Partner up! A study of transnational public-private partnerships variation in effectiveness

The world has during the latest decades seen the rise of transnational public-private partnerships. The political debate about the partnerships’ role in global governance is often polarized. Some scholars state that partnerships are more effective than other type of state-centric structures and the argument is at present a major source of legitimacy for the occasionally criticised partnerships. However, partnerships effectiveness tends to vary in reality. This thesis has, from a rational choice institutionalist perspective, attempted to provide a possible explanation to the variation in effectiveness. The purpose of the study was thus to explain transnational partnerships variation in effectiveness. A comparative study was conducted on two cases selected on the basis of the explanatory variable. The result strengthened the hypothesis of the study and showed that a positive correlation could be identified between the partnerships level of institutionalisation and its level of effectiveness. It was further noted that different types of partnerships depended more or less on the partnerships level of institutionalisation

Choralities

This is the author accepted manuscript. The final version is available from Cambridge University Press via http://dx.doi.org/10.1017/S147857221500015

En kartläggning av behandlingsmetoder vid böjsen- och gaffelbandsskador hos varmblodiga travhästar

Skador på böjsenor och gaffelband är relativt vanligt på varmblodiga travare och många studier har gjorts på olika behandlingar. Detta arbete tar upp metoder som används i dagens veterinärmedicin i Sverige vid behandling av dessa skador och försöker kartlägga faktorer som påverkar behandlingsresultatet, samt att undersöka förekomsten av hemgångsråd. Kontakt togs med sju ATG-kliniker, som tillfrågades om vilka behandlingsmetoder de erbjöd och om de hade några hemgångsråd vid böjsen- och gaffelbandsskador. Behandlingsmetoder som angavs var bland annat shockwave och stamcellsinjektioner. Journaler från två kliniker under tidsperioden 2004 till 2009 på 101 travhästar med diagnosen tendinit eller desmitit granskades med avseende på behandlingsmetod. Uppföljande information avseende utfall (återställd/ej återställd) samlades in. Faktorer som kön, ålder, typ av skada och behandling, skadat ben, vilken anatomisk struktur som skadats samt tävlingsuppehållets längd utvärderades som möjliga faktorer till behandlingens resultat. Ingen av dessa faktorer verkar vara avgörande för utgången av behandlingen men ingen slutsats kan dras eftersom materialet är för litet. Det som kunde ses i detta arbetet var att skador på vänster sidan, var vanligare än på det högra benparet. Av de hästar som medverkade i denna studie så kom 66 % tillbaka till start efter skadan.Injury to the flexor tendons and suspensory ligaments is relatively common in harness racing horses and many studies have been conducted at various treatments. The purpose of this work is to identify methods used in today's veterinary medicine in Sweden and identify factors affecting treatment outcome and to investigate the presence of information about training to the horse owner. Phone contact was taken with seven ATG clinics, who were asked about the treatments they offer and whether they had any training advices “hemgångsråd” at flexor tendon- and suspensory ligament injuries. Treatments mentioned were shockwave and stem cells injections. Records from two clinics during 2004-2009 from 101 harness racing horses with tendinitis were examined according to treatment. Follow-up information on outcome (recovered / not recovered) were collected. Factors such as gender, age, type of injury and treatment, injured leg, which anatomical structure that was injured and the length of the interruption from racing was evaluated as possible factors to treatment outcome. It could be seen in this study that injuries in the left pair of legs, were more common than in the right pair of legs.. Of the horses that participated in this study as much as 66 % returned to the racetrack after the injury

Knowledge Sharing in Cross-Functional Teams

This thesis has the purpose to increase the understanding of knowledge sharing between dispersed units of a large organization. By conducting a qualitative study with an abductive approach, consisting of a case study at Volvo Group where we looked into a cross-functional committee, we researched what the knowledge sharing processes look like and what barriers hinder the sharing of knowledge. We used Nonakas (1994) model of Organizational Knowledge Creation and his SECI model to analyze the empirical material we gathered through interviews and observations. We found that cross-functional teams relying on online communication are facing some challenges when it comes to the sharing of knowledge. The barriers motivation and team commitment are intensified for cross-functional virtual teams since it is harder for these teams to find motivation and build team commitment since the team members rarely meet. In this thesis we argue that for a team to be able to share knowledge it has to focus on the sharing of tacit knowledge because when sharing tacit knowledge the members share perspectives and experiences and build trust. The trust and shared perspectives and hence the understanding of each other among the members are prerequisites to make other knowledge sharing mechanisms work

Who do you fear? A Study of Fear of Crime and Risk Perception in Context of the Relationship Between Victim and Perpetrator

The current study aims to clarify the relationship between fear of crime and risk perception, age, gender, direct victimization and indirect victimization. The study also aims to explore how the relationship between victim and perpetrator affect the victim’s fear of crime and risk perception. A survey concerning fear of crime, risk perception, known/unknown perpetrator and earlier victimization was answered by 588 respondents, 397 females and 172 males. The survey was created by the authors of the current study. It was written in Swedish, and emailed to psychology students at the local university. Age and risk perception were significant predictors to fear of crime, which is in line with previous research. The relationship between victim and perpetrator was explored in relation to different crime types, age, gender and earlier victimization

Part-time grazing in automatic milking systems : exercise pasture compared to production pasture

Under den senaste tiden har det svenska beteskravet varit omdiskuterat. Många lantbrukare ser beteskravet som ett problem och har löst det genom att endast erbjuda sina kor en liten rastfålla där de har tillgång till utevistelse och fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka deltidsbete i en besättning med automatisk mjölkning. Rastbete jämfördes med produktionsbete med avseende på mjölkavkastning, mjölksammansättning, foderkonsumtion och betesbeteende. Korna i båda behandlingarna (rastbete och produktionsbete) erbjöds bete under 9,5 h/dygn. Korna i behandlingen med produktionsbete fick nytt bete av god kvalitet varje dag. Mellan 06 och 14 fick dessa djur bara bete som grovfoder medan de under dygnets övriga timmar fick fri tillgång till ensilage inne i stallet. Korna med tillgång till rastbete erbjöds samma fålla dagligen och fri tillgång till ensilage inomhus dygnet runt. Resultaten visade att kor på produktionsbete mjölkade 35,6 kg mjölk och hade signifikant högre mjölkavkastning än kor på rastbete som erbjöds full inomhusutfodring och som mjölkade 33,3 kg mjölk. Kor på rastbete hade en högre konsumtion (+2,4 kg torrsubstans) av ensilage jämfört med kor på produktionsbete. Mjölksammansättningen skiljde sig endast åt mellan de olika behandlingarna med avseende på mjölkfett där mjölken från korna på produktionsbetet hade lägre andel fett i mjölken. Korna med produktionsbete spenderade 21 % av de totala 9,5 timmarna med att beta och de var ute 31 % av den totala betestiden. Detta kan jämföras med motsvarande siffror 11 % och 20 % för bete och vistelse ute i rastbetesgruppen

En metodutvärdering av pulsparametrar och beteenderegistrering i samband med utfodring av häst

Den parasympatiska nervbanan i det autonoma nervsystemet sänker hjärtfrekvensen (HR), medan den sympatiska nervbanan höjer HR. För att se vilken del som dominerar under en viss tid kan man mäta hjärtfrekvensvariation (HRV). En minskning i HRV visar på en minskad parasympatisk aktivitet och det sker när hästen är psykiskt frustrerad. När hästen är frustrerad under en kort tid går HR upp. HRV mäter tempo, tryck och längd mellan hjärtslagen. Den vanligaste orsaken till stereotyper hos häst är kopplade till foder och utfodring och därför är det intressant att försöka mäta hur stor frustration hästen har vid olika utfodringssituationer. Syftet med den här studien är att undersöka om mätning av hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariation och beteenderegistrering går att använda som metod för att upptäcka skillnaden mellan olika utfodringssituationer. Studien avgränsar sig till utfodring av grovfoder i box och i grovfoderautomater. Frågeställningen är: Går det att mäta skillnader i hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariation och beteende vid olika utfodringssituationer? Är det en användbar metod? Fem varmblodstravare ingick i studien, de var alla valacker. De hölls på box och i aktiv grupphållningssystem under mätningarna. Där studerades beteende och hjärtfrekvens och hjärtfrekvensvariation (HRV) i olika utfodringssituationer mättes. Hjärtfrekvens och HRV registrerades med pulsband och pulsklocka (CS600X) från Polar Electro, Finland. HRV bearbetades med Kubios HRV program. Data analyserades med SAS mixed model. Beteenderegistrering skedde med ett etogram, där observatörerna registrerade när hästarna sparkade i väggen, skrapade med hoven, stegrar/hoppar, slängde med huvudet, visade aggressivitet mot andra hästar, blev störda av andra hästar samt för i box även gnäggade/lät. I resultatet kunde man se att häst eller dag inte hade någon effekt på någon variabel, utan att det var behandlingen (utfodringssituationerna) som gav effekt och därför kan metoden användas för att mäta skillnader vid olika utfodringssituationer. I studien hade försökshästarna en högre hjärtfrekvens vid utfodring i grovfoderautomaterna än i box, vilket kan bero på att hästarna rör sig mer i aktiv grupphästhållning och har en högre hjärtfrekvens redan innan de går in i automaterna. HRV var lägre vid utfodring i box än i grovfoderautomaterna, vilket visar på att hästarna var mer frustrerade i boxen. När hästarna gick in i automaterna utan att bli utfodrade höjdes hjärtfrekvens och HRV sänktes. Det kan vara en indikation på frustration hos hästarna. Beteenderegistreringen visade på mer aggressivitet vid grovfoderautomaterna, troligtvis på grund av köbildning vid automaterna och det kan också vara en anledning till varför HR var högre i grovfoderautomaterna. Slutsatsen av studien är att det går att se skillnader i HR och HRV vid olika utfodringssituationer och att det därför är en användbar metod