Individual differences in gelotophobia predict responses to joy and contempt

In a paradigm facilitating smile misattribution, facial responses and ratings to contempt and joy were investigated in individuals with or without gelotophobia (fear of being laughed at). Participants from two independent samples (N1 = 83, N2 = 50) rated the intensity of eight emotions in 16 photos depicting joy, contempt, and different smiles. Facial responses were coded by the Facial Action Coding System in the second study. Compared with non-fearful individuals, gelotophobes rated joy smiles as less joyful and more contemptuous. Moreover, gelotophobes showed less facial joy and more contempt markers. The contempt ratings were comparable between the two groups. Looking at the photos of smiles lifted the positive mood of non-gelotophobes, whereas gelotophobes did not experience an increase. We hypothesize that the interpretation bias of “joyful faces hiding evil minds” (i.e., being also contemptuous) and exhibiting less joy facially may complicate social interactions for gelotophobes and serve as a maintaining factor of gelotophobia.The research leading to these results has received funding from a research grant from the Swiss National Science Foundation (SNSF; 100014_126967-1

The coding of reported emotional experiences: antecedents and reactions

No abstract availabl

Children´s books sustainable development : A study on how sustainable development is made in children´s books

Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem