Creativity in Teaching : A Study in Grade 1-9 Made in a smaller Swedish Muncipality about how Teachers Understand and use Creativityin their Work with Students

Sammanfattning Forskning visar att det finns ett samband mellan kreativitet och lärande och att det har betydelse för elevers måluppfyllelse. Undersökningens syfte var att undersöka hur kreativitet yttrar sig i undervisningen, om rätt förutsättningar finns samt hur lärare förstår innebörden av kreativa processer. Utöver detta var syftet att undersöka om lärarna anser att kreativitet i undervisningen gynnar elevers måluppfyllelse. Enkätundersökningen genomfördes i en mindre kommun i mellansverige och är en totalundersökning. En majoritet av respondenterna anser att den viktigste aspekten för att skapa kreativitet är att skapa nyfikenhet. Resultaten visar också att de strukturer som finns i en skola har betydelse för om lärarna kan planera för kreativitet i sin undervisning. Respondenterna har angivit lokalernas storlek, scheman, tid och klassens storlek som hämmande för kreativitet i sin undervisning. Merparten av respondenterna i undersökningen anser sig dock ha ganska bra kunskaper om kreativa processer. Undersökningens resultat har betydese för hur man ska tänka när man planerar för en ny skola, hur en skolas organisation bör se ut samt även hur undervisningen bör planeras och genomföras. Den har även betydelse för vilken kompetens som lärare bör ha för att ha möjlighet att undervisa kreativt.Abstract Research shows that there is a connection between creativity and learning, and therefore creativity aim of this study was to investigate how creativity is shown in teaching, if there are the correct circumstances for creativity and how teachers understand creative processes. Another aim was to find out if teachers belive that creativity in school can support pupils´ achievements. The survey was conducted in a small municipality in central Sweden and is a census survey. A majority of the respondents answered that the most important aspect for creativity is to make the pupils curious. The results also show that the structures in a school affect to what extent teachers can plan for creativity in their teaching. The largest part of the respondents have answered that the size of the premises, schedules, time, and class size that discourages creativity in their teaching. Most of the teachers said that they are aware of the importance of creativity for learning and achievments. The result of this study is importand for how to think when planning a new school, for how a school ought to be organized and how teaching has to be planned and carried out. The result is also essential to learn what sort of knowledge teachers need to be able to work in creativity way

Learning a specific content in technology education : Learning Study as collaborative method in Swedish preschool class using hands-on material

This article describes the process of a learning study conducted in technology education in a Swedish preschool class. The learning study method used in this study is a collaborative method, where researchers and teachers work together as a team concerning teaching and learning about a specific learning object. The object of learning in this study concerns strong constructions and framed structures. This article describes how this learning study was conducted and discusses reflections made during the process. Furthermore, we discuss how the learning study method could be implemented in technology education using hands-on material. Some of the results point to problems of delimiting an object of learning in technology education using hands-on material and the complexity in the relation between content and context in learning. The results also show benefits from the collaborative method where researchers and teachers work together with regards to specific learning content in the technology classroom

Visby Innerstad : En användningsplan

Sedan lång tid föreligger i stort sett enighet om att bevara innerstadens bebyggelse och att anpassa eventuella nytillskott till det redan bestående. Med den inställningen har förändringsprocessen både dämpats och mildrats men ändå inte bragts att avstanna. Förändringar sker ständigt om det också huvudsakligen i smått: de många synbart så anspråkslösa byggnadsåtgärderna adderar efterhand ihop sig till något större och mer genomgripande. Långsamt, nästan omärkligt, ändrar innerstaden sitt ansikte.Ändå är det inte själva husen som förändrats mest utan användningen av dem. Ur funktionell synpunkt har 1950 - och 60-talen har varit något av en omstörtning i innerstadens historia: den har förlorat nästan hälften av de boende, en stor del av detaljhandeln och praktiskt taget helt sin gamla roll som skolcentrum. I gengäld har ytterstaden vuxit ut till ett sammanhängande kilometerbrett bälte. Till stor del av denna funktionella förändring en följd av beslutet att bevara innerstadens bebyggelse. Vad som inte fått plats inom den gamla ramen har etablerats utandör den.Föreliggande arbete vill ge en översiktlig bild av förändringsförloppen, sedda i ett långt tidsperspektiv men med tonvikt på dagsläget. Bebyggelsen tas upp till utförlig granskning men också användningen av den. Det är just samspelet mellan husen och de funtkioner, de fyller, som kan sägas utgöra bokens huvudtema. I de flesta fall är detta sammanhang hus-användning alldeles konfliktfritt och föranleder därför inte heller någon diskussion. Vad som behandlas är de relativt få problematiska fallen, hus som borde rustas upp för att fylla sin uppgift, hus som är olämpligt nyttjade eller inte använda alls. En serie sådana fall tas upp till systematisk genomgång; samtidigt berörs också de trafik - och miljömässiga konsekvenserna. Bokens syfte är alltså klart: den ger ett underlag av fakta för arbetet med att jämka samman byggnader och användningsformer. I den meningen kan skriften kallas en anvädningsplan för Visby innanför murarna.Arkitekturskolanas arbete har bedrivitis parallellt med den kommunala Innerstadskommitténs verksamhet. Något organiserat samarbete har inte förekommit med de informella kontakterna har varit både täta och goda. Att likheterna mellan Innerstadskommittén och Arkitekturskolans slutsatser blivit så pass stora, kan tillskrivas en gemensam helhetssyn.En av Arkitekturskolans elever, arkitekt Lars-Ingvar Larsson, har tidigare självständigt genomfört en undersökning av förändringar i innerstaden 1945-70- Denna studie publicerats separat och bör uppfattas som ett komplement till den hör föreliggande.Förutom de i innehållsförteckningen nämnda har ytterligare några aktivt medverkat i arbetet. Studiet av trafikfrågorna i innerstaden, i hamnen och öster om ringmuren leddes av Åke Claesson, I fältstudier och diskussioner medverkande Göran Månsson.Arkitekturskolan har fått god hjälp av ett antal initierade personer i Visby. Särskild tacksamhet är vi skyldiga byggnadsnämnden ordförande Henning Jacobson, kommunalrådet C B Stenström, stadsarkitekten Måns Hagbergm f. länsbostadsdorektören Åke Malmberg och landsantikvarien Gunnar Svahnström. I boken publiceringskostnaderna har ekonomiskt bidrag lämnats av Gotlands kommun och Riksantikvarieämbetet.Boken har redigerats av Sture Balgård och Ann Mari Westerlind med hjälp av Henrik O Andersson, Bo Ek, Göran Lindahl, Fredrik von Platen, John Sjöström Gunnar Westerlind och Hans Wetterfors.Skeppsholmen, Stockholm, sommaren 1973.Arkitekturskolans lärare och elever.Konsthögskolans arkitekturskola i Stockholm har under läsåret 1972/73 studerat bevarande - och förnyelseproblem i Visby. Staden innanför murarna har naturligt nog utgjort tyngdpunkten i arbetet - den här inte bara historiskt och estetiskt fängslande utan erbjuder också ovanliga möjligheter att tränga in i frågor, som annars sällan har en så klar och renodlad karaktär. </p