Matematikattityder. Elever i år 7-9 och deras föräldrars attityder till matematik

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik. Attitydpåverkan av faktorer som ålder, skolans läge, kön, etnicitet och social bakgrund undersöktes samtidigt. Syfte: Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka attityder till matematik bland elever och föräldrar i årskurs 7 till 9 på två västsvenska skolor. De specifika frågeställningarna blev: - Hur ser attityden till matematik ut bland elever och föräldrar? - Påverkas attityder till matematik av följande faktorer: • ålder årskurs 7 - 9 • skolans läge dvs. landsbygd – stad • kön • etnicitet • social bakgrund Metod: I vår enkätundersökning ville vi få med elever som representerar genomsnittet av elever i Sverige genom att välja klasser från både medelstor stad och från landsbygd. I undersökningen deltog elever och föräldrar från fem olika klasser, två klasser från årskurs 7, en klass från årskurs 8 och två klasser från årskurs 9, dvs. elever 13-15 år gamla. Vi analyserade medelvärdet och signifikanstestade med T-test. Databearbetningen gjordes i SPSS. Resultat: Attityden till matematik bland elever och föräldrar i vår undersökning var genomgående relativt positiv. Det visade sig att attityderna inte samvarierade helt då föräldrarna i högre grad tyckte att matematik var intressant jämfört med eleverna. Däremot hade eleverna en större tilltro till att ämnet var viktigt för ett yrke. Elevernas attityder blev mindre positiva med stigande årskurser medan föräldrarnas attityder förblev oförändrade beroende på deras barns årskurs. Mellan stad och landsbygd var skillnaderna i attityd marginella bland både elever och föräldrar och utifrån kön fanns ingen skillnad i attityd till matematik. Däremot hade flickor med utländsk bakgrund en mer positiv attityd till ämnet än motsvarande pojkar. Även elever med högre social bakgrund hade en mer positiv attityd till matematik

Hur språkbarriärer påverkar vårdandet : Ett patientperspektiv

Idag är cirka en miljard människor på flykt i världen och cirka 250 miljoner av dessa människor är internationella migranter med syfte att bosätta sig i ett annat land. Sedan flera hundra år har människor invandrat till Sverige vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land där stora delar av befolkningen helt eller delvis talar ett annat språk. Detta ställer högre krav på sjukvården för att kunna ge varje patient en god, säker och individanpassad vård trots språkbarriärer. Ökade antal akuta besök samt längre vårdtider är två exempel till följd av språkbarriärer i vården som i sin tur bidrar till oönskade konsekvenser, exempelvis ökade vårdkostnader. Syftet var att undersöka hur patienten erfar att vårdandet påverkas när vårdpersonal och patienter inte talar samma språk. Studien är en litteraturstudie där 10 tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har granskats. Studien resulterade i sex kategorier: hotad patientsäkerhet skapar otrygghet, missförstånd leder till frustration, att inte känna sig delaktig i sin vård, tolk kan sätta det vårdande mötet på prov, enkelt och tryggt när en familjemedlem tolkar, ovisshet om rätt information når fram. Språkbarriärer i vården kan leda till att patienter får en sämre omvårdnad vilket kan äventyra deras hälsa. Detta kan generera i stora förödelser såsom allvarliga skador eller i värsta fall döden. Kommunikationen har en central roll och är betydelsefull i mötet mellan vårdpersonal och patient. En god kommunikation kan leda till en större förståelse och respekt samt en ökad delaktighet hos båda parter

A New Methodology for Greenhouse Gas Reduction in Industry through Improved Heat Exchanging and/or Integration of Combined Heat and Power

This paper presents a method that identi®es economically optimal combinations of enhanced heat recovery, integration of combined heat and power (CHP), and fuel switching, in an existing industrial energy system at various emission levels. Novel types of composite curves based on pinch technology, representing the existing temperature levels for supplying heat and the possible ones that may be attained after retro®tting, are used as tools for estimating the opportunities for CHP and the trade-off between improved heat exchangi

Potential for Greenhouse Gas Reduction in Industry through Increased Heat Recovery and/or Integration of Combined Heat and Power

The potential for greenhouse gas (GHG) reduction in industry through process integration measures depends to a great extent on prevailing technical and economic conditions. A step-wise methodology developed at the author's department based on pinch technology was used to analyse how various parameters influence the cost-optimal configuration for the plant's energy system, and the opportunities for costeffective GHG emissions reduction compared to this solution. The potential for reduction of GHG emissions from a given plant depends primarily on the design of the industrial process and its energy system (internal factors) and on the electricity-to-fuel price ratio and the specific GHG emissions from the national power generation system (external factors)

Strukturerad miljödatahantering inom järn- och stålindustri. Etapp 2; Miljöinformationssystem

Det analysarbete som gjorts har i denna etapp har genomförts i samarbete med samma tre typföretag - Höganäs AB, Sandvik Materials Technology samt Ovako Steel AB - som i etapp 1. De tre företagen hanterar vardera en avsevärda mängd miljödata som idag finns utspridd inom organisationerna och lagras i olika system varför sammanställningar försvåras. Det betyder att den miljödata som mäts och beräknas lagras på ett sätt som innebär en irrationell hantering av den samlade miljöinformationen. Den analys som visar att det inom järn- och stålbranschen går att beskriva verksamhetsprocesser på ett enhetligt sätt och att miljödatan som företagen mäter, beräknar och lagrar överensstämmer i mycket stor grad. Baserat på detta har en branschgemensam miljödatastruktur varit möjlig att ta fram. Denna struktur är framtagen för att kunna lagra miljödata för utsläpp till luft, utsläpp till vatten, energianvändning och avfall. Utifrån den miljödatastruktur som arbetats fram och genom diskussioner med representanter för typföretagen i projektet har en översiktlig systemskiss för ett miljöinformationssystem inom järn- och stålindustrin tagits fram. Detta miljöinformationssystem kan vara generellt inom branschen och svara upp mot gemensamma krav på hantering av miljödata.Det analysarbete som gjorts har i denna etapp har genomförts i samarbete med samma tre typföretag - Höganäs AB, Sandvik Materials Technology samt Ovako Steel AB - som i etapp 1. De tre företagen hanterar vardera en avsevärda mängd miljödata som idag finns utspridd inom organisationerna och lagras i olika system varför sammanställningar försvåras. Det betyder att den miljödata som mäts och beräknas lagras på ett sätt som innebär en irrationell hantering av den samlade miljöinformationen. Den analys som visar att det inom järn- och stålbranschen går att beskriva verksamhetsprocesser på ett enhetligt sätt och att miljödatan som företagen mäter, beräknar och lagrar överensstämmer i mycket stor grad. Baserat på detta har en branschgemensam miljödatastruktur varit möjlig att ta fram. Denna struktur är framtagen för att kunna lagra miljödata för utsläpp till luft, utsläpp till vatten, energianvändning och avfall. Utifrån den miljödatastruktur som arbetats fram och genom diskussioner med representanter för typföretagen i projektet har en översiktlig systemskiss för ett miljöinformationssystem inom järn- och stålindustrin tagits fram. Detta miljöinformationssystem kan vara generellt inom branschen och svara upp mot gemensamma krav på hantering av miljödata