Seat belt usage in buses – An observation study of usage and travellers’ perspectives

This study aims to evaluate seat belt usage in buses and to understand travellers’ incentives of seat belt usage. Methods used are observational studies (10 cities, with 328 bus observations), focus group discussion (7 groups with a total of 32 participants) and a web survey (n = 1737 respondents). The results show that the seat belt use among bus passengers can be improved especially in regional and commercial bus traffic. It is more common to buckle up on long trips than on short trips. However, even though observations show high usage during long trips, travellers report that they remove the seat belt after a while if they want to sleep or for comfort reasons. For the bus drivers it is not possible to control passengers’ usage. Dirty seat belts and technical malfunction might deter some passengers from using them and therefore systematic cleaning and control of seats and belts are recommended. On short trips one reason for not using the belt is related to worries about getting stuck and not being ready to get off in time. In general, it is most important to increase the usage on high-speed roads (>60 km/h), in lower speed it might be more important to provide a seat for each passenger. Based on the results a list of recommendations is presented

RECENT STUDIES OF COMPARATIVE PHILOSOPHY IN THE BALKANS: INTERVIEW WITH JANA S. ROŠKER

ADAS&M

Ride the future : Vad har vi egentligen gjort och lärt oss?

Syftet med Ride the future - living lab Visa hur en autonom, elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna, förtätade staden Erbjuda en plattform för forskning och studier Bidra till samverkan och regional utvecklin

Trötthet i samband med bilkörning : översättning till svenska av avhandlingen Sleepiness at the wheel

Sömniga förare är en viktig orsak till trafikolyckor. Syftet med denna avhandling är att förmedla ny kunskap om sömnighet och risken för olyckor på vägarna genom att undersöka försämrad körförmåga kopplad till sömnighet hos förare. Motmedel kommer också att lyftas fram. Avhandlingen börjar med ett avsnitt om dödsfall och skador som ett folkhälsoproblem och hur sömnighet hos förare inverkar på trafikolyckor. Därefter följer att avsnitt som beskriver sömn, trötthet och grundläggande reglering av sömn och uppvaknande. Nästa avsnitt handlar om sömnighetsrelaterade trafikolyckors orsaker och kännetecken. Avslutningsvis diskuteras några motmedel mot sömnighet. Översättning av avhandlingens kappa</p

Uttröttning : vad avser lagen

Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet \u94uttröttning\u94 med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak. Vi förordar att lagen kvarstår som den är idag till dess att objektiva sätt att mäta finns tillgängliga. För att underlätta för förare att inte utsätta sig själv och andra för farlig körning rekommenderar vi att man i möjligaste mån avstår att köra om man varit vaken 19 timmar eller mer och/eller sovit färre än 5 timmar den senaste sammanhängande sömnen. Vidare bör man undvika att förlägga körning under sen natt (mellan kl. 03-06) då de flesta personer befinner sig i botten av dygnsrytmen. Daetta är av extra betydelse om önskemålet om vaken tid och tid för sömn inte är uppfyllt. På samma vis rekommenderar vi förare att inte köra längre sammanhängande tid och då speciellt nattetid. Om det måste ske rekommenderas föraren att vara extremt uppmärksam på trötthetssignaler och genast stanna om man känner sig trött. Generellt bör även personer med obehandlad sömnsjukdom eller misstänkt sömnsjukdom eller dålig sömnkvalitet vara restriktiva till körning och i synnerhet under sömnbrist och/eller extrem vakenlängd. Insatser för att förbättra kompetensen och insikten hos förare bedöms som de mest effektiva för att förhindra körning i trött tillstånd. Det finns en avsaknad av ett tydligt ansvar för kommunikation och information inom trafikområdet vilket sannolikt är en barriär för utvecklingen inom området. Att tydligöra om detta är en fråga för Trafikverket eller Transportstyrelsen är viktigt. Andra åtgärder är att säkra att uttröttning finns med som en del i ISO 39001 arbetet och att det därmed är en faktor när vi skapar en framtida säkerhetskultur inom yrkestrafiken, samt att de läkarintyg som är ett krav kan baseras på systematiska och evidensbaserade bedömningar. Tekniska system spås en god framtid när de lyckas mäta förarens vakenhet och prestation som gör att resultaten går att integrera som en del i ISO 39001 och i så kallade Fatigue Risk 6 Management System. Modellering av trötthet hos förare med avseende på tid på dygnet, sömn och vakenhet är då en av förutsättningarna för att optimera till exempel scheman för yrkesförare. Fortsatt arbete med räffling av vägren och vägens mitt välkomnas. Vidare betonas vikten av att skapa fler rastplatser som uppfyller de krav som privata förare och förare i yrkestrafiken har