Development and validation of a mobile phone application developed for measuring dietary fiber intake

We have developed a mobile phone application for measuring the intake of dietary fiber and validated the ability of the application to accurately capture this intake against measurements registered by a dietary record. We also investigated what food groups contributed most to the total, soluble, and insoluble dietary fiber intake. Twenty-six randomly selected Swedish women aged 35–85 years were included and randomized to either start to register dietary intake in the application or by a dietary record, during three consecutive days. After a washout period of at least two weeks, the participants used the other method. We found that the difference in measured mean fiber intake between the dietary record and the application was two grams independent of the total intake per day. A statistically significant correlation between fiber intake as measured by the two methods was found (rho = 0.65, p < 0.001). Vegetables and roots were the predominantly contributing foods to total and soluble fiber intake. Bread and crackers contributed most to insoluble fiber intake. In conclusion, the application may be considered as a useful and easy-to-use method to measure dietary fiber intake

A Preparatory Study for a Randomized Controlled Trial of Dietary Fiber Intake During Adult Pelvic Radiotherapy

Background: Patients undergoing pelvic radiotherapy are often advised to omit fiber-rich foods from their diet to reduce the adverse effects of treatment. Scientific evidence supporting this recommendation is lacking, and recent studies on animals and humans have suggested that there is a beneficial effect of dietary fiber for the alleviation of symptoms. Randomized controlled studies on dietary fiber intake during pelvic radiotherapy of sufficient size and duration are needed. As preparation for such a large-scale study, we evaluated the feasibility, compliance, participation rate, and logistics and report our findings here in this preparatory study. Methods: In this preparatory study of a fiber intervention trial, Swedish gynecological cancer patients scheduled for radiotherapy were recruited between January 2019 and August 2020. During the intervention, the participants filled out questionnaires and used an application. They also consumed a fiber supplement at first in powder form, later in capsules. Blood- and fecal samples were collected. The study is registered in clinicaltrials.gov (https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT04534075?cond=fidura&draw=2&rank=1). Results: Among 136 approached patients, 57 started the study and the participation rate for primary outcomes was 63% (third blood sample) and 65% (third questionnaire). Barely half of the participants provided fecal samples. Providing concise and relevant information to the patients at the right time was crucial in getting them to participate and stay in the study. The most common reasons for declining participation or dropping out were the expected burden of radiotherapy or acute side effects. Tailoring the ambition level to each patient concerning the collection of data beyond the primary endpoints was an important strategy to keep the dropout rate at an acceptable level. Using capsules rather than psyllium in powder form made it much easier to document intake and to create a control group. During the course of the preparatory study, we improved the logistics and for the last 12 participants included, the participation rate was 100% for the earliest primary outcome. Conclusion: A variety of adjustments in this preparatory study resulted in an improved participation rate, which allowed us to set a final protocol and proceed with the main study

Does high intake of hard cheese affect LDL cholesterol? – A systematic review

Titel: Påverkas LDL-kolesterol av ett högt intag av hårdost? – En systematisk översiktsartikel Författare: Rebecca Ahlin och Mikaela Sjöholm Handledare: Frode Slinde Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2016-05-26 Bakgrund: Ost är en av våra främsta källor till kalcium och ger oss också andra vitaminer och mineraler. Ost är också en stor källa till mättat fett och bidrar med mycket energi. Livsmedelverket rekommenderar att välja nyckelhålsmärkt ost för att minska intaget av mättat fett. Syfte: Syftet med den här översiktsartikeln är att undersöka det vetenskapliga underlaget angående påverkan på LDL-kolesterol vid ett högt intag av fet hårdost i jämförelse med smör. Sökväg: För litteratursökning användes databaserna PubMed och Scopus. Sökord som bl.a. Cheese, Cheese-intake, Lipoproteins LDL, Cholesterol LDL och Bloodlipids användes i olika kombinationer. För att ytterligare hitta artiklar användes ett så kallat snöbollsurval. Urvalskriterier: Inklusionskriterier var RCT-studier gjorda på friska vuxna människor och originalartiklar skrivna på engelska. Studierna skulle innefatta effektmåttet LDL-kolesterol, interventionen skulle vara i minst två veckor lång och deltagarna skulle ha ett ostintag på minst 100g fet hårdost per dag. Exklusionskriterier var totalkolesterol över 6.2 mmol/l, sjukdom som kunde påverka totalkolesterol, BMI >30 kg/m2, studier på enbart män eller kvinnor, får- eller getost, övriga mjölkprodukter som ingick i interventionsgruppen och mager ost. Datainsamling och analys: Tre RCT-studier inkluderades och granskades med hjälp av SBU:s ”Mall för granskning av randomiserade studier”. En studie uteslöts därefter på grund av låg studiekvalité. Efteråt sammanvägdes studierna med ”GRADE”, en mall sammanställd av Göteborgs Universitet. Resultat: I den första studien minskade deltagarnas LDL-kolesterol med 0.07 mmol/l efter ostperioden och efter smörperioden hade deltagarnas LDL.kolesterol ökat med 0.15 mmol/l. Skillnaden mellan dieterna i den första studien var signifikant. I andra studien ökade deltagarnas LDL-kolesterol med 0,3 mmol/l efter ostperioden och med 0.5 mmol/l efter smörperioden. Skillnaden mellan dieterna i den andra studien var inte signifikant. Slutsats: Enligt de granskade studierna i den här översiktartikeln finns det låg evidensstyrka (++) att ett högt intag av fet hårdost påverkar LDL-kolesterol mindre än smör. Nyckelord: Ost, LDL och KolesterolTitle: Does high intake of hard cheese affect LDL cholesterol? – A systematic review Author: Rebecca Ahlin and Mikaela Sjöholm Supervisor: Frode Slinde Examiner: Anna Winkvist Programme: Programme in dietetics, 180/240 ECTS Type of paper: Bachelor’s thesis in clinical nutrition, 15 hp Date: May 25/26, 2016 Background: Cheese is one of the main sources of calcium and provides us with other vitamins and minerals. Cheese is also a big source of saturated fats and contains a lot of energy. To decrease the intake of saturated fats, the Swedish national food administration recommends to choose products marked with the green keyhole. Objective: The objective of this review is to evaluate the scientific evidence whether a higher intake of fatty hard cheese shows changes in the LDL-cholesterol compared with butter. Search strategy: Searches for literature were performed in the databases PubMed and Scopus. Terms like Cheese, Cheese-intake, Lipoproteins LDL, Cholesterol LDL, and Bloodlipids were used in different combinations. Snowballing was used to further find articles. Selection criteria: Inclusion criteria were RCT studies on healthy human adults and original articles written in English. The studies had to include LDL cholesterol as a composite outcome, the intervention should be at least two weeks and have a cheese intake of at least 100 g fatty hard cheese per day. Exclusion criteria were total cholesterol over 6,2 mmol/l, diseases that could affect total cholesterol, BMI >30 kg/m2, studies including only men or women, sheep or goat cheese, other milk products included in the intervention group, and low fat cheese. Data collection and analysis: Three RCT studies were included and examined for quality using SBUs grading template for randomised studies. A study subsequently excluded due to low study quality. Afterwards the template “GRADE” by University of Gothenburg was used to compile the results. Main results: In the first study the participants LDL cholesterol decreased with 0.07 mmol/l after the cheese period, and after the butter period the participants LDL-cholesterol increased by 0.15 mmol/l. There was a significant difference between the two diets in the first study. In the second study the participants LDL cholesterol increased by 0.3 mmol/l after the cheese period, and by 0.5 mmol/l after the butter period. The difference between the diets in the second study was not significant. Conclusions: According to the studies in this review there is low evidence (++) that a high intake of fatty hard cheese affect LDL cholesterol less when compared to butter. Keywords: Cheese, LDL and Cholestero

Starka flickor och snälla pojkar eller hur var det nu igen? : En studie av könsnormer i 6 moderna svenska barnromaner som används i årskurs 1-3

Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.

Starka flickor och snälla pojkar eller hur var det nu igen? : En studie av könsnormer i 6 moderna svenska barnromaner som används i årskurs 1-3

Studien syftar till att undersöka hur de olika könen framställs i litterära böcker som är vanliga som högläsningsbok i de lägre årskurserna. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av kvinnliga och manliga karaktärer samt karaktärer med ej specificerat kön, ut i böckerna? Hur framställs könsnormer i text och bild i de olika böckerna? Finns det inslag av brott mot könsnormer i böckerna och hur framställs isåfall karaktärerna som bryter mot könsnormerna? Studien genomfördes genom analys av sex barnböcker utifrån genus. De analyserade böckerna används som högläsningsböcker för årskurs 1 - 3 i grundskolan. Studien utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Analysen har genomförts i två steg, dels utefter text och dels utifrån bild i de olika skönlitterära verken. De centrala begreppen som används i studien är kön, normer och högläsningsbok. Begreppet kön syftar till det biologiska könet utifrån man och kvinna. Normer innebär de dolda förväntningarna som finns på en individ och avser vad som anses som normalt i samhället respektive inte. Högläsningsbok är en bok som läses högt för en eller flera personer.   Resultatet av studien visar att de kvinnliga karaktärerna utgör majoriteten av benämningarna i  de litterära verken med endast ett undantag där de manliga karaktärerna benämns fler gånger. Karaktärer med ospecificerat kön benämns inte i märkbar utsträckning. Resultatet visar även att majoriteten av både de manliga och kvinnliga huvudkaraktärerna i de skönlitterära verken har fler egenskaper tillhörande det kvinnliga könet enligt Nikolajeva (2017). Merparten av huvudkaraktärerna är däremot de karaktärer som är normbrytande i de litterära verken. Däremot är bikaraktärerna ofta beskrivna utifrån den stereotypa samhällsnormen. De flesta huvudkaraktärer har en klädstil enligt könsnormer utifrån det visuella. Resultatet visar även att de karaktärer med ospecificerat kön inte representeras i böckerna.

The effect of a phytoestrogen intervention and impact of genetic factors on tumor proliferation markers among Swedish patients with prostate cancer : study protocol for the randomized controlled PRODICA trial

Background: A high intake of phytoestrogens, found in soy, rye, and seeds, is associated with a reduced risk of a prostate cancer diagnosis. Previously, we found that the overall decreased risk of prostate cancer diagnosis in males with a high intake of phytoestrogens was strongly modified by a nucleotide sequence variant in the estrogen receptor-beta (ERβ) gene. However, we do not know if phytoestrogens can inhibit the growth of prostate cancer in males with established diseases. If there is an inhibition or a delay, there is reason to believe that different variants of the ERβ gene will modify the effect. Therefore, we designed an intervention study to investigate the effect of the addition of foods high in phytoestrogens and their interaction with the ERβ genotype on prostate tumor proliferation in patients with prostate cancer. Method: The PRODICA trial is a randomized ongoing intervention study in patients with low- and intermediate-risk prostate cancer with a Gleason score < 8, prostate-specific antigen (PSA) < 20, and scheduled for radical prostatectomy. The study is conducted at Sahlgrenska University Hospital in Gothenburg, Sweden. The intervention consists of a daily intake of soybeans and flaxseeds (~ 200 mg of phytoestrogens) until the surgery, approximately 6 weeks. The aim is to recruit 200 participants. The primary outcome is the difference in the proliferation marker Ki-67 between the intervention and the control groups. The genotype of ERβ will be investigated as an effect-modifying factor. Secondary outcomes include, e.g., concentrations of PSA and steroid hormones in the blood. Discussion: The results of the PRODICA trial will contribute important information on the relevance of increasing the intake of phytoestrogens in patients with prostate cancer who want to make dietary changes to improve the prognosis of their cancer. If genetic factors turn out to influence the effect of the intervention diet, dietary advice can be given to patients who most likely benefit from it. Dietary interventions are cost-effective, non-invasive, and result in few mild side effects. Lastly, the project will provide basic pathophysiological insights which could be relevant to the development of treatment strategies for patients with prostate cancer. Trial registration. ClinicalTrials.gov NCT02759380. Registered on 3 May 2016

Effects on Serum Hormone Concentrations after a Dietary Phytoestrogen Intervention in Patients with Prostate Cancer: A Randomized Controlled Trial

Phytoestrogens have been suggested to have an anti-proliferative role in prostate cancer, potentially by acting through estrogen receptor beta (ERβ) and modulating several hormones. We primarily aimed to investigate the effect of a phytoestrogen intervention on hormone concentrations in blood depending on the ERβ genotype. Patients with low and intermediate-risk prostate cancer, scheduled for radical prostatectomy, were randomized to an intervention group provided with soybeans and flaxseeds (∼200 mg phytoestrogens/d) added to their diet until their surgery, or a control group that was not provided with any food items. Both groups received official dietary recommendations. Blood samples were collected at baseline and endpoint and blood concentrations of different hormones and phytoestrogens were analyzed. The phytoestrogen-rich diet did not affect serum concentrations of testosterone, insulin-like growth factor 1, or sex hormone-binding globulin (SHBG). However, we found a trend of decreased risk of increased serum concentration of estradiol in the intervention group compared to the control group but only in a specific genotype of ERβ (p = 0.058). In conclusion, a high daily intake of phytoestrogen-rich foods has no major effect on hormone concentrations but may lower the concentration of estradiol in patients with prostate cancer with a specific genetic upset of ERβ