Vi är också människor - en studie om emokultur och identitet.

Syften med denna studie har varit att ta reda på vad emokulturen består av enligt anhängare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frågeställningen handlade således om vad emokulturen består av och eftersom det är en subkultur grundad runt musik är det självklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar även på annan musik än bara genren emo och det finns flera underkategorier. På liknande sätt är det med den tillhörande klädstilen fashioncore, de klär sig inte enbart enligt detta och de modifierar även stilen på egen hand. Att skapa sin egen stil och således bringa nya meningar är en av de praktiker som emo består av. Att interagera med andra emoanhängare är den andra praktiken och detta sker på speciella mötesplatser både på internet och i verkligheten. Det verkar också finnas specifika värden och normer som är av betydelse inom emokulturen. En sådan är motstånd mot heteronormativitet, istället förespråkas bisexualitet. En alternativ typ av hegemonisk maskulinitet verkar också finnas inom kulturen där killarna gärna skall visa sina känslor både utseendemässigt och i interaktionen. Detta har också betydelse för ungdomarnas identitetsskapande vilken den andra frågeställningen har att göra med, delvis därför att de får ett annat möjligt ideal. Den heterosexuella matrisen ligger möjligtvis inte lika tungt på emokulturen utan här finns tillgång till en friare ”spelplan” där vissa sexuella handlingar och identiteter inte anses som hotande eller förkastliga. Det verkar finnas möjlighet till att utföra vissa homosexuella handlingar utan att stämplas som vare sig homo- eller bisexuell. Detta verkar mest gälla killarna, i alla fall är de dem som diskuteras mest. Det kan vara för att det kan sägas vara mer accepterat för tjejer att till exempel kyssa andra tjejer på exempelvis en fest än om en kille skulle göra samma sak. Det är så att säga mer normbrytande när killar gör uttryck för bisexuella känslor än när tjejer gör det. Därmed finns lite friare tyglar för killarna i sitt identitetsskapande. Även det att klassas som avvikare har betydelse för identiteten eftersom det gör att valet av stil sticker ut och understryker att den har en mening större än den estetiska. Empirin är inte avsedd att ge svar på varför ungdomarna har valt just emo som grupptillhörighet men eftersom vi i det högmoderna samhället måste välja en livsstil kanske den frågan inte har något djupare svar

Problembilder av ungdomars politiska utanförskap - En studie av projektet ”Demokrati för alla”

Aims: The aim of this study is to describe how youth’s political exclusion is constructed as a social problem. This is done through a study of a project which aim is to engage young people in politics. Method and theory: By interviewing the project’s manager and developer as well as eight participating young people different constructions of the problem of youth political exclusion has been analyzed using the social constructionist perspective on social problems. Findings: The dominant perspective found in the empirical material includes framing young people’s lack of political knowledge and self-confidence as the reason for their political exclusion. Even though the Youth Board (ungdomsstyrelsen) in Sweden officially views all young people as a resource, when youth politics are implemented through projects, this is not the view that young people meet. Because projects need problems that can be solved through work with individuals, structural reasons (for example socioeconomic status) are neglected. Therefore the young people have to take full responsibility for their political exclusion. However, instead of framing young people as incompetent in political matters, it is argued that youth as a marginalized group have less access to alternative discourses and therefore are less likely to construct successful claims