On the Term Structure of Futures and Forward Prices

We investigate the term structure of forward and futures prices for models where the price processes are allowed to be driven by a general marked point process as well as by a multidimensional Wiener process. Within an infinite dimensional HJM-type model for futures and forwards we study the properties of futures and forward convenience yield rates. For finite dimensional factor models, we develop a theory of affine term structures, which is shown to include almost all previously known models. We also derive two general pricing formulas for futures options. Finally we present an easily applicable sufficient condition for the possibility of fitting a finite dimensional futures price model to an arbitrary initial futures price curve, by introducing a time dependent function in the drift term.term structure; futures price; forward price; options; jump-diffusion model; affine term structure

Finite dimensional Markovian realizations for stochastic volatility forward rate models

We consider forward rate rate models of HJM type, as well as more general infinite dimensional SDEs, where the volatility/diffusion term is stochastic in the sense of being driven by a separate hidden Markov process. Within this framework we use the previously developed Hilbert space realization theory in order provide general necessary and sufficent conditions for the existence of a finite dimensional Markovian realizations for the stochastic volatility models. We illustrate the theory by analyzing a number of concrete examples.HJM models; stochastic volatility; factor models; forward rates; state space models; Markovian realizations; infinite dimensional SDEs

Between structure and individual needs : a discourse-analytic study of support and guidance for students with special needs in Finnish vocational education and training

publishedVersio

Governing students for work and for life - guidance for students with special educational needs in Finnish VET

Guidance has gained an increasingly important role in education. In this study, guidance for students with special educational needs within competence-based and customer-oriented, Finnish vocational education and training (VET) is examined from a governance perspective. Data were collected via focus group discussions among different categories of staff at one VET provider. A close-to-text analysis of the data was then performed followed by an investigation based on the Foucauldian key concepts, governmentality and power. Three versions of guidance were identified. In the first version, students are regarded as active and self-governing people, whose own motives and interest in education need to be identified and taken into account. In the second version, students are described as having difficulties in carrying out their studies and are given a passive role and exposed to objectifying governance by means of disciplinary power. In the third version, students are assumed to have a great need for support and are subject to a thorough, yet subtle, governance by means of pastoral power. The results are discussed with a focus on student categorisation and subject positions.publishedVersio

Special teachers and the use of co-teaching in Swedish-speaking schools in Finland

publishedVersionUnit License Agreemen

Inkludering – mer än ett specialpedagogiskt spörsmål?

Inkludering i utbildningssammanhang utgör ett territorium där specialpedagogikens forskare befunnit sig i över två decennier. Kopplingen mellan specialpedagogik och inkludering ter sig så självklar att vi sällan ens ifrågasätter den. I boken The Irregular School. Exclusion, schooling and inclusive education (Slee 2011) propagerar Roger Slee starkt för att inkluderingsforskningen bör frikopplas från specialpedagogiken. I föreliggande artikel redogörs och diskuteras resultaten från en doktorsavhandling i specialpedagogik, en avhandling där inkluderande utbildning står i fokus. I artikeln ifrågasätts även den typ av forskning som avhandlingen representerar med utgångspunkt i Slees argumentation

Inkludering - mer än ett specialpedagogiskt spörsmål?

Inkludering i utbildningssammanhang utgör ett territorium där specialpedagogikens forskare befunnit sig i över två decennier. Kopplingen mellan specialpedagogik och inkludering ter sig så självklar att vi sällan ens ifrågasätter den. I boken The Irregular School. Exclusion, schooling and inclusive education (Slee 2011) propagerar Roger Slee starkt för att inkluderingsforskningen bör frikopplas från specialpedagogiken. I föreliggande artikel redogörs och diskuteras resultaten från en doktorsavhandling i specialpedagogik, en avhandling där inkluderande utbildning står i fokus. I artikeln ifrågasätts även den typ av forskning som avhandlingen representerar med utgångspunkt i Slees argumentation

Co-Teaching During Teacher Training Periods : Experiences of Finnish Special Education and General Education Teacher Candidates

publishedVersio

Urban Agriculture i den hållbara staden

The way we design our cities today will affect the living conditions for future generations. Planning as a discipline can become crucial to attain a sustainable urban development with an increased quality of life among the urban population and an improved environment. Urban Agriculture in the Sustainable City -a case study in Managua is a Diploma Work that deal with poverty issues, aspects of sustainability and development work. We have had a theoretical starting-point, but our focus has been on the case study i.e. the practical part, that we carried out in Managua, the capital of Nicaragua. Today about half of the worlds 6,3 billion people live in cities. The demographic growth of the countryside has declined, while the population in the cities is considerably increasing. To create the requirements for a good quality of life among the urban population is a challenge, particularly in the developing countries. It is in these parts of the world that the most rapid urbanization is taking place and where the urban population will grow the most. The rapid urbanization has not only resulted in major environmental problems, but also in urban poverty and marginalization, unemployment, food insecurity and disease caused by an unbalanced diet. These factors are diminishing the chances of long-term development of the society. We have been studying how Urban Agriculture i.e. cultivation and keeping livestock in an urban area, can improve the life situation among the urban population. There is evidence that Urban Agriculture can become a key strategy for the urban poor. It has secured the access of food, the public health and the environment has been improved, the income possibilities has increased and the social belonging to the society has been strengthen. Urban Agriculture has therefore been an important contributor in the work on planning for and building the sustainable city. In spite of the fact that Nicaragua has plenty of natural resources such as agricultural land, energy reserves, forests and minerals etc., it is the second poorest country in Latin America. Today Managua is facing similar urban development challenges to other cities in the developing countries around the world, i.e. poverty alleviation, food security, enhancing the public health, income generation and preventing environmental pollution. Our task has been to study how one could introduce Urban Agriculture in Managua. We carried out informal interviews with architects, city- planners, teachers and students at the technical universities in the city and inhabitants of Managua. From this material we choosed to work with a school in barrio Grenada, one of the poorest districts in Managua. We did a site analysis of the barrio and the school yard, and put up a number of design criterions of how we wanted the site to be shaped and what function it should have. The work was carried out as a demonstration project and it was accomplished in co-operation with the municipality of Managua, the organization HABITAR, the technical universities UNI and RUPAP, and the inhabitants of Grenada. The purpose of the project was to integrate cultivation and knowledge about the environment and nutritions, in education. The yield will go to the school, which then decides whether they will keep the crops or sell them. From our own experiences and studies of similar projects in Havana, Cuba and Kampala, Uganda, we have then made a strategy of how one can continue to work with a further implementation of Urban Agriculture throughout the city. We have choosen to work on a small scale basis with school yards and lotes. Our intention is to show that you can achieve big results with small means. We have been focusing on the financing parts, supplying of knowledge, organization and responsability. We want to show that landscape architects can play an important role in city- planning in development countries. The project is add- ressing city- planners in Managua, but we hope that it will inspire students and landscape architects in Sweden to become engaged in planning issues in developing countries.Hur vi utformar våra städer idag kommer att påverka människors livssituation i generationer fram över. Planering som disciplin kan då komma att bli avgörande för att uppnå en hållbar stadsutveckling med en höjd livskvalitet för städernas invånare och en förbättrad miljö.Urban Agriculture i den hållbara staden- en fältstudie i Managua är ett examensarbete som handlar om fattigdomsproblematik, hållbarhetsaspekter och utvecklingsarbete. Vi har haft en teoretisk utgångspunkt, men vårt fokus har legat på fältstudien dvs. den praktiska delen som vi genomförde i Nicaraguas huvudstad Managua. Idag bor ungefär hälften av jordens 6, 3 miljarder människor i städer. Den demografiska tillväxten på landsbygden har minskat, medan tillväxten i städerna fortsätter att kraftigt öka. Att skapa förutsättningar för en god livskvalitet bland stadsbefolkningen, är en utmaning, särskilt i de fattigare delarna av världen. Det är också här som urbaniseringen sker snabbast och stadsbefolkningen i framtiden kommer att öka mest. Den snabba befolkningstillväxten har inte bara resulterat i stora miljöproblem, den har också bidragit till urban fattigdom och marginalisering, arbetslöshet, livsmedelsbrist och kostrelaterade sjukdomar. Dessa faktorer minskar möjligheterna för att ett samhälle ska kunna utvecklas långsiktigt. Vi har studerat hur Urban Agriculture, dvs. odling och djurhållning i staden, kan förbättra livssituationen för den urbana befolkningen. Det är mycket som tyder på att Urban Agriculture kan bli en nyckelstrategi för de fattiga. Studier visar att tillgången till livsmedel har säkerställts, folkhälsan och miljön har förbättrats, inkomstmöjligheterna har ökat och den sociala tillhörigheten i samhället har stärkts. Urban Agriculture har därför haft en stor betydelse i arbetet att planera för och bygga den hållbara staden. Nicaragua är, trots goda naturresurser i form av jordbruksmark, energireserver, skog och mineraler, det näst fattigaste landet i Latinamerika. Landets historia präglas av inbördeskrig, naturkatastrofer, maktmissbruk och korruption. Managua står idag inför samma utmaningar som många andra städer i utvecklingsländerna runt om i världen, dvs. att reducera fattigdom, säkra matförsörjning, stärka folkhälsan, generera inkomstmöjligheter samt att förebygga miljöförstöring. Vår uppgift har varit att studera hur man skulle kunna introducera Urban Agriculture i Managua. Vi genomförde informella intervjuer med arkitekter och stadsplanerare, biologer, lärare och studenter vid tekniska universitet i staden samt boende i Managua. Utifrån dessa samtal valde vi att arbeta med en skola i barrion1 Grenada, ett av de fattigaste områdena i Managua. Vi gjorde en lägesanalys av barrion och skolgården, samt satte upp ett antal desigkriterier för hur vi ville att platsen skulle gestaltas och vilken funktion den skulle ha. Arbetet skedde i form av ett demonstrationsprojekt och genomfördes i samarbete med Managua kommun, organisationen HABITAR, de tekniska universiteten UNI och RUPAP, samt de boende i Grenada. Projektet syftade till att integrera odling, miljö- frågor och näringslära i skolundervisningen och avkastningen ska gå direkt till skolan som själv väljer om man behåller eller säljer grödorna. Utifrån våra egna erfarenheter och studier av referensprojekt i Havanna, Kuba och i Kampala, Uganda, har vi därefter skapat en strategi för hur man kan arbeta med en fortsatt implementering av Urban Agriculture i staden. Vi har valt att arbeta småskaligt med inriktning mot skolgårdar och lotes2 . Tanken är att man med små medel ska kunna få till stånd stora förändringar. Vi har fokuserat på finansiering, kunskapsförmedling, organisation och ansvar. Vi vill visa på att landskapsarkitekten kan spela en betydelsefull roll i planeringsarbetet i utvecklingsländer. Projektet vänder sig i i utvecklingsländer. Projektet vänder sig i första hand till yrkesverksamma inom stadsplanering i Managua. Men vi hoppas även att vårt arbete kan inspirera studenter och yrkesverksamma landskapsarkitekter i Sverige att engagera sig i planeringsfrågor i utvecklingsländer

Speciallärares organisering av stöd för elever med inlärningssvårigheter i Svenskfinland

Forskning och finländska styrdokument beskriver olika sätt att organisera stöd för elever med inlärningssvårigheter så som olika typer av smågruppsundervisning, individuell undervisning och samundervisning (kompanjonundervisning). Syftet med studien är att beskriva hur finlandssvenska speciallärare organiserar specialundervisningen med avseende på val av undervisningsarrangemang för elever med inlärningssvårigheter. Elever med inlärningssvårigheter jämställs i studien med elever som får intensifierat eller särskilt stöd. Data har samlats in med hjälp av en enkät som speciallärare och specialklasslärare (N = 158) har svarat på. Resultaten visar att finlandssvenska speciallärare använder den största procentuella andelen av sin arbetstid för att undervisa elever inom intensifierat stöd. På alla stödnivåer är smågruppsundervisning det vanligaste undervisningsarrangemanget. Samundervisning används inte lika regelbundet som de andra undervisningsarrangemangen. Det är vanligast att speciallärare använder flexibel gruppering och samundervisning regelbundet för elever som har intensifierat stöd, medan individuell undervisning är vanligare för elever som får särskilt stöd. Vidare indikerar resultaten vissa skillnader mellan speciallärare i årskurs F–6 och årskurs 7–9. Till exempel är det fler speciallärare i årskus F–6 än i årskurs 7–9 som använder individuell undervisning regelbundet för elever på allmänt och intensifierat stöd. Resultaten diskuteras i relation till forskning om olika specialpedagogiska undervisningsarrangemang och i ljuset av inkluderande undervisning.publishedVersio