Samverkansmeritering - förutsättningar, behov och möjligheter : Rapport: MERSAM-Meritvärde av samverkansskicklighet

Samverkansuppgiften har gradvis fått en tydligare roll sedan mitten av 1990-talet och är idag en nödvändig och central uppgift för högskolor och universitet i Sverige, inte minst för att hantera vår tids samhällsutmaningar. Det finns få tecken på att denna utveckling kommer att vända och det är därför viktigt att vi inom sektorn för en dialog kring hur vi tar oss an och värderar det arbete som sker inom ramen för samverkansuppgiften. Det är troligt att vi i sektorn även en tid framöver kommer att diskutera hur samverkansuppgiften bör tolkas och samverkansmeriter värderas, men det hindrar oss inte att på allvar försöka stödja och strukturera det arbete som redan sker dagligen vid landets lärosäten.Projektets bidrag är att belysa ett antal observationer kring utmaningar inom sektorn, för våra lärosäten och individer men också visa på möjligheter för våra lärosäten genom att ta upp några tänkbara verktyg, arbetssätt och rekommendationer för utveckling av samverkansmeritering.Huvudbudskapen i denna rapport är att sektorn behöver skapa en tydligare och mer preciserad begreppsbildning relaterat till ”samverkan” och samverkansmeriter. Lärosätena behöver utveckla ett mer integrerat och strukturerat sätt att arbeta med samverkansmeriter genom hela rekrytering- och befordringsprocessen, då förståelse av samverkansmeriter och praxis fortfarande är underutvecklat. Lärosätena behöver vidare utveckla stöd för forskare och lärare i att kunna sammanställa och dokumentera samverkansmeriter, separat eller integrerat med övriga meriter. En verkningsfull, flerspråkig begreppsapparat och förståelse men även efterfrågan på samverkansmeriter behöver utvecklas gemensamt av sektorns alla aktörer och vid varje lärosäte.Rapporten riktar sig i första hand till två målgrupper:1.Personer och funktioner vid lärosäten som har ansvar för eller leder utvecklingsarbete kopplat till meritering och kompetensförsörjning på olika nivåer (dekaner, utvecklingsledare, HR specialister, ordförande i rekryteringskommittéer eller motsvarande samt olika former av samverkansstöd). För dessa innehåller rapporten resonemang, rekommendationer och konkreta verktyg som kan användas som utgångspunkt för dialog och utveckling av samverkansmeritering vid lärosäten.2.Ledningsfunktioner vid lärosäten, myndigheter samt sektorsintressenter. För dessa kan rapporten ge ökad kunskap om tillståndet för samverkansmeritering vid svenska lärosäten och insikter om möjligheter för utveckling.Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial för att stödja fortsatt utvecklingsarbete på olika nivåer vid lärosäten samt en vägledning för att dokumentera och beskriva samverkansmeriter. Vägledningen kan användas för inspiration till lärare och forskare som vill sammanställa sina samverkansmeriter. De verktyg som presenteras i vägledningen kan också användas vid kompetensplanering, bedömningssituationer och medarbetarsamtal.Förhoppningen är att MerSam-projektet och denna rapport, dialog inom och mellan lärosäten samt mellan lärosäten och sektorsintressenter, bidrar till fortsatt utveckling av samverkansmeritering samt till att skapa en gemensam uppfattning om vad det betyder att meritera sig inom ramen för samverkansuppgiften

Nulägesanalys trädgård

Rapporten Nulägesanalys - trädgård har genomförts inom ramen för projektgruppen Insatsstyrka trädgård. Syftet med inventeringen har varit att ge svar på vem som jobbar med trädgårdsvetenskap, vilka forskargrupper och med vilka forskningsämnen, samt identifiera framtida arbetsfält inom ämnet trädgårdsvetenskap och därmed ge uppslag för framtida utveckling av forskningsfält, utbildning och samverkan. I detta ingår att kartlägga trädgårdsvetenskaplig forskning, utbildning och samverkan vid SLU. Nulägesanalysen förväntas därmed ge en grund för fortsatt strategiskt arbete med att utveckla ämnet trädgårdsvetenskap (Horticultural Science) utifrån inventerade resurser och förutsättningar

Unga kvinnors kunskap och erfarenheter om sexuell och reproduktiv hälsa

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet.Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives

Unga kvinnors kunskap och erfarenheter om sexuell och reproduktiv hälsa

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%). Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet.Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health. Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR. Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives

”Kan man skydda sig mot någon form av cancer så ska man väl det.-” : Unga vaccinerade kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus samt kunskap om och inställning till vaccination mot Humant Papillomvirus

Bakgrund Humant papillomvirus (HPV) orsakar vårtor och är en vanligt förekommande könssjukdom världen över. Vaccination mot de vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom och leda till cancer ingår sedan 2012 i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor och unga kvinnor. Tidigare forskning visar att unga kvinnor trots låg kunskap om viruset, har en positiv inställning till vaccination. Syfte Att undersöka unga vaccinerade kvinnors kunskap om HPV samt deras kunskap om och inställning till HPV-vaccination. Metod En kvalitativ explorativ studie. The Health Belief Model användes som teoretisk modell. Individuella intervjuer med åtta unga kvinnor som vaccinerats mot HPV. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat Totalt genomfördes åtta intervjuer med unga kvinnor födda 1993-1998. Tre kategorier skapades: 1) Bristande kunskap om HPV 2) Tillförlitligt skydd mot cancer samt 3) Vaccinet är tillgängligt. Kunskapen om HPV och HPV-vaccin var låg hos de unga kvinnorna. Den främsta anledningen till att de valde att vaccinera sig var rädsla för cancer, andras inflytande till vaccinering, främst från mödrar, en tilltro till hälso- och sjukvården och till vaccinet samt att vaccinet är tillgängligt. Slutsats Det är tydligt att kunskapen om HPV och vaccinet är låg bland de deltagande unga kvinnorna. Inför framtiden behövs anpassad information till unga kvinnor om viruset och vaccinet för att tillgodose behovet av information. Det är viktigt att unga kvinnor som vaccineras mot HPV har kunskap om vaccinet för att veta hur de skyddar sig mot HPV och att de även ska förstå vikten av att gå på gynekologisk cellprovskontroll som en del av prevention av HPV.Background Human papillomavirus (HPV) cause warts and is a common sexually transmitted infection worldwide. Vaccination against the most common HPV types that can cause genital warts and cancer is implemented in the national vaccination programme for girls and young women since 2012. Previous research shows that young women, despite low knowledge about the virus, are in favour of the vaccine. Objective To explore young vaccinated women’s knowledge about HPV and knowledge and attitudes towards HPV-vaccination. Method An qualitative explorative study. The Health Belief Model was the  theoretical framework. Individual interviews were conducted with young women vaccinated against HPV. Data were analyzed with content analyses. Results In total eight interviews were undertaken with young women born in 1993-1998. Three categories were revealed through the interviews: 1) Lack of knowledge about HPV 2) Reliable protection against cancer and 3) The vaccine is available. The young women had low knowledge about HPV and HPV vaccine. The main reasons for vaccination were; fear of cancer, influence from others, especially the mothers, trust in the healthcare and the vaccine and the vaccine is available. Conclusion The knowledge of HPV and the vaccine was low among the included women. In the future the iformation about the virus and the vaccine needs to be adapted to the young women to provide the need of information. It is important that young women who are vaccinated against HPV have knowledge about the vaccine to be able to protect themselves against HPV and that they are aware of the importance of attending future cervical cancer screening controls as a part of the prevention against HPV.

”Kan man skydda sig mot någon form av cancer så ska man väl det.-” : Unga vaccinerade kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus samt kunskap om och inställning till vaccination mot Humant Papillomvirus

Bakgrund Humant papillomvirus (HPV) orsakar vårtor och är en vanligt förekommande könssjukdom världen över. Vaccination mot de vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom och leda till cancer ingår sedan 2012 i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor och unga kvinnor. Tidigare forskning visar att unga kvinnor trots låg kunskap om viruset, har en positiv inställning till vaccination. Syfte Att undersöka unga vaccinerade kvinnors kunskap om HPV samt deras kunskap om och inställning till HPV-vaccination. Metod En kvalitativ explorativ studie. The Health Belief Model användes som teoretisk modell. Individuella intervjuer med åtta unga kvinnor som vaccinerats mot HPV. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat Totalt genomfördes åtta intervjuer med unga kvinnor födda 1993-1998. Tre kategorier skapades: 1) Bristande kunskap om HPV 2) Tillförlitligt skydd mot cancer samt 3) Vaccinet är tillgängligt. Kunskapen om HPV och HPV-vaccin var låg hos de unga kvinnorna. Den främsta anledningen till att de valde att vaccinera sig var rädsla för cancer, andras inflytande till vaccinering, främst från mödrar, en tilltro till hälso- och sjukvården och till vaccinet samt att vaccinet är tillgängligt. Slutsats Det är tydligt att kunskapen om HPV och vaccinet är låg bland de deltagande unga kvinnorna. Inför framtiden behövs anpassad information till unga kvinnor om viruset och vaccinet för att tillgodose behovet av information. Det är viktigt att unga kvinnor som vaccineras mot HPV har kunskap om vaccinet för att veta hur de skyddar sig mot HPV och att de även ska förstå vikten av att gå på gynekologisk cellprovskontroll som en del av prevention av HPV.Background Human papillomavirus (HPV) cause warts and is a common sexually transmitted infection worldwide. Vaccination against the most common HPV types that can cause genital warts and cancer is implemented in the national vaccination programme for girls and young women since 2012. Previous research shows that young women, despite low knowledge about the virus, are in favour of the vaccine. Objective To explore young vaccinated women’s knowledge about HPV and knowledge and attitudes towards HPV-vaccination. Method An qualitative explorative study. The Health Belief Model was the  theoretical framework. Individual interviews were conducted with young women vaccinated against HPV. Data were analyzed with content analyses. Results In total eight interviews were undertaken with young women born in 1993-1998. Three categories were revealed through the interviews: 1) Lack of knowledge about HPV 2) Reliable protection against cancer and 3) The vaccine is available. The young women had low knowledge about HPV and HPV vaccine. The main reasons for vaccination were; fear of cancer, influence from others, especially the mothers, trust in the healthcare and the vaccine and the vaccine is available. Conclusion The knowledge of HPV and the vaccine was low among the included women. In the future the iformation about the virus and the vaccine needs to be adapted to the young women to provide the need of information. It is important that young women who are vaccinated against HPV have knowledge about the vaccine to be able to protect themselves against HPV and that they are aware of the importance of attending future cervical cancer screening controls as a part of the prevention against HPV.

”Kan man skydda sig mot någon form av cancer så ska man väl det.-” : Unga vaccinerade kvinnors kunskap om Humant Papillomvirus samt kunskap om och inställning till vaccination mot Humant Papillomvirus

Bakgrund Humant papillomvirus (HPV) orsakar vårtor och är en vanligt förekommande könssjukdom världen över. Vaccination mot de vanligaste HPV-typerna som kan orsaka kondylom och leda till cancer ingår sedan 2012 i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor och unga kvinnor. Tidigare forskning visar att unga kvinnor trots låg kunskap om viruset, har en positiv inställning till vaccination. Syfte Att undersöka unga vaccinerade kvinnors kunskap om HPV samt deras kunskap om och inställning till HPV-vaccination. Metod En kvalitativ explorativ studie. The Health Belief Model användes som teoretisk modell. Individuella intervjuer med åtta unga kvinnor som vaccinerats mot HPV. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat Totalt genomfördes åtta intervjuer med unga kvinnor födda 1993-1998. Tre kategorier skapades: 1) Bristande kunskap om HPV 2) Tillförlitligt skydd mot cancer samt 3) Vaccinet är tillgängligt. Kunskapen om HPV och HPV-vaccin var låg hos de unga kvinnorna. Den främsta anledningen till att de valde att vaccinera sig var rädsla för cancer, andras inflytande till vaccinering, främst från mödrar, en tilltro till hälso- och sjukvården och till vaccinet samt att vaccinet är tillgängligt. Slutsats Det är tydligt att kunskapen om HPV och vaccinet är låg bland de deltagande unga kvinnorna. Inför framtiden behövs anpassad information till unga kvinnor om viruset och vaccinet för att tillgodose behovet av information. Det är viktigt att unga kvinnor som vaccineras mot HPV har kunskap om vaccinet för att veta hur de skyddar sig mot HPV och att de även ska förstå vikten av att gå på gynekologisk cellprovskontroll som en del av prevention av HPV.Background Human papillomavirus (HPV) cause warts and is a common sexually transmitted infection worldwide. Vaccination against the most common HPV types that can cause genital warts and cancer is implemented in the national vaccination programme for girls and young women since 2012. Previous research shows that young women, despite low knowledge about the virus, are in favour of the vaccine. Objective To explore young vaccinated women’s knowledge about HPV and knowledge and attitudes towards HPV-vaccination. Method An qualitative explorative study. The Health Belief Model was the  theoretical framework. Individual interviews were conducted with young women vaccinated against HPV. Data were analyzed with content analyses. Results In total eight interviews were undertaken with young women born in 1993-1998. Three categories were revealed through the interviews: 1) Lack of knowledge about HPV 2) Reliable protection against cancer and 3) The vaccine is available. The young women had low knowledge about HPV and HPV vaccine. The main reasons for vaccination were; fear of cancer, influence from others, especially the mothers, trust in the healthcare and the vaccine and the vaccine is available. Conclusion The knowledge of HPV and the vaccine was low among the included women. In the future the iformation about the virus and the vaccine needs to be adapted to the young women to provide the need of information. It is important that young women who are vaccinated against HPV have knowledge about the vaccine to be able to protect themselves against HPV and that they are aware of the importance of attending future cervical cancer screening controls as a part of the prevention against HPV.

Blood flow responses over sacrum in nursing home residents during one hour bed rest

ObjectivesTo describe individual BF responses in a nursing home resident population for one-hour periods of bed rest. MethodsBF was measured for one hour over the sacrum in 0 degrees supine position and 30 degrees supine tilt position in 25 individuals aged 65 y or older while lying on a pressure-redistributing mattress. Measurements were made at three tissue depths (1, 2, and 10 mm) using the noninvasive optical techniques, LDF and PPG. ResultsEleven participants had a PIV response at 1mm depth in both positions and seven participants had a lack of this response at this depth and positions. The BF response at 1mm depth appeared immediately and remained over, or below, baseline for the entire 60min of loading in both positions. These BF patterns were also seen in deeper tissue layers. ConclusionsThe cutaneous BF response among the nursing home residents was distinct, appeared early, and remained during the one hour of loading.Funding Agencies|Research Council Sodra Alvsborg Boras Sweden; Research Council Ostergotland Linkoping Sweden; Dermatology Department Research Foundation at Sodra Alvsborg Hospital Boras Sweden; SwedBank Sjuharad Foundation for Research at the Sodra Alvsborg Hospital Boras Sweden; Sodra Alvsborgs Hospital Boras Sweden; King Gustaf V and Queen Victorias Freemason Foundation; NovaMedTech; European Union-European Regional Development Fund; Swedish Medical Research Council; Faculty of Medicine and Health Science Linkoping University, Linkoping, Sweden</p

Blood flow measurements at different depths using photoplethysmography and laser Doppler techniques

Background/purpose: This study has evaluated a multi-parametric system combining laser Doppler flowmetry and photoplethysmography in a single probe for the simultaneous measurement of blood flow at different depths in the tissue. This system will be used to facilitate the understanding of pressure ulcer formation and in the evaluation of pressure ulcer mattresses. Methods: The blood flow in the tissue over the sacrum was measured before, during and after loading with 37.5 mmHg, respectively, 50.0 mmHg. The evaluation of the system consisted of one clinical part, and the other part focusing on the technicalities of the probe prototype. Results: An increase in blood flow while loading was the most common response, but when the blood flow decreased during loading it was most affected at the skin surface and the blood flow responses may be different due to depths of measurement. Reactive hyperaemia may occur more frequently in the superficial layers of the tissue. Conclusion: The study showed that the new system is satisfactory for measuring tissue blood flow at different depths. The laser Doppler complements the photoplethysmography, and further development of the system into a thin flexible probe with the ability to measure a larger area is required.This is the authors’ version of the following article: Sara Bergstrand, Lars-Göran Lindberg, Anna-Christina Ek and Margareta Lindgren, Blood flow measurements at different depths using photoplethysmography and laser Doppler techniques, 2009, SKIN RESEARCH AND TECHNOLOGY, (15), 2, 139-147. which has been published in final form at: http://dx.doi.org/10.1111/j.1600-0846.2008.00337.x Copyright: Blackwell Publishing Ltd http://www.blackwellpublishing.com/</p