Politiskt ledarskap för ändrad jämvikt? En teoretisk framställning och empirisk analys av politiskt ledarskaps betydelse för korruptionsbekämpning

Det finns stora svårigheter att förklara hur en övergång från korruption till ickekorruption kan fås till stånd. Detta har även följder för den praktiska korruptionsbekämpningen. Ett av problemen är att politiskt ledarskap ses som viktigt samtidigt som förutsättningarna för detta att åstadkomma en förändring tycks små. Med utgångspunkt i att forskningen varit för strukturfixerad, samt den statsvetenskapliga förståelsen för politiskt ledarskap för outvecklad; försöker denna uppsats att undersöka hur politiskt ledarskap är betydelsefullt i en övergång från korruption till ickekorruption. Detta görs genom att ta teorier från ledarskapsforskningen och sedan med dessa som utgångspunkt analysera vilka idéer om politiskt ledarskap som återfinns i antikorruptionsstrategier och policydokument hos TI, Världsbanken och Sida. Studien visar att främst en kontextuell syn på ledarskap ger teoretiska förutsättningar för förändring av jämviktslägen. Samtidigt kan ett kontextuellt perspektiv kopplas till delar av TI:s och Världsbankens antikorruptionsstrategier. Brister i förståelsen av politiskt ledarskap indikeras av studien. En fortsatt utveckling av teorier om politiskt ledarskap visas därmed motiverad

Strukturer och indikatorer för uppföljning av föräldraskapsstöd

Det finns behov av att ge vägledning till aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd kring hur en ändamålsenlig struktur för uppföljning kan se ut och vilka indikatorer och mätverktyg som en sådan struktur kan bestå av. RISE har på uppdrag av MFoF under hösten 2021 undersökt befintliga exempel på uppföljning hos ett antal kommuner och civilsamhällesaktörer samt granskat de mätverktyg som lyfts fram i olika forskningsstudier. Resultaten av granskningen presenteras i denna rapport tillsammans med förslag på hur uppföljning kan gå till i praktiken. Målsättningen för arbetet har varit att ge förslag på uppföljning som täcker in struktur-, process-, resultat- och utfallsmått, för att på så vis ge förutsättningar för en uppföljning som ger underlag för kontinuerlig utveckling och som säger något om kvaliteten i det föräldraskapsstöd som erbjuds. Två ambitionsnivåer vad gäller uppföljning presenteras med hänsyn till att det finns olika förutsättningar och kapacitet för uppföljning i olika organisationer (se sidan 18 för översikt). Som strukturmått föreslås bland annat mått kring kapacitet att erbjuda evidensbaserade insatser liksom vilka resurser som avsätts. Exempel på processmått är att följa andelen som fullföljer föräldraskapsstödsprogram, som resultatmått föreslås att följa upplevelse/nöjdhet och som huvudsakligt effektmått rekommenderas föräldraförmåga. Utifrån kvalitetsbedömningen av enkäter rekommenderas att • föräldra-barnrelationen skattas med Child-Parents Relations Scale (CPRS, 6 frågor). Dock är befintlig psykometrisk analys undermåligt rapporterad vilket gör rekommendationen svag. • barns utagerande beteende bedöms av lärare eller föräldrar med Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ, 25 frågor) som screening-verktyg, när samtliga problemskalor sammanfogas. Det rekommenderas inte att använda SDQ till utvärdering av insatser eller att använda delskalorna separat, p.g.a. bristande reliabilitet. • barns välbefinnande skattas med sju frågor (se bilaga 3) • föräldrars välbefinnande skattas med antingen Short Warwick-Edinburgh Mental Well-Being Scale (SWEMWBS, 7 frågor) eller Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ, 6 frågor). • föräldrars stress skattas med Perceived Stress Scale (PSS, 7 frågor, anpassad version, se analyser i rapporten) Granskningen av forskningsbaserade enkäter kan tyckas nedslående då det visar sig vara få som lever upp till de psykometriska kvalitetskrav som bör gälla. Samtidigt beror slutsatserna delvis på att det saknas eller finns bristfälliga publicerade psykometriska studier, vilket innebär att det finns möjligheter att göra kompletterande analyser av insamlade data och vid behov justeringar av befintliga mätverktyg. Under arbetet med denna rapport har RISE inlett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet för att stötta ett pågående projekt att ta fram nya, fritt tillgängliga enkäter för att mäta process- och utfallsmått som avses användas i samband med forskning och praktik kopplat till föräldraskapsstöd. Ett målmedvetet arbete med att dels testa uppföljningsstrukturen tillsammans med några organisationer dels kvalitetssäkra ett antal mätverktyg skulle innebära en stor förflyttning vad gäller förutsättningar att stödja implementeringen av föräldraskapsstöd i enlighet med den nationella strategin

Strukturer och indikatorer för uppföljning av föräldraskapsstöd

Det finns behov av att ge vägledning till aktörer som erbjuder föräldraskapsstöd kring hur en ändamålsenlig struktur för uppföljning kan se ut och vilka indikatorer och mätverktyg som en sådan struktur kan bestå av. RISE har på uppdrag av MFoF under hösten 2021 undersökt befintliga exempel på uppföljning hos ett antal kommuner och civilsamhällesaktörer samt granskat de mätverktyg som lyfts fram i olika forskningsstudier. Resultaten av granskningen presenteras i denna rapport tillsammans med förslag på hur uppföljning kan gå till i praktiken. Målsättningen för arbetet har varit att ge förslag på uppföljning som täcker in struktur-, process-, resultat- och utfallsmått, för att på så vis ge förutsättningar för en uppföljning som ger underlag för kontinuerlig utveckling och som säger något om kvaliteten i det föräldraskapsstöd som erbjuds. Två ambitionsnivåer vad gäller uppföljning presenteras med hänsyn till att det finns olika förutsättningar och kapacitet för uppföljning i olika organisationer (se sidan 18 för översikt). Som strukturmått föreslås bland annat mått kring kapacitet att erbjuda evidensbaserade insatser liksom vilka resurser som avsätts. Exempel på processmått är att följa andelen som fullföljer föräldraskapsstödsprogram, som resultatmått föreslås att följa upplevelse/nöjdhet och som huvudsakligt effektmått rekommenderas föräldraförmåga. Utifrån kvalitetsbedömningen av enkäter rekommenderas att • föräldra-barnrelationen skattas med Child-Parents Relations Scale (CPRS, 6 frågor). Dock är befintlig psykometrisk analys undermåligt rapporterad vilket gör rekommendationen svag. • barns utagerande beteende bedöms av lärare eller föräldrar med Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ, 25 frågor) som screening-verktyg, när samtliga problemskalor sammanfogas. Det rekommenderas inte att använda SDQ till utvärdering av insatser eller att använda delskalorna separat, p.g.a. bristande reliabilitet. • barns välbefinnande skattas med sju frågor (se bilaga 3) • föräldrars välbefinnande skattas med antingen Short Warwick-Edinburgh Mental Well-Being Scale (SWEMWBS, 7 frågor) eller Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ, 6 frågor). • föräldrars stress skattas med Perceived Stress Scale (PSS, 7 frågor, anpassad version, se analyser i rapporten) Granskningen av forskningsbaserade enkäter kan tyckas nedslående då det visar sig vara få som lever upp till de psykometriska kvalitetskrav som bör gälla. Samtidigt beror slutsatserna delvis på att det saknas eller finns bristfälliga publicerade psykometriska studier, vilket innebär att det finns möjligheter att göra kompletterande analyser av insamlade data och vid behov justeringar av befintliga mätverktyg. Under arbetet med denna rapport har RISE inlett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet för att stötta ett pågående projekt att ta fram nya, fritt tillgängliga enkäter för att mäta process- och utfallsmått som avses användas i samband med forskning och praktik kopplat till föräldraskapsstöd. Ett målmedvetet arbete med att dels testa uppföljningsstrukturen tillsammans med några organisationer dels kvalitetssäkra ett antal mätverktyg skulle innebära en stor förflyttning vad gäller förutsättningar att stödja implementeringen av föräldraskapsstöd i enlighet med den nationella strategin

Sociala investeringar - från dröm till verklighet

Många kommuner (och några landsting) har avsatt medel för sociala investeringar för att finansiera tidiga och verksamhetsöverskridande insatser som ska leda till bättre resultat och minskade offentliga kostnader. Psynk – psykisk hälsa barn och unga har drivit ett utvecklingsarbete kring dessa frågor de senaste tre åren och ser en rad utmaningar för att detta viktiga område ska bli en framgång. Lokalt behöver metoder för behovsanalys, val av insatser och uppföljning och utvärdering kraftigt förbättras. Det kräver stort engagemang från alla nivåer i organisationerna. Den nationella nivån måste stödja det lokala arbetet, bl.a. genom att förmedla evidens, ge stöd för implementering samt koordinera finansiering och goda arbetssätt

Arbetsmiljö och hälsa i fokus – En lärande utvärdering om Botkyrkas pilotprojekt kring preventivt arbete för minskad sjukfrånvaro och mer välmående arbetsplatser

Botkyrka kommun har under 2018-2021 bedrivit pilotprojektet Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus i syfte att förebygga och minska korttidssjukfrånvaro och för att stödja en mer hälsofrämjande organisation. Arbetet har skett i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Forskningsinstitut RISE samt Aino Health som varit utförare för en del av insatserna. Föreliggande rapport utvärderar projektet och är tänkt att utgöra en läranderapport som illustrerar hur arbetet utvecklats under projekttiden, och sammanfattar de lärdomar som framkommit under projektets gång. Pilotprojektet har utvecklats löpande och anpassats efter de utmaningar och lärdomar som dykt upp under projekttiden. Pandemin har påverkat projektet både i det praktiska arbetet och vad gäller den på förhand uppsatta utvärderingsmodellen. Trots det finns det goda indikationer på att arbetssätten kan medföra en positiv påverkan på sjukfrånvaro och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utvärderingen visar att antalet nettodagar korttidsfrånvaro minskade jämfört med referensperioden under de första 17 månaderna fram till att pandemin slog igenom mars 2020. Det går inte att veta hur korttidsfrånvaron hade utvecklats under resterande projekttid utan pandemin. Men baserat på hypotesen som föranledde projektet och erfarenheter från andra håll finns det goda skäl att anta att projektets insatser visat sig effektiva för att minska korttidssjukfrånvaron i Botkyrka. Det bedöms som sannolikt att insatsen Hälsosupport ger den relativt snabba effekt på sjukfrånvaron som kunnat skönjas. När det gäller Chefsstödet hade det varit önskvärt med en längre uppföljningsperiod för att kunna urskilja effekter. Men det finns positiva indikationer. Ett återkommande mönster är att gruppen arbetsplatser som fått stöd på arbetsplatsnivå av Chefsstödet inte haft en lika kraftig ökning i sjukfrånvaro som en följd av pandemin som övriga arbetsplatser inom samma förvaltning. Vid uppföljande mätningar av det Arbetshälsoekonomiska analysverktyget (KI- mätning) visas i genomsnitt en lägre indikerad nivå av produktionsbortfall kopplad till ohälsa. Detta kan vara tecken på att ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete etablerats och hunnit ge viss effekt på de arbetsplatser där Chefsstödet verkat. Den ekonomiska kalkylen för projektet, som tar fasta på värdet av en korttidssjukfrånvarodag enligt Försäkringskassans beräkningsmetod, tyder på att insatserna på relativt kort sikt är självfinansierade. Det ska då beaktas att flera potentiella värden av en bättre arbetsmiljö inte tas med i kalkylen. Att kostnadsbesparingar kan realiseras så pass snabbt är ovanligt för sociala investeringar och pekar på värdet av att investera i systematiskt arbetsmiljöarbete. En utgångspunkt för arbetet är insikten att det behövs stödjande insatser på såväl individ- som organisationsnivå. Samtidigt har utmaningar med att förena dessa perspektiv i ett sammanhållet utvecklingsoch implementeringsarbete synliggjorts. Behov att utveckla kompetens i förändringsledning för att skapa ökad kapacitet i kommunens förvaltningar för ständig utveckling kvarstår.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa</p

Läranderapport för projektet Frisk organisation i Borås stad 2019-2022

Denna rapport sammanställer erfarenheter och resultat från Borås stads arbete med projektet Frisk organisation och dess operativa enhet Organisationshälsa. Under 2019 - 2022 har projektet kartlagt och adresserat bakomliggande orsaker till hög korttidssjukfrånvaro på utvalda arbetsplatser inom kommunen. Arbetet har följts upp med två tidigare delrapporter inför vilka man samlat in och sammanställt underlag med fokus på olika delområden. Den första uppföljningen, 2020, analyserade implementeringen av Organisationshälsa och hur arbetsprocessen utvecklats i förhållande till den ursprungliga metodbeskrivningen, samt hur insatserna upplevdes fungera enligt projektgruppen, utvalda chefer och medarbetare. Uppföljningen 2021 redogjorde för de problemområden som kartläggningar på utvalda arbetsplatser identifierat som avgörande för att minska korttidssjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Vidare gjordes en uppföljning av handlingsplaner, liksom av lärdomar, utmaningar och utvecklingsbehov. Resultaten från 2021 är fortfarande högst aktuella, bland annat mot bakgrund av pandemin som lett till att delar av Organisationshälsas arbete saktats ned. Denna rapport bygger vidare på tidigare års slutsatser, kompletterar hur arbetet utvecklats under projekttiden och lyfter fram viktiga lärdomar. Organisationshälsa har under projekttiden stöttat 57 enheter på åtta av stadens sexton förvaltningar. Deras arbete har utgjort en värdefull insats för att hjälpa utsatta arbetsplatser att etablera ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ringa in och åtgärda sina arbetsmiljörelaterade utmaningar. I en föränderlig organisationsmiljö, där även hög personalomsättning är vanligt förekommande, är det en nyckelfaktor att kontinuerligt och gemensamt jobba med arbetsmiljöfrågor, gemensamma rutiner och samsyn på arbetsplatserna. Vikten av att jobba med dessa frågor genomgripande på alla verksamhetsnivåer, samt använda insikterna från detta arbete för att synliggöra de strukturella aspekterna av de utmaningar som verksamheterna möter, har framkommit tydligt under projekttiden. Att adressera problematiken på en högre organisatorisk nivå och skapa forum för att lyfta de återkommande mönster av arbetsplatsrelaterade utmaningar som screeningarna påvisar, är en viktig faktor som lyfts fram av fler av projektets parter, och essentiellt för att på ett systematiskt sätt kunna utveckla kommunens förutsättningar att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö och en frisk organisation.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa</p

Läranderapport för projektet Frisk organisation i Borås stad 2019-2022

Denna rapport sammanställer erfarenheter och resultat från Borås stads arbete med projektet Frisk organisation och dess operativa enhet Organisationshälsa. Under 2019 - 2022 har projektet kartlagt och adresserat bakomliggande orsaker till hög korttidssjukfrånvaro på utvalda arbetsplatser inom kommunen. Arbetet har följts upp med två tidigare delrapporter inför vilka man samlat in och sammanställt underlag med fokus på olika delområden. Den första uppföljningen, 2020, analyserade implementeringen av Organisationshälsa och hur arbetsprocessen utvecklats i förhållande till den ursprungliga metodbeskrivningen, samt hur insatserna upplevdes fungera enligt projektgruppen, utvalda chefer och medarbetare. Uppföljningen 2021 redogjorde för de problemområden som kartläggningar på utvalda arbetsplatser identifierat som avgörande för att minska korttidssjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Vidare gjordes en uppföljning av handlingsplaner, liksom av lärdomar, utmaningar och utvecklingsbehov. Resultaten från 2021 är fortfarande högst aktuella, bland annat mot bakgrund av pandemin som lett till att delar av Organisationshälsas arbete saktats ned. Denna rapport bygger vidare på tidigare års slutsatser, kompletterar hur arbetet utvecklats under projekttiden och lyfter fram viktiga lärdomar. Organisationshälsa har under projekttiden stöttat 57 enheter på åtta av stadens sexton förvaltningar. Deras arbete har utgjort en värdefull insats för att hjälpa utsatta arbetsplatser att etablera ett systematiskt arbetsmiljöarbete, ringa in och åtgärda sina arbetsmiljörelaterade utmaningar. I en föränderlig organisationsmiljö, där även hög personalomsättning är vanligt förekommande, är det en nyckelfaktor att kontinuerligt och gemensamt jobba med arbetsmiljöfrågor, gemensamma rutiner och samsyn på arbetsplatserna. Vikten av att jobba med dessa frågor genomgripande på alla verksamhetsnivåer, samt använda insikterna från detta arbete för att synliggöra de strukturella aspekterna av de utmaningar som verksamheterna möter, har framkommit tydligt under projekttiden. Att adressera problematiken på en högre organisatorisk nivå och skapa forum för att lyfta de återkommande mönster av arbetsplatsrelaterade utmaningar som screeningarna påvisar, är en viktig faktor som lyfts fram av fler av projektets parter, och essentiellt för att på ett systematiskt sätt kunna utveckla kommunens förutsättningar att skapa och upprätthålla en god arbetsmiljö och en frisk organisation.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa</p

Arbetsmiljö och hälsa i fokus – En lärande utvärdering om Örnsköldsviks pilotprojekt kring preventivt arbete för minskad sjukfrånvaro och mer välmående arbetsplatser

Örnsköldsviks kommun har under 2018-2021 bedrivit pilotprojektet Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus i syfte att förebygga och minska korttidssjukfrånvaro och för att stödja en mer hälsofrämjande organisation. Arbetet har skett i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Forskningsinstitut RISE samt Previa som varit utförare för en del av insatserna. Föreliggande rapport utvärderar projektet och är tänkt att utgöra en läranderapport som illustrerar hur arbetet utvecklats under projekttiden, och sammanfattar de lärdomar som framkommit under projektets gång. Pilotprojektet har utvecklats löpande och anpassats efter de utmaningar och lärdomar som dykt upp under projekttiden. Pandemin har påverkat projektet både i det praktiska arbetet och vad gäller den på förhand uppsatta utvärderingsmodellen. Trots det finns det goda indikationer på att arbetssätten kan medföra en positiv påverkan på sjukfrånvaro och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utvärderingen visar att antalet nettodagar korttidssjukfrånvaro minskade jämfört med referensperioden under de första 16 månaderna fram till att pandemin slog igenom mars 2020. Det går inte att veta hur korttidsfrånvaron hade utvecklats under resterande projekttid utan pandemin. Men baserat på hypotesen som föranledde projektet och erfarenheter från andra håll finns det goda skäl att anta att projektets insatser visat sig effektiva för att minska korttidssjukfrånvaron i Örnsköldsvik. När det gäller insatsen Arbetsmiljöhandledare hade det varit önskvärt med en längre uppföljningsperiod för att kunna urskilja effekter både kopplat till sjukfrånvaro och för att få till ett större antal uppföljningsmätningar som underlag för att bedöma hur arbetsmiljön på berörda arbetsplatser utvecklats. Den ekonomiska kalkylen för projektet, som tar fasta på värdet av en korttidssjukfrånvarodag enligt Försäkringskassans beräkningsmetod, tyder på att insatserna på relativt kort sikt är självfinansierade. Det ska då beaktas att flera potentiella värden av en bättre arbetsmiljö inte tas med i kalkylen. Att kostnadsbesparingar kan realiseras så pass snabbt är ovanligt för sociala investeringar och pekar på värdet av att investera i systematiskt arbetsmiljöarbete. En utgångspunkt för arbetet är insikten att det behövs stödjande insatser på såväl individ- som organisationsnivå. Samtidigt har utmaningar med att förena dessa perspektiv i ett sammanhållet utvecklingsoch implementeringsarbete synliggjorts. Behov att utveckla kompetens i förändringsledning för att skapa ökad kapacitet i kommunens förvaltningar för att driva ständig utveckling kvarstår.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa</p

Arbetsmiljö och hälsa i fokus – En lärande utvärdering om Örnsköldsviks pilotprojekt kring preventivt arbete för minskad sjukfrånvaro och mer välmående arbetsplatser

Örnsköldsviks kommun har under 2018-2021 bedrivit pilotprojektet Arbetsmiljö och Hälsa i Fokus i syfte att förebygga och minska korttidssjukfrånvaro och för att stödja en mer hälsofrämjande organisation. Arbetet har skett i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Forskningsinstitut RISE samt Previa som varit utförare för en del av insatserna. Föreliggande rapport utvärderar projektet och är tänkt att utgöra en läranderapport som illustrerar hur arbetet utvecklats under projekttiden, och sammanfattar de lärdomar som framkommit under projektets gång. Pilotprojektet har utvecklats löpande och anpassats efter de utmaningar och lärdomar som dykt upp under projekttiden. Pandemin har påverkat projektet både i det praktiska arbetet och vad gäller den på förhand uppsatta utvärderingsmodellen. Trots det finns det goda indikationer på att arbetssätten kan medföra en positiv påverkan på sjukfrånvaro och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utvärderingen visar att antalet nettodagar korttidssjukfrånvaro minskade jämfört med referensperioden under de första 16 månaderna fram till att pandemin slog igenom mars 2020. Det går inte att veta hur korttidsfrånvaron hade utvecklats under resterande projekttid utan pandemin. Men baserat på hypotesen som föranledde projektet och erfarenheter från andra håll finns det goda skäl att anta att projektets insatser visat sig effektiva för att minska korttidssjukfrånvaron i Örnsköldsvik. När det gäller insatsen Arbetsmiljöhandledare hade det varit önskvärt med en längre uppföljningsperiod för att kunna urskilja effekter både kopplat till sjukfrånvaro och för att få till ett större antal uppföljningsmätningar som underlag för att bedöma hur arbetsmiljön på berörda arbetsplatser utvecklats. Den ekonomiska kalkylen för projektet, som tar fasta på värdet av en korttidssjukfrånvarodag enligt Försäkringskassans beräkningsmetod, tyder på att insatserna på relativt kort sikt är självfinansierade. Det ska då beaktas att flera potentiella värden av en bättre arbetsmiljö inte tas med i kalkylen. Att kostnadsbesparingar kan realiseras så pass snabbt är ovanligt för sociala investeringar och pekar på värdet av att investera i systematiskt arbetsmiljöarbete. En utgångspunkt för arbetet är insikten att det behövs stödjande insatser på såväl individ- som organisationsnivå. Samtidigt har utmaningar med att förena dessa perspektiv i ett sammanhållet utvecklingsoch implementeringsarbete synliggjorts. Behov att utveckla kompetens i förändringsledning för att skapa ökad kapacitet i kommunens förvaltningar för att driva ständig utveckling kvarstår.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa</p

En unik social investering – slutrapport om det sociala utfallskontraktet i Norrköping

Sweden’s first Social Impact Bond (SIB) or, as preferred, Social Outcomes Contract (SOC), was a collaborative project between Norrköping local authority and private social investor Leksell Social Ventures (LSV) supported by the Swedish Association of Local Authorities and Regions (Mission Mental Health) and Lumell Associates. The aim was to address a social challenge – improving outcomes for youth and children placed in institutional care. After an intense period of feasibility studies and contracting negotiations, the SOC became operational in August 2016. Active work with the target group continued until first quarter 2019 and the evaluation phase was completed in February 2021. This report presents the results in terms of achieved outcomes as well as a broader perspective of learnings, for Norrköping and for the general development of social investment in Sweden. The SOC should be considered a form of social investment, where an initial cost leads to longer term social and economic benefits to society. There are many examples of social investments in Sweden where local authorities have reserved internal funding in so-called social investment funds. The Norrköping SOC was the first Swedish example of a social investment case where a private investor provided a loan to the local authority for upfront funding together with a risk sharing model connected to achieved outcomes. Norrköping and LSV agreed in the SOC that LSV would provide up to 10 million SEK (~1 MEUR) for the project. The associated risk sharing model was such that Norrköping would guarantee 40 % repayment on activity while the outstanding 60 % would be repaid if cost savings in social services would be achieved. Each SEK saved in social service costs would be divided between the parts corresponding to their financial risk (60/40) up to project break even. If the savings would be larger than project costs, LSV would be allowed a total ROI capped at 20 % conditional on improved school outcomes for the target group. The evaluation period was 24 months per individual in the target group and compared with a historic reference group. If the target group individual has lower costs over the evaluation period than its comparison group average, then this provides a positive net saving. If an individual improves when it comes to school performance over 24 months, a positive value is registered, if not, a negative value. Values are assigned from -3 to +3 following an ad hoc model designed for this project (to take into account the wide age span and different educational settings for the target group). Norrköping decided it to be outside legal scope to create a historic comparison group for school performance. Net results for costs and school performance are added for the target group and thus establishing contract outcomes. In addition to primary outcomes, the project was also monitoring mental wellbeing, substance abuse, supporting relations with family and social network and achievement of individual goals. Having a 24-month evaluation period (from when the intervention starts) turned out to be challenging with costs increasing with 7,5 million SEK. However, school performance and social outcomes were all positive. Data suggested that over time, net costs were decreasing, and the project partners agreed to extend the monitoring period to 36 months, but to do this outside of the contract. Over 36 months, the evaluation indicates reduced social service costs of 4 million SEK. The project cost is 7.5 million SEK leading to a net result of -3.5 million SEK. The result is distributed between parts so that Norrköping ends with +1 million and LSV with -4.5 million SEK. In summary, the contract did not perform in the sense that LSV was not eligible to be repaid more than the 40 % guarantee. But from a project and target group perspective, the results are quite positive, both in terms of social and school outcomes and in terms of the extended period cost savings. It can also be noticed that several hypothetically positive outcomes for the target group and for society are not included in the evaluation model. All in all, the SOC should be considered a successful social investment.I samarbete med SKR Uppdrag Psykisk Hälsa</p