Explaining workers’ resistance against a health and safety programme: An understanding based on hierarchical and social accountability

The seemingly paradoxical phenomenon of workers’ resistance to health and safety measures has been explained in various ways, for example through production or efficiency pressure, risk-taking behaviours or problematic safety cultures. This article addresses resistance but analyses it through the lens of hierarchical and social accountability. In a case study of a Swedish paper mill, a health and safety programme is resisted by workers even though it enjoys support from the local trade union. Explanations for this is found in the socialising form of accountability that conditions how workers perceive of work-related health and safety. The aspects of work identity, facilitation and visibility are identified and understood in terms of accountability. Who you are, how you perform work, and what is visualised is filtered and evaluated through horizontal relationships rather than in terms of hierarchical accountability to the company.publishedVersio

Aktieägarvärden i fokus : internationell påverkan på intressentrelationer genom förvärv och fusion

Arvedelen vid Centrum för Etik och Ekonomi vid Handelshögskolan i Stockhol

Aktieägarvärden i fokus : internationell påverkan på intressentrelationer genom förvärv och fusion

Arvedelen vid Centrum för Etik och Ekonomi vid Handelshögskolan i Stockhol

Increasing responsibility through transparency? : A study of the consequences of new guidelines for sustainability reporting by Swedish state-owned companies

In 2007, the Swedish government introduced new guidelines requiring state-owned companies to provide sustainability reports in accordance with the Global Reporting Initiative (GRI). The reform was part of an active ownership policy of the Swedish government with an ambition to promote sustainability in state-owned companies. Given the lack of empirical studies on the effects of GRI reporting this explorative study examines the consequences of new requirements on GRI reporting on state-owned companies in Sweden. The purpose of the paper is to investigate if and to what extent the government’s augmented sustainability information requirements have had effects on the sustainability activities at state-owned companies. The study is based on questionnaires sent to CSR and sustainability managers at state-owned companies and to the chairmen of these companies. The questionnaires were complemented with interviews with the sustainability managers of a selection of these state-owned companies. The results show that the introduction of the new guidelines affected the companies to varying degrees. The companies that lacked previous experience of sustainability reporting have gone through a more extensive process of change than those that were already submitting sustainability reports. The results also show that the guidelines contributed mainly to improved procedures for reporting on sustainability issues rather than bringing about far-reaching changes in sustainability activities in practice. This leads us to the conclusion that the reporting of sustainability issues in the first instance strengthens and improves reporting procedures, whereas the next step – to changes in practice – is a greater one

Increasing responsibility through transparency? : A study of the consequences of new guidelines for sustainability reporting by Swedish state-owned companies

In 2007, the Swedish government introduced new guidelines requiring state-owned companies to provide sustainability reports in accordance with the Global Reporting Initiative (GRI). The reform was part of an active ownership policy of the Swedish government with an ambition to promote sustainability in state-owned companies. Given the lack of empirical studies on the effects of GRI reporting this explorative study examines the consequences of new requirements on GRI reporting on state-owned companies in Sweden. The purpose of the paper is to investigate if and to what extent the government’s augmented sustainability information requirements have had effects on the sustainability activities at state-owned companies. The study is based on questionnaires sent to CSR and sustainability managers at state-owned companies and to the chairmen of these companies. The questionnaires were complemented with interviews with the sustainability managers of a selection of these state-owned companies. The results show that the introduction of the new guidelines affected the companies to varying degrees. The companies that lacked previous experience of sustainability reporting have gone through a more extensive process of change than those that were already submitting sustainability reports. The results also show that the guidelines contributed mainly to improved procedures for reporting on sustainability issues rather than bringing about far-reaching changes in sustainability activities in practice. This leads us to the conclusion that the reporting of sustainability issues in the first instance strengthens and improves reporting procedures, whereas the next step – to changes in practice – is a greater one

Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag

Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen

Effekterna av hållbarhetsredovisning : En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag

Regeringen beslutade under 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen. Dessa ska från och med räkenskapsåret 2008 hållbarhetsredovisa enligt Global Reporting Initatives (GRI:s) riktlinjer. Krav på hållbarhetsredovisning ger staten som ägare möjlighet att följa upp att styrelserna har tagit sitt ansvar enligt statens ägarpolicy, dvs att statligt ägda företag ska vara föredömen vad gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. Syftet med studien är att undersöka om och i vilken utsträckning regeringens utökade krav på hållbarhetsinformation har fått effekter på statligt ägda företagens hållbarhetsarbete. Studien fokuserar på förändringar i strukturer eller processer i företagens hållbarhetsarbete som kan härledas till tillämpningen av regeringens riktlinjer och de nya prioriteringar som följer av att riktlinjerna tillämpas. Studien bygger på intervjuer och enkäter till CSR- och hållbarhetschefer i 49 statligt hel- eller delägda företag samt till styrelseordförandena i dessa företag. Sammantaget visar resultaten att införandet av de nya riktlinjerna påverkat företagen i varierande grad. De företag som tidigare saknat erfarenhet från hållbarhetsredovisningar har genomgått en större förändringsprocess än de som redan sedan tidigare redovisat sina hållbarhetsfrågor. Riktlinjerna har därmed haft störst effekter på de företag som sedan tidigare inte haft större erfarenheter från hållbarhetsarbete. Resultaten visar att riktlinjerna bidragit till att skapa uppmärksamhet och medvetenhet kring hållbarhetsfrågor i företagen samt att generera ny kunskap om hållbarhetsfrågor. I synnerhet har kunskapsnivån ökat hos de företag som sedan tidigare ansåg sig ha begränsad kunskap och bristande erfarenhet från att arbeta med hållbarhetsredovisning. Nya hållbarhetsfrågor har därmed prioriterats i vissa företag. Framförallt har företagen medvetandegjorts om vikten av hållbarhetsfrågor. Vidare visar resultaten att riktlinjerna om hållbarhetsredovisning främst bidragit till förbättrade rutiner för att redovisa hållbarhetsfrågor snarare än skapat stora förändringar av hållbarhetsarbetet som praktik. I viss mån har det skett en ökad systematisering av hållbarhetsarbetet i stort. I vissa företag har nya hållbarhetsfrågor prioriterats och nya rutiner och riktlinjer för kärnverksamhetenhar utarbetats. Studien visar att affärsstödjande processer förändras i vissa företag. Dessa processer handlar främst om miljö och inköp, även om mycket få företag rapporterar egentliga förändringar av det de upplever vara kärnverksamheten. Strukturförändringar – att den formella organisationen i företagen ändras – förekommer i begränsad utsträckning och kan i så fall hänföras till organiseringen av hållbarhetsarbete. Överlag har dock riktlinjerna främst påverkat företagens sätt att rapportera och redovisa hållbarhetsfrågor snarare än själva hållbarhetsarbetet. Det leder oss fram till slutsatsen att redovisningen av hållbarhetsfrågor i första hand stärker och förbättrar redovisningsprocedurer, medan steget till förändrad praktik är längre. Av studien framkommer att hållbarhetsredovisning handlar om en lärprocess. Att använda GRI:s riktlinjer är inte helt okomplicerat. I flera fall upplevts det som svårt att arbeta enligt riktlinjerna i synnerhet när det gäller att välja ut och styra efter relevanta GRI-indikatorer. I vissa fall anser företagen att indikatorerna inte är anpassade efter deras bransch – och att de flesta indikatorerna därmed inte är applicerbara på deras verksamhet. Företagen har lärt sig att anamma GRI i olika utsträckning. Tydligt är att GRI anpassas till företagens egen verksamhet genom att GRI:s indikatorer översätts till relevanta nyckeltal i företagen

Explaining workers’ resistance against a health and safety programme: An understanding based on hierarchical and social accountability

The seemingly paradoxical phenomenon of workers’ resistance to health and safety measures has been explained in various ways, for example through production or efficiency pressure, risk-taking behaviours or problematic safety cultures. This article addresses resistance but analyses it through the lens of hierarchical and social accountability. In a case study of a Swedish paper mill, a health and safety programme is resisted by workers even though it enjoys support from the local trade union. Explanations for this is found in the socialising form of accountability that conditions how workers perceive of work-related health and safety. The aspects of work identity, facilitation and visibility are identified and understood in terms of accountability. Who you are, how you perform work, and what is visualised is filtered and evaluated through horizontal relationships rather than in terms of hierarchical accountability to the company

The professional logic of sustainability managers : Finding underlying dynamics

The role of the Sustainability Manager (SM) is expanding. Whether SMs are turning into a new profession is under debate. Pointing to the need for a distinct professional logic to qualify as a profession, we identify what is contained within a professional logic of SMs. Through analyzing ambiguities present in the role of the SMs, we show that there is no specific distinct professional logic of SMs, but rather a meta-construct building on market, bureaucratic, and sustainability logics. In addition, we point to the complex configurations of and relationships between these underlying logics. The complexities also explain why the SMs differ from traditional professions and why it is problematic to talk about a ‘SM profession’. Rather, SMs are ‘organizational professionals’. The article builds on 21 interviews with SMs working for Swedish companies

Reconciling CSR with the Role of the Corporation in Welfare States: The Problematic Swedish Example

corporate social responsibility (CSR), national context, Swedish model, welfare state,