Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018

Kärnavfallsrådet (rådet) ger årligen ut en kunskapslägesrapport. Åretsrapport är uppdelad i två delar: Del 1 handlar om beslut under osäkerhet. Regeringen ska framöver fatta beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle och det kommer att fattas under osäkerhet. Det i sig är inget ovanligt för regeringen utan görs hela tiden på olika områden, men det är däremot ett ovanligt komplicerat projekt. (Se kort översikt nedan). Rådet ger utifrån sin tvärvetenskapliga sammansättning några exempel på olika områden med osäkerheter och resonerar kring hur det går att hantera och förhålla sig till osäkerheter i beslutsfattande, såväl i allmänhet som när det gäller ett beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle i synnerhet. Del 2 innehåller en rapportering om rådets arbete och en kort beskrivning om vad som hänt på kärnavfallsområdet i Sverige under 2017. Mycket har hänt under året, exempelvis när det gäller tillståndsprocessen för använt kärnbränsle, tillståndsprocessen om utbyggnad för Slutförvaret för kortlivat avfall (SFR) och när det gäller finansieringsfrågor. Här finns även en kort beskrivning av vad som händer nu när regeringen den 23 januari 2018 har fått ärendet om ett slutförvar för använt kärnbränsle på sitt bord. Bakgrund till slutförvar, ansökningar och KBS-3-metoden När det gäller ett beslut om ett slutförvar för använt kärnbränsle är det av flera anledningar ett komplext projekt. Det är tekniskt komplicerat eftersom förvaret ska vara säkert i minst 100 000 år, s.k. långsiktigt säkert. Anläggningstiden för slutförvaret är ovanligt lång, det planeras vara klart först om ca 70–80 år. Vi vet inte vad som händer med tekniken, klimatet eller i samhället under de långa tidshorisonterna. Det finns inte heller något färdigbyggt förvar för använt kärnbränsle som vi kan dra lärdom av. En kärnkraftsreaktor drivs av kärnbränsle som efter ca 5 års användning blir s.k. använt kärnbränsle. Det högaktiva använda kärnbränslet betraktas inte som kärnavfall, enligt kärntekniklagen, innan det ligger placerat i ett slutförvar. Det är reaktorinnehavarnas ansvar att ta hand om sitt kärnavfall och använda kärnbränsle. För att ta sitt ansvar har reaktorinnehavarna tillsammans bildat bolaget Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) som planerar, driver och uppför mellanlager och slutförvar. SKB ansöker nu om att få uppföra och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle enligt KBS-3-metoden. Ansökningarna gäller ett system som består av två anläggningar; en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun och en slutförvarsanläggning i Forsmark, Östhammars kommun. KBS-3-metoden bygger på tre säkerhetsbarriärer: kopparkapslarna, bentonitleran och berget. Det använda kärnbränslet ska kapslas in i kopparkapslar som därefter placeras i ett tunnelsystem på ca 500 meters djup nere i berget. Kapslarna omges därefter med bentonitlera som ska svälla och skydda kapslarna. Planen är att deponera ca 6 000 kapslar med vardera ca 2 ton använt kärnbränsle, totalt ca 12 000 ton. I dag ligger det ca 7 000 ton under vatten i bassänger iOskarshamn (Clab). SKB lämnade in sina ansökningar om tillstånd att få uppföra, inneha och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle i mars 2011. Det krävs tillstånd, och tillståndsprövningen sker i två separata processer. Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har berett ansökan enligt Miljöbalken (1998:808) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har berett ansökningarna enligt Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). Den 23 januari 2018 lämnade mark- och miljödomstolen och SSM sina yttranden tillsammans med ansökningarna till regeringen. Det är regeringen som prövar ansökningarna och därefter fattar beslut om huruvida verksamheten kan tillåtas enligt miljöbalken (s.k. tillåtlighet) och om tillstånd enligt kärntekniklagen. En utmaning med att bedöma ansökningarna är att de bygger på referensutformningar som ska bli alltmer detaljerade, eftersom det tar lång tid att bygga och driva förvaret. Under driftstiden ska tunnlar grävas och byggas samtidigt som kapslarna med använt kärnbränsle ska placeras med bentonitlera runtom (deponeras). Yttrandena från mark- och miljödomstolen och SSM överlämnades till regeringen under absoluta slutskedet av arbetet med denna kunskapslägesrapport. Rådet har alltså inte haft dessa som bakgrund under skrivprocessen utan reflekterar endast kort kring dem

Agrarhistorisk databas 1570-1810: befolkning, jordbruk, jordägande - Sockenvis jordbruksstatistik för 1630

From an international point of view, Sweden has some partially unique historical statistics, including, among other things, statistics on population growth from 1749 onwards. In the Swedish archives though, there are very rich sources of various kinds, which could provide statistics for periods much further back in time. It is especially important for agricultural statistics, since the official data is not reliable until as late as about 1900. Particularly valuable material in terms of population and agriculture is preserved from the periods around 1570, 1630, 1690. For the period around 1570 and 1630 there are tax records of the number of animals in each parish. As from the first half of the 1600s, it becomes increasingly common with data on the arable land in maps and land surveying descriptions. Around 1690 survey records and maps were established for tens of thousands of farms, in connection with the introduction of the so-called allotment system. From 1736 onwards, hundreds of thousands of inventories of farmers have been preserved. They provide information about the deceased farmers’ animals and often on the seed corn. The sources also provide information on land ownership (taxed land, Crown land and land exempt from tax, owned by the nobility). For the former Danish and Norwegian districts (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland and Härjedalen) before Swedish times, partly other kinds of sources provide similar data. Purpose: The aim of the project is to create agricultural statistics covering all parishes within Sweden’s contemporary boundaries and the periods around 1570, 1630, 1690, 1750 and 1810, to supplement the population statistics for the same periods already published in 2000 (Lennart Palm, "The population of Swedish parishes and municipalities 1571-1997"). The agricultural statistics will provide easily accessible data for a large number of users, such as historians, economic historians, human geographers, geographers, sociologists, ethnologists, the County Administrative Board’s cultural environment planners, the staff of the Swedish National Heritage Board and of the county museums, as well as pupils working on school projects and local historians.Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare

Agrarhistorisk databas 1570-1810: befolkning, jordbruk, jordägande - Sockenvis jordbruksstatistik för 1690

From an international point of view, Sweden has some partially unique historical statistics, including, among other things, statistics on population growth from 1749 onwards. In the Swedish archives though, there are very rich sources of various kinds, which could provide statistics for periods much further back in time. It is especially important for agricultural statistics, since the official data is not reliable until as late as about 1900. Particularly valuable material in terms of population and agriculture is preserved from the periods around 1570, 1630, 1690. For the period around 1570 and 1630 there are tax records of the number of animals in each parish. As from the first half of the 1600s, it becomes increasingly common with data on the arable land in maps and land surveying descriptions. Around 1690 survey records and maps were established for tens of thousands of farms, in connection with the introduction of the so-called allotment system. From 1736 onwards, hundreds of thousands of inventories of farmers have been preserved. They provide information about the deceased farmers’ animals and often on the seed corn. The sources also provide information on land ownership (taxed land, Crown land and land exempt from tax, owned by the nobility). For the former Danish and Norwegian districts (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland and Härjedalen) before Swedish times, partly other kinds of sources provide similar data. Purpose: The aim of the project is to create agricultural statistics covering all parishes within Sweden’s contemporary boundaries and the periods around 1570, 1630, 1690, 1750 and 1810, to supplement the population statistics for the same periods already published in 2000 (Lennart Palm, "The population of Swedish parishes and municipalities 1571-1997"). The agricultural statistics will provide easily accessible data for a large number of users, such as historians, economic historians, human geographers, geographers, sociologists, ethnologists, the County Administrative Board’s cultural environment planners, the staff of the Swedish National Heritage Board and of the county museums, as well as pupils working on school projects and local historians.Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare

Agrarhistorisk databas 1570-1810: befolkning, jordbruk, jordägande - Sockenvis jordbruksstatistik för 1570

From an international point of view, Sweden has some partially unique historical statistics, including, among other things, statistics on population growth from 1749 onwards. In the Swedish archives though, there are very rich sources of various kinds, which could provide statistics for periods much further back in time. It is especially important for agricultural statistics, since the official data is not reliable until as late as about 1900. Particularly valuable material in terms of population and agriculture is preserved from the periods around 1570, 1630, 1690. For the period around 1570 and 1630 there are tax records of the number of animals in each parish. As from the first half of the 1600s, it becomes increasingly common with data on the arable land in maps and land surveying descriptions. Around 1690 survey records and maps were established for tens of thousands of farms, in connection with the introduction of the so-called allotment system. From 1736 onwards, hundreds of thousands of inventories of farmers have been preserved. They provide information about the deceased farmers’ animals and often on the seed corn. The sources also provide information on land ownership (taxed land, Crown land and land exempt from tax, owned by the nobility). For the former Danish and Norwegian districts (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland and Härjedalen) before Swedish times, partly other kinds of sources provide similar data. Purpose: The aim of the project is to create agricultural statistics covering all parishes within Sweden’s contemporary boundaries and the periods around 1570, 1630, 1690, 1750 and 1810, to supplement the population statistics for the same periods already published in 2000 (Lennart Palm, "The population of Swedish parishes and municipalities 1571-1997"). The agricultural statistics will provide easily accessible data for a large number of users, such as historians, economic historians, human geographers, geographers, sociologists, ethnologists, the County Administrative Board’s cultural environment planners, the staff of the Swedish National Heritage Board and of the county museums, as well as pupils working on school projects and local historians.Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare

Agrarhistorisk databas 1570-1810: befolkning, jordbruk, jordägande - Sockenvis jordbruksstatistik för 1750

From an international point of view, Sweden has some partially unique historical statistics, including, among other things, statistics on population growth from 1749 onwards. In the Swedish archives though, there are very rich sources of various kinds, which could provide statistics for periods much further back in time. It is especially important for agricultural statistics, since the official data is not reliable until as late as about 1900. Particularly valuable material in terms of population and agriculture is preserved from the periods around 1570, 1630, 1690. For the period around 1570 and 1630 there are tax records of the number of animals in each parish. As from the first half of the 1600s, it becomes increasingly common with data on the arable land in maps and land surveying descriptions. Around 1690 survey records and maps were established for tens of thousands of farms, in connection with the introduction of the so-called allotment system. From 1736 onwards, hundreds of thousands of inventories of farmers have been preserved. They provide information about the deceased farmers’ animals and often on the seed corn. The sources also provide information on land ownership (taxed land, Crown land and land exempt from tax, owned by the nobility). For the former Danish and Norwegian districts (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland and Härjedalen) before Swedish times, partly other kinds of sources provide similar data. Purpose: The aim of the project is to create agricultural statistics covering all parishes within Sweden’s contemporary boundaries and the periods around 1570, 1630, 1690, 1750 and 1810, to supplement the population statistics for the same periods already published in 2000 (Lennart Palm, "The population of Swedish parishes and municipalities 1571-1997"). The agricultural statistics will provide easily accessible data for a large number of users, such as historians, economic historians, human geographers, geographers, sociologists, ethnologists, the County Administrative Board’s cultural environment planners, the staff of the Swedish National Heritage Board and of the county museums, as well as pupils working on school projects and local historians.Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare

Agrarhistorisk databas 1570-1810: befolkning, jordbruk, jordägande - Sockenvis jordbruksstatistik för 1810

From an international point of view, Sweden has some partially unique historical statistics, including, among other things, statistics on population growth from 1749 onwards. In the Swedish archives though, there are very rich sources of various kinds, which could provide statistics for periods much further back in time. It is especially important for agricultural statistics, since the official data is not reliable until as late as about 1900. Particularly valuable material in terms of population and agriculture is preserved from the periods around 1570, 1630, 1690. For the period around 1570 and 1630 there are tax records of the number of animals in each parish. As from the first half of the 1600s, it becomes increasingly common with data on the arable land in maps and land surveying descriptions. Around 1690 survey records and maps were established for tens of thousands of farms, in connection with the introduction of the so-called allotment system. From 1736 onwards, hundreds of thousands of inventories of farmers have been preserved. They provide information about the deceased farmers’ animals and often on the seed corn. The sources also provide information on land ownership (taxed land, Crown land and land exempt from tax, owned by the nobility). For the former Danish and Norwegian districts (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland and Härjedalen) before Swedish times, partly other kinds of sources provide similar data. Purpose: The aim of the project is to create agricultural statistics covering all parishes within Sweden’s contemporary boundaries and the periods around 1570, 1630, 1690, 1750 and 1810, to supplement the population statistics for the same periods already published in 2000 (Lennart Palm, "The population of Swedish parishes and municipalities 1571-1997"). The agricultural statistics will provide easily accessible data for a large number of users, such as historians, economic historians, human geographers, geographers, sociologists, ethnologists, the County Administrative Board’s cultural environment planners, the staff of the Swedish National Heritage Board and of the county museums, as well as pupils working on school projects and local historians.Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik, bl a över befolkningsutvecklingen från 1749 och framåt. I de svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaks i tiden. Särskilt viktigt är det för jordbruksstatistiken, där den officiella inte börjar bli pålitlig förrän så sent som cirka 1900. Särskilt värdefullt material vad gäller befolkning och jordbruk finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690. För tiden cirka 1570 och 1630 finns skattelängder över antalet djur socken för socken. Fr o m första halvan av 1600-talet blir det allt vanligare med åkeruppgifter i kartor och anda lantmäteribeskrivningar. Runt 1690 upprättades besiktningsprotokoll och kartor i för 10 000-tals gårdar i samband med införandet av det s k indelningsverket. Från 1736 och framåt har hundratusentals bouppteckningar efter bönder bevarats. De ger uppgifter om de avlidnas djur och ofta spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). För de f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) före svensktiden ger delvis andra slags källor liknande uppgifter. Syfte: Projektet vill skapa en sockenvid jordbruksstatistik för Sverige inom nutida gränser och perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1810 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd användare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare

Estimating Sweden’s population in the Early Modern Period: Methods and numbers

The size of Sweden´s Early Modern population, c. 1570 and c. 1630, has been heavily debated. In this article, new estimates are made and previous suggestions by other researchers are scrutinized. The author presents and interprets extant sources from the periods. For Sweden within today´s borders c. 1570, a population of about 731,000 persons is suggested; for c. 1630 929,000. For the year 1700 the figure 1,369,000 is accepted. The estimates indicate average annual growth rates 1570-1700 of 0.48 and 1630-1700 of 0.55 percent. of 0.55 percent.These rates are unexpectedly high and comparable to rates for England and the Netherlands. The article suggests that the high Swedish growth rate may have been related to its growing economic and industrial bonds to these dynamic North Sea node

Estimating Sweden’s population in the Early Modern Period: Methods and numbers

The size of Sweden´s Early Modern population, c. 1570 and c. 1630, has been heavily debated. In this article, new estimates are made and previous suggestions by other researchers are scrutinized. The author presents and interprets extant sources from the periods. For Sweden within today´s borders c. 1570, a population of about 731,000 persons is suggested; for c. 1630 929,000. For the year 1700 the figure 1,369,000 is accepted. The estimates indicate average annual growth rates 1570-1700 of 0.48 and 1630-1700 of 0.55 percent. of 0.55 percent.These rates are unexpectedly high and comparable to rates for England and the Netherlands. The article suggests that the high Swedish growth rate may have been related to its growing economic and industrial bonds to these dynamic North Sea node

Rapport för Vetenskapsrådets projekt Databasen Sverige 1570-1805: befolkning, jordbruk, jordägande

Detta är en rapport från projektet Databasen Sverige 1570-1805: befolkning, jordbruk, jordägande, finansierad av främst Vetenskapsrådet och Göteborgs universitet. Denna statistik är en konstruktion, byggd på olika slags fiskala och kamerala källmaterial. Statistiken försöker fånga åkerarealens och utsädets storlek, skördarnas sammansättning och boskapsstockens fördelning på djurslag. Några skördeuppskattningar görs också. Befolkningsskattningarna från ett tidigare arbete av författaren har också inkluderats. Det har eftersträvats att ta fram uppgifterna per socken, men källmaterialet har i många fall hindrat detta och bara tillåtit beräkningar på häradsnivå. När häradsberäkningar gjorts har siffrorna fördelats på socknar med hjälp av socknarnas mantal. Allmänt sett blir statistiken precisare när den aggregeras på häradsnivå. Syftet med denna del av projektet var ursprungligen att rekonstruera nämnda variabler för Sverige inom nutida gränser och just året 1690. Något heltäckande, homogent, källmaterial från en exakt tidpunkt, ett visst år, finns dock inte. Istället har olikartade material från flera olika, någorlunda närliggande, tidpunkter fått tillgripas. Statistiken avspeglar förhoppningsvis läget någon gång tiden närmast kring 1690. Enda kronologiskt precisa undantaget är de skördeberäkningar som gjorts för skördeåret 1690