One-Year Outcomes Using Ranibizumab for Neovascular Age-Related Macular Degeneration: Results of a Prospective and Retrospective Observational Multicentre Study

The Swedish Lucentis Quality Registry is a 12-month, open-label, observational, prospective, and retrospective study of ranibizumab administration for wet AMD. Visual acuity (VA) was measured with Snellen or ETDRS chart in 370 patients (66.8% women; age range 46–93 years). In total, a mean of 4.7 ± 1.6 injections per patient (range 1–10) was given to month 12. Mean VA score was 58.3 ± 12.2 letters before treatment, 63.3 ± 12.5 after 3 injections (Δ4.9 ± 10.1 letters from baseline), and 59.3 ± 16.2 at 12 months (Δ1.0 ± 13.6). VA score from baseline to month 12 was stable in 74.4% of patients, improved by 15 letters/3 lines or more in 14.7%, and decreased by ≥15 letters/3 lines in 10.9% of patients. With a mean of 4.7 ranibizumab injections per patient per year, mean VA was stabilised but not increased. To maintain the initial gain seen after the first three injections, an average of 1.8 ± 1.5 additional injections does not appear to be adequate

Isolated Limb Perfusion With Melphalan Triggers Immune Activation in Melanoma Patients

Hyperthermic isolated limb perfusion with melphalan (M-ILP) is a treatment option for melanoma patients with metastases confined to the limbs. This study aimed at defining the role of cellular immunity for the clinical response to M-ILP in melanoma patients. It was observed that patients with enhanced cytotoxic CD8+ T cell reactivity to common antigens (HCMV/EBV/influenza virus) prior to M-ILP were more likely to achieve a complete disappearance of macroscopic tumors (complete response). Following M-ILP treatment, the proportions of CD16+ intermediate and non-classical monocytes in peripheral blood were significantly enhanced along with induction of HLA-DR on CD4+ and CD8+ T cells. For further studies of the mechanism behind melphalan-induced immune activation an in vitro model, aiming at mimicking the clinical M-ILP protocol, was established, where PBMCs were co-cultured with melanoma cells, which had been pre-exposed to melphalan under mild hyperthermia. Upon exposure to melphalan, melanoma cells showed increased expression of immune-related markers including MHC class I and Hsp70. Moreover, when the melphalan-treated melanoma cells were co-cultured with PBMCs, this triggered an increased proportion of CD33+CD14+CD16++ non-classical monocytes among the PBMCs. Furthermore, the melphalan-treated melanoma cells stimulated the expansion of CD8+ T cells in the co-cultured PBMCs. These cells produced enhanced levels of IFN-γ and granzyme B and were capable of killing melanoma cells. To further verify an immunogenic role of melphalan, mice were vaccinated with melphalan-exposed murine melanoma cells. When challenged with live melanoma cells, vaccinated mice showed reduced tumor growth and enhanced infiltration of tumor-specific T cells into tumors. We conclude that melphalan-exposed melanoma cells trigger expansion of CD16+ monocytes and activate cytotoxic T cells and that these events may contribute to the antitumoral efficacy of M-ILP

Genetic association of CDC2 with cerebrospinal fluid tau in Alzheimer's disease

We have recently reported that a polymorphism in the cell division cycle (CDC2) gene, designated Ex6 + 7I/D, is associated with Alzheimer's disease (AD). The CDC2 gene is located on chromosome 10q21.1 close to the marker D10S1225 linked to AD. Active cdc2 accumulates in neurons containing neurofibrillary tangles (NFT), a process that can precede the formation of NFT. Therefore, CDC2 is a promising candidate susceptibility gene for AD. We investigated the possible effects of the CDC2 polymorphism on cerebrospinal fluid (CSF) biomarkers in AD patients. CDC2 genotypes were evaluated in relation to CSF protein levels of total tau, phospho-tau and beta-amyloid (1-42) in AD patients and control individuals, and in relation to the amount of senile plaques and NFT in the frontal cortex and in the hippocampus in patients with autopsy-proven AD and controls. The CDC2 Ex6 + 7I allele was associated with a gene dose-dependent increase of CSF total tau levels (F-2,F- 626 = 7.0, p = 0.001) and the homozygous CDC2Ex6 +7II genotype was significantly more frequent among AD patients compared to controls (p = 0.006, OR = 1.57, 95% CI 1.13-2.17). Our results provide further evidence for an involvement of cdc2 in the pathogenesis of AD. Copyright (C) 2005 S. Karger AG, Basel

Förändring i småföretag - förändring på riktigt eller på låtsas

Småföretag utgör en stor majoritet av de svenska företagen. I mediadebatten har förändringar i dagens samhälle blivit allt vanligare och mer betydelsefulla. Sammantaget medförde detta att vi såg det intressant att studera hur just småföretag hanterar förändringar. Organisationen i dessa företag är ofta enkel och ledaren har stort inflytande. Vi har sökt förståelse för om förändringar genomförs på, vad vi kallar, riktigt eller på låtsas. Med riktiga förändringar menar vi de som blir genomgripande i organisationen. De som ändrar på förutsättningarna i verksamheten och skapar något bestående nytt. Medan förändringar på låtsas står för de som bara skapar justeringar inom de befintliga systemet eller som bara visar sig i verksamhetens agerande ut mot sin omvärld. Den teoretiska förändringsmodell vi utgår ifrån har vi hämtat i Argyris forskning om förändringar på olika djup. Vi har även använt oss av Meyer & Rowans teori om legitimitet och frikoppling, för att se om det finns hinder för genomgripande förändringar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med sju ledare för småföretag inom olika branscher. Det empiriska materialet analyserades utifrån den valda förändringsteorin. Vår slutsats blir bland annat att ledarna i dessa småföretag har ett stort inflytande över förändringsprocessen. Förändringarna blir inte genomgripande på grund av att medarbetare inte blir delaktiga. Ledarna involverar inte medarbetare i hur och varför förändringar ska genomföras. Förändringarna drivs från ledaren och medarbetarna har svårt att ifrågasätta ledarens visioner. Resultatet av denna uppsats visar att vår tanke om att småföretag skulle vara bra på att använda sig av riktiga förändringar på grund av närheten mellan ledare och ledd inte har någon grund. Det visade sig att förändringar i de intervjuade småföretagen genomförs på låtsas och inte på riktigt. Däremot genomförs förändringarna på djupet i organisationerna och inte bara på ytan för att få legitimitet från omgivningen

Taluppfattning - en rutin i det dagliga arbetet? En enkät och observationsundersökning om hur förskollärare kan arbeta med barns taluppfattning och vad de har för syn på sitt arbete

Syfte Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur förskollärare kan arbeta med barns taluppfattning i det dagliga arbetet och vad de har för syn på sitt arbete. Några frågeställningar som vi vill belysa är: •Hur arbetar förskollärare med att utveckla barns förståelse för taluppfattning? •Varför är det viktigt att arbeta med barns taluppfattning utifrån förskollärares egna utsagor? •Hur dokumenteras matematikarbetet med taluppfattning som barnen gör i förskolan? Metod och material Vi har gjort en kvalitativ studie som innehåller en enkätundersökning samt en observation för att få svar på våra frågor. Vi lämnade ut 8 enkäter till nio olika avdelningar på förskolor och fick tillbaka 1 stycken enkäter. På en av dessa förskolor utförde vi även en observation. Resultat Resultatet vi kom fram till var att många förskollärare arbetar med barns taluppfattning i vardagen och att mycket sker via rutiner. I studien framkommer att förskollärare arbetar med barns taluppfattning då de benämner matematiska begrepp, genom att de räknar antal högt med barnen samt ställer frågor om taluppfattning. De knyter även samman taluppfattningen med leken. Många förskollärare ser stora möjligheter för barnen att arbeta med taluppfattning. Något som förvånade oss i studien var att bara ett fåtal av förskollärarna beskriver möjligheterna som finns för barnen att arbeta med taluppfattning. Exempelvis uppgav de att det är skolförberedande. Det framkommer att förskollärarna dokumenterar barnens arbete med hjälp av digitalkamera och samlar dokumenten i barnens portfolio. Betydelse för läraryrket Vi anser det viktigt som förskollärare att reflektera över sitt arbete genom att man har ett syfte med innehållet i verksamheten. Vi är idag medvetna om att barn lär på olika sätt och därför är det betydelsefullt att variera sitt arbetssätt för att kunna möta alla barnen där de befinner sig i sin utveckling

”Nätet är en del av livet i skolan” - En kvalitativ studie om sex stycken skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning

Syftet med vår undersökning är att få en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nätmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnå undersökningens syfte formulerade vi två stycken frågeställningar som blev vår utgångspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna någon könsskillnad angående nätmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angående deras arbetssätt i förhållandet till nätmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville använda sig av begreppet nätmobbning utan föredrog istället att använda sig av kränkningar på nätet. Vidare belyste resultaten att samtliga skolkuratorer bl.a. arbetade med gränssättning, strukturerande samtal och uppsökande arbete (via nätet). Samtliga skolkuratorer upplevde svårigheter angående den anonymitet som kan råda på nätet. Slutligen visade resultaten att majoriteten av skolkuratorerna upplevde en könsskillnad angående mobbning på nätet vad gäller utsatthet samt vad denna mobbning handlar om. Slutsatserna vi drog av denna studie var att nätmobbning är ett relativt nytt fenomen där personal inom skolväsendet ställs inför utmaningar som kan betraktas som svåra och som kräver en mer ingående samverkan mellan hem och skola

Hur kan man arbeta med ekologiska frågor i förskolan? : utveckling av ett arbetsmaterial om fågelekologi

Syftet med detta arbete var att ta reda på om det är möjligt att arbeta med ekologiska frågor i förskolan. För att barnen ska få en förståelse för det komplexa begreppet hållbar utveckling, måste vi tidigt integrera barnen i naturens värld på ett begripligt och lustfyllt sätt. Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fågelekologi för de äldre barnen 4-5åringar i förskolan. Delar av materialet har testats på två förskolor, där jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkätundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frågor. Resultatet blev positivt från alla håll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och få flera människor att inse att läran om ekologiska samband inte behöver vara så krångligt som det kan låta.

How do I take care of my kitchen? : A study with Ballingslöv how to encourage longer life and build a stronger relationship between customer and company

I dagsläget upplever köksföretaget Ballingslöv att de har problem att nå fram med information angående service, material och underhåll till slutanvändaren på längre sikt. Information från monteringsanvisningar och orderbekräftelse försvinner eller ändras med tiden, vilket skapar ett problem både hos användaren och Ballingslöv när frågor uppstår angående köket. I denna studie har det utforskats hur man genom användarcentrerad design kan uppmuntra till längre livslängd hos produkter och samtidigt bygga starkare relation mellan kund och företag. Resultatet visar på att genom en användarcentrerad designprocess kan man utforma en designlösning som gör att kundens behov tillgodoses. Designlösningen gör det lättare för kunden att hitta information om sin produkt vilket samtidigt leder till att kunden känner sig sedd av företaget. Starkare relation mellan kund och företag skapas när företaget erbjuder extra service som kunden inte förväntar si

Hur kan man arbeta med ekologiska frågor i förskolan? : utveckling av ett arbetsmaterial om fågelekologi

Syftet med detta arbete var att ta reda på om det är möjligt att arbeta med ekologiska frågor i förskolan. För att barnen ska få en förståelse för det komplexa begreppet hållbar utveckling, måste vi tidigt integrera barnen i naturens värld på ett begripligt och lustfyllt sätt. Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fågelekologi för de äldre barnen 4-5åringar i förskolan. Delar av materialet har testats på två förskolor, där jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkätundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frågor. Resultatet blev positivt från alla håll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi är ett viktigt ämne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och få flera människor att inse att läran om ekologiska samband inte behöver vara så krångligt som det kan låta.