Fostering political participation through the organisation of party education in Sweden

Political parties are often construed as playing an imperative role in democratic systems. However, what happens inside a party once people have joined as members and during their continued engagement is underexplored in research. This paper investigates the organisation of party education within political parties in Sweden and how political participation may be fostered. The vantage point is the institutional level in the party organisation when designing education and providing learning opportunities for party members. The empirical material consists of interviews with central representatives from all eight parties represented in the national parliament following the elections in 2018. This collected material has been analysed using concepts from the community of practice framework. The results indicate attempts by the parties to affect both individual members and local party branches through the organisation of party education

The development of the German economy and the relation to the Stability- and Growth pact

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen

Party functions and party education in the political landscape of Sweden

Political parties are widely recognised as indispensable actors in democratic systems. One way to illustrate the actions and role of political parties is to explicate various party functions that may be carried out in a political system. The aim of this paper is to explore the relationships between the organisation of party education and five specific party functions in Sweden. The empirical material consists of interviews with party officials from all eight parties that were represented in the national parliament during 2018-2022 as well as a mapping of educational content, structure, and activities from various parties. This material has been analysed in relation to five concrete party functions and a theoretical approach that highlights interactions and relationships occurring on different levels in apolitical system. The results demonstrate that there are different relationships between party education and party functions which may generate implications that are important both for the agency of a party but also to the broader political landscape. It is also possible to discern one specific function related to the provision of party education, namely an affirmation function.Funding Agencies|Vetenskapsradet [2016-05330]</p

Didactical choices in the political party democracy : Party schooling and learning in politics

Syftet med avhandlingen är att undersöka de överväganden och skäl som ligger bakom didaktiska val som fattas när utbildning organiseras för partipolitiskt aktiva personer. De anordnare som främst står i fokus för avhandlingen är de nationella partiorganisationerna medan den kommunala förvaltningen fungerar som en kon-trastpunkt. Avhandlingens teoretiska perspektiv utgörs av vuxendidaktik samt av ett analytiskt schema där politiska partier förstås som strategiska aktörer. Det didaktiska kunskapsintresset riktar sig främst mot det politiska systemet, partierna som aktörer samt de egna partimedlemmarna. Det är kvalitativ forskning som ligger till grund för de specifika studier som avhandlingen omfattar. Det empiriska materialet har genererats genom kvalitativa forskningsintervjuer, insamling av olika typer av dokument samt omfattande kartläggning. Avhandlingen utgör en sammanläggningsavhandling som omfattar fyra artiklar. Artikel I analyserar organisering av partiskolning som verktyg för nationella partiorganisationer. Artikel II lyfter fram fostransprocesser som de nationella partiorganisationerna söker främja genom organisering av partiskolning riktat till partimedlemmar och lokalföreningar. Artikel III lyfter blicken gentemot det politiska systemet och visar hur partiskolning både kan påverka och påverkas av hur olika partifunktioner utövas. Artikel IV tar sikte på den utbildningsverksamhet som genomförs i svenska kommuner och lyfter fram tre tankelinjer som uttryck för hur de kommunala anordnarna resonerar kring och motiverar den utbildning som de erbjuder till lokala folkvalda.   Sammantaget bidrar avhandlingen med kunskap om vad som sker i mötet mellan utbildning och partidemokratin. Påverkan och fostran lyfts fram som två centrala skäl bakom de didaktiska val som fattas av de nationella partiorganisationerna vid organisering av partiskolning. Hur de nationella partiorganisationerna motiverar och resonerar kring den utbildningsverksamhet som de organiserar diskuteras i samband med samlingsbegreppen personer, process och platsen. Avhandlingen visar också hur partiskolning innehar en strategisk potential för partierna. Organisering av utbildningsverksamhet i politiska partier och kommuner kan även påverka konstruktionen av deltagarnas demokratiska kompetens, vilket kan spela roll för hur partimedlemmarnas aktiva medborgarskap kommer till uttryck.The purpose of this thesis is to explore the considerations and reasons behind didactical choices that are taken when education is organised for party-political participants. The national party organisations constitute the main focal point while the municipal administration functions as counterpoint. Didactics and a scheme of analysis where political parties are construed as strategic actors make up the theoretical perspective of the dissertation. The didactical interest of knowledge is directed towards the political system, the parties as actors and the party members. Qualitative research has been conducted as the basis for the different studies that the thesis encompasses. The empirical material has been gathered through qualitative research interviews, collection of different types of documents and an ex-tensive surveying.   The thesis is made up of a collection of four papers. Paper I analyses the organisation of party schooling as tools for the national party organisations. Paper II looks at the meaning conferred on party education by the central level of the national party organisation and how the design of education may come to foster political participation. Paper III investigates relationships to the political system and illustrates how the organisation of party schooling may both affect and be affected by how party functions are being exercised. Paper IV looks at education being organised by the municipal administration and stresses three lines of reasoning as expression of how the municipal organisers reason and motivate the education they design and offer to municipal councilors.   The thesis stresses two main reasons behind didactical choices made by the national party organisations when organising party schooling, namely, to affect and foster. The ways that the national party organisations motivate and reason about the education that they organise is discussed in relation to the terms per-sons, process, and the place. The dissertation shows how the organisation of party schooling carries a strategic potential for the parties. The organisation of education in political parties and municipalities may also affect the construction of the participants’ democratic competence, which may affect how their active citizenship is manifested.  

The development of the German economy and the relation to the Stability- and Growth pact

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken. Avgränsningar som gjorts i uppsatsen är bland annat att fokus kommer att ligga på Tyskland, samt att den undersökta tidsperioden kommer vara mellan år 1998 och vintern 2003. Uppsatsen utgör en typ av fallstudie och den metod som nyttjats i arbetet är av kvalitativ karaktär. Förutom skriftliga källor har intervjuer med tyska ledamöter av EU-parlamentet varit en väsentlig del av det material som ligger till grund för uppsatsen

D. S. Ruegg. La théorie du tathāgatagarbha et du gotra

Bareau André. D. S. Ruegg. La théorie du tathāgatagarbha et du gotra. In: Revue de l'histoire des religions, tome 179, n°1, 1971. pp. 91-92

Vår passion, nyproduktion! : Hur kan nyproduktion av hyresrätter stimuleras?

Sedan två år tillbaka byggs det för fösta gången i Sverige fler bostadsrätter än hyresrätter. Enligt resultatet av Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät 2008 råder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner är nyproduktionen anmärkningsvärt låg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit så låg i Sverige.   Hyresrätten är viktig som upplåtelseform. Den tillåter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för låginkomsttagare.   En anledning till att det produceras så få hyresrätter i dagsläget är att de statliga investerings- och räntebidragen försvann 2006. Höga produktionskostnader har gjort det allt svårare att få lönsamhet i nyproduktion. Det har förts en högljudd infekterad debatt angående det hyresreglerande bruksvärdessystemet. Motståndarna till bruksvärdessystemet vill införa marknadshyror och menar att det skulle förbättra dagens bostadssituation. Andra röster menar att ett återinförande av statliga subventioner är rätt väg att gå för att stimulera nyproduktion av hyresrätter. Andra säger att det krävs en förändring och effektivisering av själva byggprocessen och därigenom åstadkomma sänkta produktionskostnader. Energipriserna stiger och förväntas bli allt högre i framtiden. Därför kan det löna sig att bygga energieffektivt och sänka sina driftkostnader på hyreshus.   Vi vill med denna uppsats undersöka vilka möjligheter det finns för att stimulera nyproduktion av hyresrätter i Sverige. Vi valde att undersöka tre mycket olika fastighetsmarknader för att kunna bilda oss en uppfattning av problemen på olika marknader. Förutom att intervjua nyckelpersoner på de olika marknaderna utförde vi en marknadssimulering samt deltog i ett bostadsseminarium.   Vårt resultat av våra undersökningar visar att problemen vid nyproduktion ser mycket olika ut på de tre marknaderna. Dock finns ett behov av hyresrätter/bostäder på samtliga marknader. Vidare har vi i korthet kunnat dra följande slutsatser.   Statliga subventioner är ingen fungerande långsiktig lösning på problemet. De tenderar att enbart höja produktionskostnaden. Marknadshyror är ingen generell lösning på problemet och skulle förmodligen bara öka nyproduktionen på mycket attraktiva marknader. Omfattande detaljplaner tvingar nyproduktion att se ut på ett visst sätt, som inte alltid är kostnadseffektivt. Vidare krävs en effektivare planprocess. Att bygga med lägre standard resulterar inte i någon nämnvärd besparing och är svårt att administrera. Att bygga energieffektivare hyreshus medför en ökad lönsamhet i ett längre perspektiv på samtliga marknader.

Lines of Reasoning When Designing Education for Municipal Councillors in Sweden

Although elected representatives play an imperative role for the functioning of a formal democracy, educational research has so far not given much attention to the education and training offered to this group of people. A democratic dilemma may arise in the design and organisation of this education that relate to local governance and policy processes. This paper investigates introductory education that Swedish municipalities offer to municipal councillors and explore the reasons behind its design. The study draws on a comprehensive set of empirical material, consisting of educational programmes from 261 Swedish municipalities and interviews with municipal representatives. The results suggest three different lines of reasoning, denoted system-oriented, relationship-oriented, and market-oriented lines, behind the design of this education. The importance of these results can be considered in relation to previous findings that a strained relation exist between elected representatives and local administrations in Sweden.Funding agencies: Vetenskapsrådet [grant number 2016-05330].</p

The relevance of goodwill impairment : A study regarding the relevance of goodwill impairment among Swedish publicly listed companies

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments.Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas

Den lokala politikerns bildningsarenor

I denna rapport redovisas en studie av utbildningar riktade till lokala politiker i deras roller som folkvalda och partiföreträdare. Såväl utbildningar organiserade av de politiska partierna själva, ofta i samarbete med deras studieförbund, som kommunernas utbildningar för politiskt förtroendevalda uppmärksammas. De frågeställningar som varit vägledande för studien är:  Vilken omfattning och variation har de utbildningar som kommunerna, partierna och folkbildningsorganisationerna erbjuder de kommunpolitiskt förtroendevalda? Vilka typer av mål finns bakom dessa utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten? Vilken betydelse har dessa utbildningsarrangemang för kommunpolitiker? Hur kan utbildningsarenor förstås i termer av styrning och maktutövning? För att besvara dessa frågor har vi samlat och analyserat olika typer av data. Det rör sig om 261 kommuners program för utbildningar av fullmäktigeledamöter samt uppgifter från SCB om deltagande i studiecirklar och annan folkbildning bland landets 12 679 fullmäktigeledamöter. Vidare har totalt 47 semistrukturerade intervjuer genomförts, med utbildningsansvariga i partier, studieförbund och kommuner och med lokala politiker. Därutöver har vi även använt oss av information tillgänglig genom hemsidor, dokument och studiematerial producerade av partier, kommuner och andra organisationer med inriktning mot utbildning för kommunpolitiskt förtroendevalda. Materialet har analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv i avseendet att vi särskilt uppmärksammat utbildningsanordnares val rörande vad (vilket innehåll) som ska läras och hur, genom vilka upplägg, detta innehåll ska komma målgruppen till del samt varför utbildningars innehåll och upplägg ser ut som de gör och varför de överhuvudtaget genomförs. Rapporten visar på en omfattande intern utbildningsverksamhet i partiernas regi i form av studiecirklar, kurser, seminarier, konferenser och digitala utbildningar. Skillnaderna mellan partierna är dock betydande, både när det gäller omfattning och hur partierna organisar sin utbildningsverksamhet. Fyra huvudtyper av skäl som berättigar utbildningarna återfinns dock genomgående i partierna. Ett handlar om att utveckla partiet som organisation genom att stärka olika organisatoriska funktioner och skapa en infrastruktur för kommunikation och nätverkande inom partiet. Ett annat handlar om ideologisk skolning. Ett tredje om att utbildningarna ska stärka kompetensen hos enskilda företrädare så att de ur partiets perspektiv blir bättre i sin roller som politiker. Ett fjärde skäl är att stärka en känsla av engagemang hos medlemmar och företrädare. I vilken utsträckning utbildningarna är nationellt organiserade och styrda beträffande innehåll och upplägg varierar mellan partierna. Centerpartiet och Socialdemokraterna har exempelvis en tydligt framträdande stegstruktur i sin utbildningsverksamhet. I de övriga partierna finns en tendens till modulsystem där ordningen för utbildningars genomförande inte är lika tydlig. Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet som historiskt pekats ut som viktiga sammanhang för bildning bland svenska politiker tycks alltjämt spela en betydande roll som bildningsarena. Detta gäller dock inte för alla partier. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ett organiserat samarbete med ett studieförbund som omfattas av statens folkbildningsanslag. Graden av deltagande i studieförbundsorganiserad verksamhet skiljer sig dock åt även mellan de sju riksdagspartier som är medlemmar av studieförbund. Av samtliga fullmäktigeledamöter valda 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet organiserad av något studieförbund under valåret. Deltagandet är generellt högre i landsbygdskommuner än i storstäder och dess pendlingskommuner. Vanligast är folkbildningsdeltagandet bland socialdemokratiska och centerpartistiska fullmäktigeledamöter (57 procent för båda). Minst vanligt är folkbildningsdeltagandet bland sverigedemokrater (7 procent) och moderater (13 procent). Kommunernas utbildningar för fullmäktigeledamöter saknar nationell läroplan eller motsvarande. Det åligger varje kommun att själva utforma sina utbildningar. Ändå framstår de utbildningsprogram som kommunerna utvecklar som förhållandevis lika. Det rör sig i huvudsak om någon eller några utbildningsdagar efter mandatskifte och dessa bygger i huvudsak på föredrag av sakkunniga i frågor som rör lagstiftning och kommunens organisation. När det gäller skäl för val av utbildningars genomförande och utformning är det vanligaste sådana att utbildningen ses som viktig för att det demokratiska systemet ska fungera på ett korrekt och rättssäkert sätt. Ett annat skäl som anförs gäller behovet av att skapa fungerande relationer mellan politiker och förvaltning samt mellan politiker av olika hemvist. Ett tredje sätt att resonera tar fasta på att det rör sig om ett val utifrån en marknad av utbildningar med denna inriktning där utbud, kostnad och kommunens begränsade ekonomiska resurser vägs mot varandra I viss mån framstår det som att partiernas och kommunernas utbildningar kompletterar varandra i så mån att kommunpolitiker med erfarenhet av båda anser att de bidrar med olika typer av kunskaper som båda behövs i det politiska arbetet. Samtidigt vittnar deltagare också om att kommunens utbildningar till sin form, med dess ofta monologiska karaktär, framstår som svårtillgängliga och inte särskilt entusiasmerande. Avslutningsvis pekar vi på behovet av fördjupad kunskap om det utbildningssammanhang som omgärdar partipolitiken och det kommunpolitiska arbetet. Området tenderar falla mellan stolarna då forskning om politik och partier präglas av andra ingångar än den didaktiska, emedan den didaktiska forskningen vanligen berör skolsammanhang och inte politik och partier. Vidare pekar rapporten på behovet av att skapa sammanhang för kunskaps- och erfarenhetsutbyten i didaktiska frågor för kommunala tjänstepersoner som ansvarar för utbildning av förtroendevalda. Ur ett demokratiskt perspektiv finns dubbla motiv för att uppmärksamma kommunens utbildningar för politiker. Dels kan dessa potentiellt ge folkvalda verktyg att utföra sina uppdrag. Dels rymmer utbildningarna i sig en maktdimension då utformningen av dem har betydelse för hur folkvaldas möjlighet till inflytande, exempelvis i relation till tjänstepersoner, tolkas och definieras.Utöver stöd från CKS har denna studie utvecklats i synergi med projektet Partiskolningens didaktik som finansierats av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté (projekt-id 2016-05330, projektledare Henrik Nordvall). Därtill har stöd från Stockholms Arbetareinstitutsföreningen varit viktigt vid utvecklandet av den design som ligger till grund för studien.</p