The concept of culture in American anthropology

This dissertation is a collection of essays on the concept of culture in American cultural anthropology. Culture has been a key concept in American anthropology but anthropologists have recently been criticised for representing culture as too coherent and historically static. While there is an agreement that culture must have some coherence to have any meaning, too much emphasis on coherence gives the impression that culture is static. These essays examine this problem by considering the work of leading American anthropologists to whom it has been a central concern. The dissertation assesses the various contributions made by these researches to what has been an unfolding debate. It argues that tlie problem first emerged through Boas's theory of culture history which raised the question: Has culture, in order to have any meaning, to be conceptualised as an integrated, autonomous system? That again raises the question: How can culture as an autonomous system change historically? These essays suggest that a complete answer to the question has not been given by symbolic anthropology which can be criticised for placing consciousness in a symbolic system outside the world. The dissertation concludes by considering the work of other researchers who propose that the problem might be overcome by placing the conscious social person in a continuous field of social relations. The dissertation argues that the sources of culture are to be sought in human action situated in a field of social relations

Landscapes of Trauma : a Reflection on Wonder

Peer reviewedPublisher PD

A funeral for a glacier : Mourning the more-than-human at the edge of modernity

Peer reviewedPublisher PD

Why does funeral attendance matter? : Revisiting 'Configurational Eulogies' in light of the COVID-19 pandemic in the UK

Open Access via the Taylor & Francis Agreement Acknowledgements The authors thank Paul Kefford and Imogen Jones and two anonymous reviewers for their helpful feedback on earlier drafts of this paper. Funding This research was funded by the Economic and Social Research Council (ESRC), as part of UK Research and Innovation’s rapid response to Covid-19. Grant number: [ES/V017047/1].Peer reviewedPublisher PD

Hybrid funerals : how online attendance facilitates and impedes participation

This research was funded by the Economic and Social Research Council (ESRC), as part of UK Research and Innovation’s rapid response to Covid-19. Grant number: [ES/V017047/1].Peer reviewedPublisher PD

Revisiting funeral recordings during and beyond the COVID-19 pandemic in the UK

Peer reviewedPublisher PD

On the relational dynamics of caring: a psychotherapeutic approach to emotional and power dimensions of women’s care work

Care is double-edged and paradoxical, inspiring a vast range of strong feelings in both care-givers and care-recipients. This paper draws on ideas about psychotherapeutic relationships to offer a theorisation of the complex emotional and power dynamics and imaginative geographies of care. Examining the humanistic approach developed by Carl Rogers as well as the psychoanalytic tradition, I advance an interpretation of psychotherapeutic practices that foregrounds the fundamental importance of the emotional and power-inflected relationship between practitioners and those with whom they work. I show how different traditions offer conceptualisations of the shape of therapeutic relationships that are highly relevant to consideration of the emotional and power dynamics of giving and receiving care. Against this background I discuss current debates about care, emotions and power, drawing especially on feminist and disability perspectives and arguing that psychotherapeutic approaches offer a powerful lens through which to understand the emotional and power dynamics of caring relationships. I conclude by emphasising how this theorisation helps to illuminate ubiquitous features of women’s care work

En gång kriminell, alltid kriminell? -En studie om kriminellas hinder och möjligheter att återintegreras i samhället

Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär. För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning. De behandlar även vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utsträckning de används. Rapporterna belyser dessutom hur de före detta internerna har uppfattat sin egen frigivningssituation. De teorier vi har valt att använda i vår uppsats är tagna från Stigma och Jaget och maskerna av Erving Goffman och Etablerade och outsiders av Norbert Elias och John L. Scotson. Stigma behandlar hur olika människor stigmatiseras utifrån vissa kriterier, såsom kriminalitet. Vi använder detta teoretiska ramverk för att beskriva problemet före detta kriminella har med att accepteras för vilka de är utan att behöva dölja det stigma som kriminalitet ändå utgör. Jaget och maskerna handlar om hur människor framställer sig själva och de konsekvenser detta medför. I vår studie används denna bok för att belysa problemen en före detta kriminell har med att presentera sig själv för sin omgivning utan att behöva bli värderade på grund av sin bakgrund. Etablerade och outsiders behandlar olika gruppers maktutövanden över andra påstådda lägre grupper. Den använder vi för att förklara med vilka metoder de kriminella och de före detta kriminella hålls utanför samhället och nedvärderas. För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt med intervjuer som undersökningsmetod. Till valet av intervjupersoner föll medlemmar av föreningen Kriminellas Revansch I Samhället, eller KRIS. Vi genomförde fyra intervjuer varav en var gruppintervju med två respondenter. Genom analys av resultatet identifierade vi fyra hörnstenar som är av särskilt stor vikt vid återintegration i samhället; motivation, sysselsättning, umgängeskrets samt bostad. Dessa fyra aspekter i kombination nämns av alla de intervjuade och även den tidigare forskningen behandlar dessa på mer eller mindre ingående sätt. Motivationen är väsentlig för individens möjlighet att ta sig bort från den brottsliga banan och för att ta till sig den hjälp som erbjuds. Med umgängeskrets menas vikten av att bryta med den gamla umgängeskretsen och lära känna nya icke kriminella vänner. Sysselsättning inbegriper både arbete och fritidsaktiviteter, då detta är en nödvändighet för att undvika upptagande av kontakt med gamla vänner. Det har visat sig både genom tidigare forskning och belysts i våra intervjuer att möjligheterna att på egen hand få bostad är nästintill obefintlig. I slutdiskussionen resonerar vi om de fyra hörnstenar vi identifierat och hur de både kan utgöra hinder och möjligheter beroende på den före detta kriminelles egen inställning och situation. Vi diskuterar även vår egen insats och vad som kunde ha genomförts annorlunda. Framförallt funderar vi över hur intervjusituationen hade kunnat utföras på ett bättre sätt

Introduction: Routing landscape : Ethnographic studies of movement and journeying

Peer reviewedPreprin