Chronic pain and health-related quality of life in women with autism and/or ADHD: a prospective longitudinal study

Purpose: To investigate the prevalence of chronic pain and its association with health-related quality of life (HRQoL) in a group of women, diagnosed with autism spectrum disorder (ASD) and/or attention deficit hyperactive disorder (ADHD) in childhood. Patients and methods: Prospective longitudinal 16–19 years follow-up study of 100 Swedish females diagnosed with ASD and/or ADHD in childhood/adolescence. Seventy-seven of the women were included in the current sub-study, using validated measures of pain perception and quality of life. Results: A large majority of the women (76.6%) reported chronic pain. HRQoL was low overall and lower still for those reporting chronic pain. Women with ADHD who had ongoing treatment with stimulants reported a significant lower prevalence of chronic widespread pain (CWP) than those not treated. Conclusion: Comorbidity with chronic pain is common in women with ASD and/or ADHD and important to address in the clinic since it is associated with an already low HRQoL. Treatment for ADHD might reduce the pain in some cases

Cerebrospinal fluid markers of neuronal and glial cell damage in patients with autoimmune neurologic syndromes with and without underlying malignancies

Autoimmune neurologic syndromes can be paraneoplastic (associated with malignancies and/or onconeural antibodies), or non-paraneoplastic. Their clinical presentation is often similar. As prognosis is related to malignancy treatment, better biomarkers are needed to identify patients with malignancy. We investigated cerebrospinal fluid (CSF) markers of neuronal (neurofilament light chain, NFL and total tau protein, T-tau) and glial (glial fibrillary acidic protein) damage. CSF-NFL and T-tau were increased in both paraneoplastic and non-paraneoplastic autoimmune syndromes. Patients with manifest malignancies were older, had less epilepsy, more focal central and peripheral neurological signs and symptoms, and worse long-term outcome, than those without malignancy. CSF-NFL-levels predicted long-term outcome but were not diagnostic for malignancy, after age adjustment

Lagen om offentlig upphandling : En studie om hållbarhetskrav i upphandlingar inom stadsbyggnad

Staden och den byggda miljön har blivit en källa till omfattande miljöproblem. Byggsektorn i Sverige står för en stor andel av både utsläpp och avfallsproduktion. Begreppet hållbarhet används ofta inom stadsbyggnad och innefattar socialt, ekologiskt och ekonomiskt hänsynstagande. Dock har det visat sig svår att implementera hänsyn till hållbarhet i realiteten. Lagen om offentlig upphandling tillämpas då offentliga aktörer köper varor eller tjänster av privata leverantörer. Inom stadsbyggnad är det vanligt att kommuner och statliga myndigheter köper upp produkter, entreprenader och tjänster från privata bolag. Lagen syftar till att öka konkurrensen, skapa transparens och motverkas risken för att vissa leverantörer särbehandlas i en upphandlingsprocess. I en upphandling har den upphandlande enheten möjlighet att ställa krav på de leverantörer som är lämpliga. Kraven kan bland annat röra hänsyn till miljö och sociala aspekter. Denna uppsats belyser möjligheterna att hållbarhetskrav integreras i offentliga upphandlingar som rör stadsbyggnad. Genom intervjuer med ett antal olika aktörer inom bygg- och planeringssektorn har åsikter och erfarenhet samlats in och analyserats. Analysen av dessa intervjuer och tidigare forskning visar på att det finns en tydlig kunskapsbrist kring hur krav som rör hållbarhet ska formuleras samt hur dessa skall värderas i en upphandling. Studien visar även att det efterfrågas tydligare direktiv och en ökad samverkan mellan aktörer beträffande upphandlingar och möjligheten att integrerar hållbarhetskrav. Studiens resultat tyder på att Lagen om offentlig upphandling reglerar en stor köpkraft och kan, om kunskap och kompetens finns, användas för att ställa krav på miljö och sociala hänsyn inom bygg- och planeringssektorn och därmed bidra till en mer hållbar stadsutveckling

From words to built environment : Constructions of densification in municipal planning on the urban fringe

I den allmänna debatten har förtätning av städer och orter fått en ledande ställning som ett sätt att skapa resurseffektiva och hållbara samhällen. Urbaniseringen i svenska storstadsregioner har gjort att kranskommuner växer kraftigt. Som ett resultat av detta, sker stora satsningar på ny samhällsbebyggelse i flera kranskommuner runt om i landet. Trots detta tycks det saknas en djupare förståelse i hur förtätningsdiskursen gör sig förstådd och kommer till uttryck i kranskommunal planering. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar som framträder i diskursen kring förtätning i kranskommunal planering idag samt studera relationen mellan diskurs och den bebyggelse som utvecklas. Studien bygger på en kritisk diskursanalys i tre steg som genomförts i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Först har en textanalys av aktuella styrdokument och planhandlingar inom kommunen utförts. Vidare har en fokusgrupp med planarkitekter från Huddinge kommun fått diskutera ämnet närmare i en workshop. Slutligen har pågående planprojekt sammanställts för att studera kopplingen mellan diskurs och byggd form. Studiens resultat visar att förtätning, trots sin starka ställning som rådande planeringsideal, är vagt definierad och bygger på individuella förståelser. I sammanställningen av pågående planprojekt framgår det att förtätning artar sig på mycket olika sätt i dess fysiska dimension. Studien fastslår att den diskursiva framställningen av förtätning tenderar att frångå ett skalperspektiv, vilket innebär att förtätningens lokala, kommunala och regionala betydelse blir otydlig. Studiens slutsatser pekar på att förtätning tycks vara ett sätt att konstruera exploatering som resurseffektiv och hållbar, utan att egentligen skilja den från andra typer av nyexploatering, vilket kan ses som en reproduktion av en hållbarhetsdebatt i en tid och på en plats som präglas av tillväxt.Densification has become a prominent strategy for resource efficient and sustainable development in Swedish planning debates. Increased urbanisation has led to rapid growth on the urban fringe in a number of municipalities. As a result, major investments have been made in urban developments. However, there seems to be a lack of understanding of how densification is framed and perceived in planning within the urban fringe. This study examines how densification is framed and understood within urban fringe planning and how the densification discourse is related to the actual development. The study is based on a triangulation of a critical discourse analysis carried out in the municipality of Huddinge, south of Stockholm. Firstly, policy and legally binding planning documents from Huddinge have been textually analysed. Secondly, a workshop was held with a focus group consisting of seven planners from the municipality. Finally, ongoing development plans were compiled in order to investigate the relation between discourse and actual development within the municipality. The results show that densification, despite its strong position as a popular planning strategy, is vaguely defined and based on individual perceptions in planning practice. The compilation of ongoing development plans shows that densification varies significantly in regard to physical form and location. The study suggests that densification appears to be a favorable way of promoting development as an efficient and sustainable form of urban growth, without distinguishing it from other types of spatial development. This could be seen as a reproduction of the ongoing sustainability debate in a time and place characterised by growth

Parasympathetic non-adrenergic, non-cholinergic mechanisms in salivary glands and their role in reflexly elicited glandular responses

The very first report of a parasympathetic Non-Adrenergic, Non-Cholinergic (NANC) transmitter response was done by Heidenhain (1872), who found an increased blood flow in the submandibular gland of the atropinized dog in response to electrical stimulation of the chorda-lingual nerve. The general view has been that parasympathetic nerve-evoked secretion in salivary glands is easily abolished by atropine, and that the transmitter mediating the response is acetylcholine. Salivary secretion is elicited by impulses in the autonomic nervous system as a response to various afferent stimuli. The aim of this thesis, was to further investigate the role of NANC transmitters in parotid salivary gland responses, especially during reflex activation. As an indicator of glandular activity the loss of acinar secretory granules and the amylasecontent were estimated. Different stimuli were used, eletrical nerve stimulation, infusion of neuropeptides such as vasoactive intestinal peptide (VIP), substance P (SP) separately/combination in the unconscious rat and cat, and reflexstimulation in the rat by feeding. The influence of catecholamines on the degranulation was also studied. It is concluded that the NANC transmitters evoke acinar degranulation and loss in amylase activity and are part of salivary reflexes set up in response to for example mastication.....It is also shown that the neuropeptides are economized, when acting together with the classical transmitter acetylcholine.Glands stimulated by reflexes or by electrical nerve stimulation were usually surrounded by an oedema, and there are reports about associations with general anaesthesia and use of belladonna alkaloids and oedema formation in the parotid gland. Therefore a role for NANC mechanisms in inducing microvascular leakage i parotid gland tissue was examined by measuring changes in vascular permeability for plasma proteins labelled by Evans blue. For instance neurokinin A resulted in a 75 % increase in the accumulation of Evans blue in the parotid gland.NANC transmitters conveying parasympathetic impulses are potential contributor to the secretory response of the gland under reflex conditions