Seat belt usage in buses – An observation study of usage and travellers’ perspectives

This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers’ incentives of seat belt usage. Methods used are observational studies (10 cities, with 328 bus observations), focus group discussion (7 groups with a total of 32 participants) and a web survey (n = 1737 respondents). The results show that the seat belt use among bus passengers can be improved especially in regional and commercial bus traffic. It is more common to buckle up on long trips than on short trips. However, even though observations show high usage during long trips, travellers report that they remove the seat belt after a while if they want to sleep or for comfort reasons. For the bus drivers it is not possible to control passengers’ usage. Dirty seat belts and technical malfunction might deter some passengers from using them and therefore systematic cleaning and control of seats and belts are recommended. On short trips one reason for not using the belt is related to worries about getting stuck and not being ready to get off in time. In general, it is most important to increase the usage on high-speed roads (>60 km/h), in lower speed it might be more important to provide a seat for each passenger. Based on the results a list of recommendations is presented

Usability of the SAFEWAY@SCHOOL system in children with cognitive disabilities

PurposeSAFEWAY2SCHOOL is a programme based on several systems for the enhancement of school transportation safety for children. The aim of the study was to explore whether children with cognitive disabilities will notice, realise, understand, trust and accept the SAFEWAY2SCHOOL system and act in accordance with its instructions. Methods Fourteen children with cognitive disabilities and a control group of 23 children were shown five videos of scenarios involving journeys to and from school. During the first viewing visual scanning patterns were recorded with an eye tracking device. After a second viewing the participant was asked ten questions per scenario. Five questions addressed what the children saw on the video, and the remaining five what they would need to know and/or do within the scenario. Additional ratings of trust, likability, acceptability and usability were also collected. Results Very few differences were found in the visual scanning patterns of children with disabilities compared to children who participated in the control group. Of the 50 questions regarding what children saw or needed to know and/or do, only one significant difference between groups was found. No significant differences were found regarding self-reported ratings of trust, acceptability or usability of the system. Despite some significant differences across five of the 11 likability aspects, ratings were consistently high for both groups. Conclusions Children with cognitive disabilities proved that the SAFEWAY2SCHOOL system is as useful for them as it was for children in the control group. However, a valid estimation of the full utility of SAFEWAY2SCHOOL requires in situ testing of the system with these children

RECENT STUDIES OF COMPARATIVE PHILOSOPHY IN THE BALKANS: INTERVIEW WITH JANA S. ROŠKER

ADAS&M

Ride the future : Vad har vi egentligen gjort och lärt oss?

Syftet med Ride the future - living lab Visa hur en autonom, elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna, förtätade staden Erbjuda en plattform för forskning och studier Bidra till samverkan och regional utvecklin

Trötthet i samband med bilkörning : översättning till svenska av avhandlingen Sleepiness at the wheel

Sömniga förare är en viktig orsak till trafikolyckor. Syftet med denna avhandling är att förmedla ny kunskap om sömnighet och risken för olyckor på vägarna genom att undersöka försämrad körförmåga kopplad till sömnighet hos förare. Motmedel kommer också att lyftas fram. Avhandlingen börjar med ett avsnitt om dödsfall och skador som ett folkhälsoproblem och hur sömnighet hos förare inverkar på trafikolyckor. Därefter följer att avsnitt som beskriver sömn, trötthet och grundläggande reglering av sömn och uppvaknande. Nästa avsnitt handlar om sömnighetsrelaterade trafikolyckors orsaker och kännetecken. Avslutningsvis diskuteras några motmedel mot sömnighet. Översättning av avhandlingens kappa</p

Driver sleepiness \u96 what is written in the regulations?

Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet \u94uttröttning\u94 med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak.Each year people are injured or killed in crashes caused by sleepy drivers. It is debatable whether the existing regulatory framework is clear enough to lead to punishment but also if it is clear enough for the drivers to know when it is inappropriate to drive. The aim of the project was to investigate the concept of "fatigue" with a focus on clarifying what is required for a driver who caused an accident where fatigue was a contributing factor, to be punished. In addition, the aim has been to define the term so that road users know when there may be a risk of fatigue and thus refrain from driving. An expert group with representatives from a police district, the national police, prosecutors, the Swedish Transport Administration, Swedish Transport Agency, clinicians / researchers in sleep medicine (Sahlgrenska University Hospital), VTI and Stress Research (SU) discussed pre-prepared questions at three occasions. The Swedish law stated that it is not legal to drive when you are fatigued. However, there is no clear definition of what is meant by fatigued. The conclusion was that the regulations that exist today are not enough to trap fatigued drivers or fatigued drivers that cause a crash, especially not if they are private drivers. The view is that as long as there is no trustable and objective way to measure either fatigue or performance, it is not possible to find a better solution than the regulations that exist today. A future change should be in the demands on the ability to objectively determine whether fatigue of the driver has been a contributing factor