Samverkansuppgiften har gradvis fått en tydligare roll sedan mitten av 1990-talet och är idag en nödvändig och central uppgift för högskolor och universitet i Sverige, inte minst för att hantera vår tids samhällsutmaningar. Det finns få tecken på att denna utveckling kommer att vända och det är därför viktigt att vi inom sektorn för en dialog kring hur vi tar oss an och värderar det arbete som sker inom ramen för samverkansuppgiften. Det är troligt att vi i sektorn även en tid framöver kommer att diskutera hur samverkansuppgiften bör tolkas och samverkansmeriter värderas, men det hindrar oss inte att på allvar försöka stödja och strukturera det arbete som redan sker dagligen vid landets lärosäten.Projektets bidrag är att belysa ett antal observationer kring utmaningar inom sektorn, för våra lärosäten och individer men också visa på möjligheter för våra lärosäten genom att ta upp några tänkbara verktyg, arbetssätt och rekommendationer för utveckling av samverkansmeritering.Huvudbudskapen i denna rapport är att sektorn behöver skapa en tydligare och mer preciserad begreppsbildning relaterat till ”samverkan” och samverkansmeriter. Lärosätena behöver utveckla ett mer integrerat och strukturerat sätt att arbeta med samverkansmeriter genom hela rekrytering- och befordringsprocessen, då förståelse av samverkansmeriter och praxis fortfarande är underutvecklat. Lärosätena behöver vidare utveckla stöd för forskare och lärare i att kunna sammanställa och dokumentera samverkansmeriter, separat eller integrerat med övriga meriter. En verkningsfull, flerspråkig begreppsapparat och förståelse men även efterfrågan på samverkansmeriter behöver utvecklas gemensamt av sektorns alla aktörer och vid varje lärosäte.Rapporten riktar sig i första hand till två målgrupper:1.Personer och funktioner vid lärosäten som har ansvar för eller leder utvecklingsarbete kopplat till meritering och kompetensförsörjning på olika nivåer (dekaner, utvecklingsledare, HR specialister, ordförande i rekryteringskommittéer eller motsvarande samt olika former av samverkansstöd). För dessa innehåller rapporten resonemang, rekommendationer och konkreta verktyg som kan användas som utgångspunkt för dialog och utveckling av samverkansmeritering vid lärosäten.2.Ledningsfunktioner vid lärosäten, myndigheter samt sektorsintressenter. För dessa kan rapporten ge ökad kunskap om tillståndet för samverkansmeritering vid svenska lärosäten och insikter om möjligheter för utveckling.Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial för att stödja fortsatt utvecklingsarbete på olika nivåer vid lärosäten samt en vägledning för att dokumentera och beskriva samverkansmeriter. Vägledningen kan användas för inspiration till lärare och forskare som vill sammanställa sina samverkansmeriter. De verktyg som presenteras i vägledningen kan också användas vid kompetensplanering, bedömningssituationer och medarbetarsamtal.Förhoppningen är att MerSam-projektet och denna rapport, dialog inom och mellan lärosäten samt mellan lärosäten och sektorsintressenter, bidrar till fortsatt utveckling av samverkansmeritering samt till att skapa en gemensam uppfattning om vad det betyder att meritera sig inom ramen för samverkansuppgiften
