Sammanställning över lavar som indikerar höga naturvärden på gamla och grova träd i södra Sveriges kulturlandskap

Detta kompendium har tagits fram för att användas inom Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Det primära syftet med kompendiet är att det ska användas som bestämnings- och referenslitteratur av fältpersonalen i samband med NILS fältinventering av grova träd i ängs- och betesobjekt (Glimskär m fl 2006). I kompendiet ingår samtliga lavarter på grova träd som inventeras i fält. I NILS inventeras främst vanligt förekommande arter som indikerar höga naturvärden i betesmarker. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. NILS ingår i programområde landskap. Ängs- och betesinventeringen som ingår i NILS finansieras av Jordbruksverket. Syftet med NILS är att följa upp nationella miljökvalitetsmål för olika naturtyper och att visa om genomförda miljöskyddsåtgärder leder till önskade förbättringar eller inte. Arbetet med detta kompendium har utförts av Naturcentrum AB på beställning av Institutionen för Skoglig Resurshushållning och Geomatik, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå

Exploring access to care among older people in the last phase of life using the behavioural model of health services use: a qualitative study from the perspective of the next of kin of older persons who had died in a nursing home

Background: There is little investigation into what care older people access during the last phase of their life and what factors enable access to care in this group. Illuminating this from the perspective of the next of kin may provide valuable insights into how the health and social care system operates with reference to providing care for this vulnerable group. The behavioural model of health services use has a wide field of application but has not been tested conceptually regarding access to care from the perspective of the next of kin. The aim of this study was to explore the care accessed by older people during the last phase of their life from the perspective of the next of kin and to conceptually test the behavioural model of health services use. Methods: The data collection took place in 2011 by means of qualitative interviews with 14 next of kin of older people who had died in a nursing home. The interviews were analysed using directed content analysis. The behavioural model of health services use was used in deriving the initial coding scheme, including the categories: utilization of health services, consumer satisfaction and characteristics of the population at risk. Results: Utilization of health services in the last phase of life was described in five subcategories named after the type of care accessed i.e. admission to a nursing home, primary healthcare, hospital care, dental care and informal care. The needs were illuminated in the subcategories: general deterioration, medical conditions and acute illness and deterioration when death approaches. Factors that enabled access to care were described in three subcategories: the organisation of care, next of kin and the older person. These factors could also constitute barriers to accessing care. Next of kin’s satisfaction with care was illuminated in the subcategories: satisfaction, dissatisfaction and factors influencing satisfaction. One new category was constructed inductively: the situation of the next of kin

Evaluation of systems for piperun installation

The purpose of this thesis project was to analyse and evaluate different systems for installation of piperun in ceilings. Main focus lay on how the systems influence the installer from an ergonomic point of view as well as productivity in terms of installation time. Several studies have been performed during this project using a variety of methods such as observations, interviews, questionnaires and hierarchical task analysis. The results from these studies showed that often a variety of different systems for pipe installations are used. The working conditions of Plumbing and Heating (P&H) installers are very demanding and the categories working postures/loads/space, climate and lighting conditions are most unsatisfactory. Furthermore 60% of the participants of the questionnaire study had Musculoskeletal Disorders (MSD) and believed it to be work-related. These results led to the design of a test named Posture and Time study. During the Posture and Time study three systems for pipe installation were evaluated. System 1 represented a more traditional and inexpensive system, system 2 was intermediate and system 3 represented the most modern and expensive version. The systems were analysed using two methods for posture analysis, Hand Arm Risk assessment Method (HARM) and Rapid Entire Body Assessment (REBA). A time study was also conducted in order to define the installation times for both systems. The time study showed that systems 2 and 3 were about equally fast to install while system 1 took about 30 % longer. HARM and REBA both turned out to be to unspecific to define which system was better from an ergonomic aspect although they gave valuable insight to the importance of choosing good working postures. To get objective results of how the systems affect the P&H installer perhaps methods such as Electromyography or Inclinometry could be used. Even though the work posture analysis did not show a clear difference between the three systems, observations and interviews with P&H installers made it clear that they found system 1 to contain too many small parts and operations and therefore found this system harder to install. All studies performed during this thesis project have been very small in terms of number of participants. The project is therefore to be seen as a pilot study of how an investigation like this could be executed. Results from the studies have, when possible, been compared to statistic data in order to increase the reliability. However if more generalizing results are preferred, the studies need to be larger in scale

Vloga čudenja pri učencih glede pojmovanja evolucije in učenja o njej

Learning about evolution can be challenging for students, as a full understanding may require them to see the world in new ways, to master a disciplinary language and to understand complex processes. Drawing on a long line of theoretically grounded arguments of philosophers and researchers for including wonder in science teaching, we report on the results of an empirical study with the primary aim of investigating the role of wonder in students’ learning about evolution. The study was carried out through a formative intervention in which two researchers in science education collaborated with a seventh-grade teacher. Over a period of six weeks, 45 students participated in lessons and workshops aimed at eliciting a sense of wonder in relation to concepts that are known to impact the learning of evolution. We incorporated four ‘triggers’ to elicit students’ wonder in the science class: aesthetic experiences, defiance of expectations, agency and awareness of a mystery within the ordinary. Logbook entries and interviews with student pairs provided empirical material for a qualitative analysis of the role of wonder in the students’ meaning-making about, learning of and engagement in evolution. The results show that it is possible to design science teaching that triggers students’ wonder in relation to an intended learning object. The results also reveal that the participating students described their sense of wonder in qualitatively different ways and that they still struggled to make sense of the concept of evolution after six weeks of teaching. (DIPF/Orig.

Nyttjande av korsningar i mjölkproduktionen

Farmers’ main reason for crossbreeding dairy cows is that they have seen a decline in functional traits, especially in the Holstein breed. Throughout crossbreeding, the farmers can combine functional and production traits of different dairy breeds and utilize the heterosis effects which emerge when two or more breeds are crossed. Results from different studies with Holstein crossed with Jersey, Brown Swiss, Normande and Scandinavian Red have shown that the crosses had higher fertility, longer productive life, had fewer stillborn calves and had easier calvings than purebred Holstein. The Holstein crosses have shown very good results and sometimes even better than the purebred Holstein for fat production, which gave higher amount of energy corrected milk (ECM) and higher income for the farmers. Heterosis effects in the crossbreeds had favourable results in both conventional and pasture-based systems. There was no difference between different rotational crossing systems practised. Instead the crossbreds were economically sustainable for the farmers since they had longer productive life, higher fertility and they were healthier than the purebred Holstein. It was also economically sustainable for farmers to use crossbreds due to their effects of heterosis in both functional and production traits. However, both breeders and farmers need to consider that the heterosis effects in the crossbreeds may be differently expressed in different environments and that the genetic gain needs to be continued in the purebred populations

Gastrin effects on isolated rat enterochromaffin-like cells following long-term hypergastrinaemia in vivo

AbstractThe enterochromaffin-like (ECL) cells play an important role in the regulation of gastric acid secretion. They respond to gastrin by a prompt increase in histamine secretion, an effect which is mediated by the CCK-B/gastrin receptor acting through the IP3/DAG pathway. In the rat, long-term treatment with acid secretion inhibitors induces hypergastrinaemia which, in turn, results in ECL cell hypertrophy and hyperplasia. The aim of the present study was to evaluate various functional parameters in acutely isolated rat ECL cells, following long-term hypergastrinaemia in vivo. Rats were treated with vehicle or a supramaximal daily dose of omeprazole for more than 10 weeks to ensure ECL cell hyperplasia. ECL cells were isolated from vehicle-treated animals and 24, 72 and 120 h after the last dose of omeprazole. The functional activity of the acutely isolated ECL cells was determined by measuring gastrin-and forskolin-induced histamine secretion. Changes in cytosolic free calcium upon gastrin stimulation were monitored by digital video imaging. ECL cells successively regained their ability to respond to gastrin following long-term hypergastrinaemia, reaching close to vehicle-treated levels 120 h after the last dose of omeprazole. In the rat, the response pattern of the ECL cells appears to normalise in parallel with the normalisation of plasma gastrin levels

Foderförsörjning och välfärd i ekologisk grisköttproduktion

Foder i ekologisk produktion ska till huvuddelen vara hemmaproducerat. Begränsade möjligheter att använda tillgängliga foderresurser och fodertillsatser innebär svårigheter när det gäller att tillgodose djurets behov av livsnödvändiga aminosyror. Detta kan försämra produktionen och ger ett försämrat proteinutnyttjande med förluster av kväve till miljön som följd. En viktig del i ekologisk grisproduktion är att djuren kan utföra sina naturliga beteenden. Tillgången till grovfoder ger längre ättider och bidrar till minskad förekomst av aggressioner och stress. Hälsoläget hos grisar påverkas av inhysningsform och klimat och kan därför skilja mellan utomhus- och inomhusproduktion. Projekt Eko-gris syftar bl.a. till att undersöka hur lägre innehåll av aminosyror i fodret samt hur olika inhysningssystem påverkar slaktsvinens produktion, slaktkroppsegenskaper, köttkvalitet och grisarnas beteende. Vidare studeras förekomst av parasiter och infektionssjukdomar. Produktion och beteende påverkades inte av fodrets aminosyrainnehåll, men skiljde mellan ute- och innegrisar. Lägre aminosyranivå inverkade inte negativt på grisarnas dagliga viktökning. Varken foderutnyttjande eller slaktkroppskvalitet skiljde signifikant mellan grupperna. Inte heller påverkades grisarnas beteenden av fodrets aminosyranivå. Grisarna i utomhussystemet växte snabbare än inomhusgrisarna (910 mot 821 g; p<0,001), men ingen skillnad förelåg i foderutnyttjande (34,3 mot 35,5 MJ/kg viktökning; p=0,203). Inte heller fanns någon signifikant skillnad i slaktkroppens köttinnehåll (56,8 mot 57,9 %; p=0,134). Beteendestudierna visade att utomhusgrisarna rörde sig betydligt mer än inomhusgrisarna. Det fanns även en tendens till att de bökade mer. ”Nosa”, ”nafsa”, ”knuffa” och ”bita-svans” förekom oftare inne än ute

Conceptualizing multidimensional barriers: a framework for assessing constraints in realizing recreational benefits of urban green spaces

This article was supported by the German Research Foundation (DFG) and the Open Access Publication Fund of Humboldt-Universität zu Berlin.Although potential urban green space accessibility is being discussed widely, specific barriers that affect accessibility are often under-estimated. They do not equate to limited or uneven accessibility nor are they exclusively related to physical settings. Rather, the range of barriers and their complex interactions, including people’s perceptions, personal conditions, and institutional frameworks, make this topic less clear cut and difficult to put into practice for planning purposes. Given the importance of barriers when people make decisions, we present a conceptual framework to capture the cumulative and interactive effects of different barriers on realizing recreational benefits of urban green spaces. The framework classifies physical, personal, and institutional barriers and highlights their interactions based on three case studies: Stockholm, Leipzig, and Lodz. We argue that constraints to the accessibility of urban green spaces are not so much the interactions between various physical, personal, and institutional barriers, but more the significance that beneficiaries assign to them as perceived barrier effects. Studying barriers seeks to improve the knowledge about the non-use of urban green spaces and to enable us to draw conclusions about the actual accessibility of recreational benefits. Deduced from the conceptual framework, three pathways are contrasted for improving accessibility to the recreational benefits of urban green spaces: the environment, knowledge, and engagement. We argue that these pathways should not be a diffuse objective, but a sensitive and scale-dependent re-balance of individual, physical, and institutional factors for considering justice in environmental and green space planning and management. Our systematic conceptualization and classification of multidimensional barriers enables a more comprehensive understanding of individuals’ decisions in terms of accessing recreational benefits.Peer Reviewe

Effects of reducing dietary content of crude protein and indispensable amino acids on performance and carcass traits of single-phase- and 2-phase-fed growing-finishing pigs

Effects of reducing dietary content of crude protein (CP) and Lys on performance and carcass traits of growing-finishing pigs were studied in 690 crossbred (Swedish Yorkshire dams x Hampshire sires) female and vaccinated entire male pigs with an average initial live weight (LW) of 32.3 kg. The pigs were raised in pens with mixed sexes and were fed restrictedly using 2 different feeding plans, single-phase and 2-phase. Within each feeding plan, 3 CP contents were investigated: 13.5 (low), 14.5 (medium), and 15.5 (high) g standardized ileal digestible(SID) CP/g SID Lys. Each CP comprised 2 Lys contents. For single-phase-fed pigs this implied either 0.76 or0.85 g SID Lys/MJ net energy (NE). For 2-phase-fed pigs, the contents were either 0.89 in phase 1 and 0.71 in phase 2 or 0.98 in phase 1 and 0.79 in phase 2 g SID Lys/MJ NE. In low and high Lys, the expected total consumption of digestible Lys from start to slaughter was calculated to be equal for single-phase- and 2-phase-fedpigs. The change of diet in the 2-phase feeding plan was at an average LW of 60.8 kg and slaughter was performed at 117.3 kg. Irrespective of dietary CP and Lys content, 2-phase-fed pigs had higher daily weight gain(DWG) and better feed conversion in phase 1 than single-phase-fed pigs. In phase 2, single-phase-fed pigs fully compensated, so that overall DWG and feed conversion did not differ between single-phase- and 2-phase-fed pigs(1014 vs. 1013 g/d; 24.5 vs. 24.5 MJ NE/kg DWG). Dietary CP content had no effect on DWG and feed conversion in phase 1. However, pigs grew faster and had better feed conversion in phase 2 (P= 0.002 and P= 0.018, respectively) and during the entire raising period with the high CP content (P= 0.003 and P= 0.006, respectively). For both single-phase- and 2-phase-fed pigs, high dietary Lys content improved DWG and feed conversion in phase 1 compared with the low content (1002 vs. 968 g/d;P= 0.001 and 20.7 vs.21.5 MJ NE/kg DWG;P= 0.004), whereas no difference was observed in phase 2. Overall, Lys content did not affect DWG, while feed conversion was better for pigs fed the high Lys content (P= 0.035). Carcass traits were unaffected by feeding plan, CP, and Lys content. Reducing dietary CP content from high to low diminished the N output by approximately 20%. The conclusions are that growing-finishing pigs had the capacity for compensatory growth and can therefore be single-phase-fed, and that the current recommendations of CP and Lys could be reduced

Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster

De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned och vilar i större omfattning än vuxna djur. Yngre djurs behov och möjlighet att vila påverkas av vad som sker under transporten, t.ex. hur fordonet körs, vägbanans utformning och fordonets komfort, men också av transportens längd, utrymme per individ och om det är tillräckligt med strö för att kunna ligga bekvämt.I dagsläget saknas en tillfredsställande diagnostisk metod för att med säkerhet bestämma den exakta dräktighetslängden hos ett moderdjur som befinner sig i sen dräktighet, utöver dokumentation baserad på betäcknings-/inseminationsdatum, som Rådet bedömer vara det säkraste sättet att undvika transporter i sen dräktighet. För nötkreatur kan rektalisering vara en enkel och billig metod för att utesluta sen dräktighet, men detta är inte tillämpligt för gris och får.För åldersbestämning av kalv- och lammfoster efter slakt eller avlivning används i nuläget referensvärden för CRL (crown-rump length) som huvudsaklig objektivt mätbar parameter, i kombination med bedömning av andra yttre kännetecken hos fostret, t.ex. behåring. De referensvärden för bedömning som används idag grundar sig dock till stor del på äldre studier, och i takt med att nöt- och fårpopulationen förändras genom aveln kan referensvärdena behöva anpassas i motsvarande utsträckning. Rådet rekommenderar att referensvärden för åldersbestämning av kalv- och lammfoster uppdateras