Samtidens pionjärer : en narrativ studie i genus, handlingsutrymme och kunskap i den samtida pionjärens verklighet

Min utgångspunkt för denna studie har varit de tidiga kvinnliga pionjärskapet i det sociala arbetet. Genom min studie har jag velat belysa det samtida pionjärskapet och på så sätt kunna bidra till med ett inlägg till studiet av det sociala arbetets historia. Jag förstår en ”samtid pionjär” som en person verksam inom ledarskap, forskning eller undervisning på det sociala området. Syftet med min pro gradu-avhandling har varit att, med avstamp i det sociala arbetets ”feministiska historiska arv” belysa det sociala området ur ett genusvetenskapligt perspektiv. Detta har jag gjort genom att besvara tre forskningsfrågor enligt följande: 1) på vilka sätt tar sig genusstrukturer uttryck i informanternas narrativ? 2) ett hurudant handlingsutrymme beskrivs av informanterna i narrativen? Och 3) vilken typ av kompetenser framstår i narrativen som relevanta på det sociala området i en nutida kontext? Jag har intervjuat fem personer som verkar i ledarskapspositioner, inom undervisning eller inom forskning på det sociala området och analyserat intervjumaterialet genom en narrativ analys och på basen av materialet har jag skapat det jag kallar ”de samtida pionjärernas narrativ”. Jag har analyserat mitt material utgående från Donna Haraways (1988) koncept om situerad kunskap, Judith Butlers (1990) teoretisering av genus som performativt och Joan Ackers (1990;2012;2006) teoretisering om könade processer i organisationer. I analysresutaten framstår att genus, kunskap och handlingsutrymme är sinsemellan överlappande dimensioner som sammansatta skapar det jag kallar för ”den samtida pionjärens verklighet”. Genusstrukturer tar sig uttryck i narrativet som en ”kultur av förbiseddhet” både i formen av en utifrån påklistrad fördom om det sociala områden men även genom internaliserade uppfattningar. I praktiken syns detta t.ex. i mötet med andra sektorer där det sociala området stundvis ses som ett ”tilläggselement” till övrig serviceproduktion. Handlingsutrymmet beskrivs i narrativet som präglat av mydighetsutövning som ibland innebär friktioner både mellan det privata/det offentliga men också mellan olika aktörer på fältet. Myndighetsansvaret betonas även som en naturlig del av en demokratisk process. Handlingsutrymmet präglas även av kollektiva ageranden där man genom grupper beskriver en möjlighet att påverka i olika frågor. I narrativet beskrivs både kunskapsproduktion och kunskapstillämpning som praktikbundna fenomen inom det sociala området. Kunskapen och implementeringen av den i praktiken bör ske i dialogiskt samarbete med brukare och övriga professionella för att skapa relevanta, ändamålsenliga och varaktiga goda resultat. Här talar pionjären om vikten av att behärska en parallell-kunskap som innefattar så väl områdesspecifik kompetens (vad) som ett förmågan att arbeta dialogiskt (hur). Det är dock i intersektionen mellan alla tre dimensioner: genus-kunskap-handlingsutryme, som vi kan säga att den samtida pionjärens verklighet finns och tar sig uttryck. Syftet för studien har varit att föra fram ett möjligt sätt att förstå hur genusstrukturer verkar på det sociala området. ”Den samtida pionjärens verklighet” skulle inte ha samma uttryck eller djup om man avlägsnade genusperspektivet. Förklaringsmodellen låter därför förstå att genusstrukturer genomsyrar handlingsutrymmet så väl som kunskapen på det sociala området. Genusstrukturerna i narrativet kan ses som performativa (Butler 1990, 77) genom olika könade processer (Acker 2012, 215). Dessa processer föregår på såväl organisations- som individnivå och synliggörs i friktioner och förhandlingar. Förklaringsmodellen ”den samtida pionärens verklighet” förstås i samspel med dess kontext i tid och rum, precis som kunskap är situerad, d.v.s. lokalt förankrad (Haraway, 581). På basen av mina analysresultat ser jag att det finns skäl upprätthålla en diskussion om betydelsen av genus inom det sociala området. Genom att förbise genus finns en risk att utvecklingsarbetet inom området stagnerar vilket även kan komma att ha konsekvenser för klientarbetet (Kullberg et al. 2012, 100)

Says who? Stakeholder voices in CSR reports - A genre approach

Says who? Stakeholder voices in CSR reports – A genre approach? Objective of the Study The objective of the thesis was to investigate stakeholder voices in Corporate Social Responsibility (CSR) reports and examine if, how and why companies include comments, statements or questions by stakeholders in the CSR reports. The study explored the phenomenon of stakeholder participation through the following research questions: (1) “Is stakeholder participation a distinctive feature in CSR reports?”; (2) “How is stakeholder participation structured in CSR reports”; and (3) “What is the communicative purpose of stakeholder participation in CSR reports?”. Methodology and Theoretical Framework The data in the qualitative study consisted of ten CSR reports published by large, international companies, questionnaire responses from three companies, and short unstructured interviews with two communications consultancy experts in CSR communications. The data were analysed through a genre approach. The theoretical framework of the study was formed on the basis of a literature review and it focused on stakeholder dialogue as a basis for co-created insights regarding CSR issues. Findings and Conclusions The study indicates that stakeholder participation is an internationally recurring feature in CSR reports. The key communicative purposes identified in the study were to add credibility, to open up for discussion about the company’s CSR activities, to establish the importance of stakeholders’ views and to improve the employer image. The study also shows that the commonly participating stakeholder groups are not the same as the main audience of the reports. Furthermore, this study showed that stakeholder participation elements consist of four main cognitive moves: (1) Including a headline; (2) Presenting the person; (3) Establishing a connection to the text(s) by the company; and (4) Conveying the views of the stakeholder. Finally, some recommendations for including stakeholder participation elements in CSR communications were given, and the danger of possible greenwashing through too positive statements was pointed out. Key words Corporate social responsibility, stakeholder voices, stakeholder participation, stakeholder dialogue, CSR reporting, co-created insights, international business communication

JNK1 phosphorylation of SCG10 determines microtubule dynamics and axodendritic length

c-Jun NH2-terminal kinases (JNKs) are essential during brain development, when they regulate morphogenic changes involving cell movement and migration. In the adult, JNK determines neuronal cytoarchitecture. To help uncover the molecular effectors for JNKs in these events, we affinity purified JNK-interacting proteins from brain. This revealed that the stathmin family microtubule-destabilizing proteins SCG10, SCLIP, RB3, and RB3′ interact tightly with JNK. Furthermore, SCG10 is also phosphorylated by JNK in vivo on sites that regulate its microtubule depolymerizing activity, serines 62 and 73. SCG10-S73 phosphorylation is significantly decreased in JNK1−/− cortex, indicating that JNK1 phosphorylates SCG10 in developing forebrain. JNK phosphorylation of SCG10 determines axodendritic length in cerebrocortical cultures, and JNK site–phosphorylated SCG10 colocalizes with active JNK in embryonic brain regions undergoing neurite elongation and migration. We demonstrate that inhibition of cytoplasmic JNK and expression of SCG10-62A/73A both inhibited fluorescent tubulin recovery after photobleaching. These data suggest that JNK1 is responsible for regulation of SCG10 depolymerizing activity and neurite elongation during brain development

Österbottens handelskammare - företagens röst utåt : verksamhetsundersökning

Som uppdragsgivare för mitt examensarbete har fungerat Österbottens handelskammare. Handelskammaren arbetar för att regionens företag skall få så bra förutsättningar som möjligt att driva sina verksamheter. Syftet med mitt arbete är att se hurudan bild både handelskammarens medlemmar och icke-medlemmar har av verksamheten och dess arbete. Dessutom tar jag fasta på några av handelskammarens tjänster för att undersöka hurudana behov det finns för dessa. Därtill undersöker jag deras externa kommunikation för att se hur effektiv den är bland medlemmarna och icke-medlemmarna. Som undersökningsmetod använder jag mig av enkäter som skickas elektroniskt ut till företag inom Österbottens handelskammares verksamhetsområde. Sammanlagt deltog 355 företag i undersökningen, varav 262 var medlemmar och 92 var ickemedlemmar. Medlemmarna är nöjda med handelskammarens arbete och anser att medlemskapet gynnar deras verksamheter. Bland icke-medlemmarna är man inte lika övertygad eftersom man inte riktigt har någon uppfattning om handelskammarens verksamhet. Handelskammaren har dock mångsidiga kommunikationskanaler för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som sker i verksamheten och övriga aktuella nyheter. Men för att verkligen nå ut till alla intresserade finns det önskemål för utveckling av kanalerna.Ostrobothnia Chamber of Commerce is the principal of my thesis. The mission of the Chamber of Commerce is to create as good conditions as possible for companies in the Ostrobothnia region to operate in. The purpose of my thesis is to survey the image that the members and the non-members have of the operations and functions of the Ostrobothnia Chamber of Commerce. I have also chosen some of the Chamber of Commerce services in order to study what kind of need there is for them. In addition, I will also study their external communication, in order to see how effective it is among the members and non-members. As a research method, I use surveys sent electronically to the companies in Ostrobothnia Chamber of Commerce’s region. A total of 355 companies participated in the survey, of whom 262 were members and 92 were non-members. The members are pleased with the Chamber of Commerce and believe that the membership benefits their businesses. The non-members are not as convinced since they do not have any opinions of the Chamber of Commerce’s operations. The Chamber of Commerce however, has varied channels of communication to keep members updated on their operations and other current news. In order to communicate efficiently with all interested parts, the channels should be further developed

Measurements of the gastric emptying rate by use of ultrasonography: studies in humans using bread with added sodium propionate

Background: Foods with a low glycemic index are increasingly being acknowledged as beneficial for individuals with disorders related to the insulin resistance syndrome. The presence of certain salts of organic acids has been shown to lower the glycemic index of bread products and one of the suggested mechanisms is a lowered gastric emptying rate (GER). One obvious pitfall with many of the common techniques for GER measurement is that the food structure, and hence the gastric release of nutrients, may be affected by enclosure of the marker for gastric emptying, eg, paracetamol. Ultrasonography is a noninvasive method for which the above pitfall is to a large extent avoided. Objective: The main objective was to evaluate the use of ultrasonography to determine whether the lowered glycemic and insulinemic responses to bread ingestion after the addition of sodium propionate are explained by a specific effect of propionate on the GER. Design: The effect of sodium propionate in bread was evaluated in 9 healthy volunteers. Barley bread products, with or without added sodium propionate, were ingested as breakfast after an overnight fast. The GER was monitored for 2 h by ultrasonography; during this period, capillary blood was withdrawn repeatedly for measurement of blood glucose and insulin. Results: The GER of the barley bread decreased markedly after the addition of sodium propionate and was accompanied by lowered glycemic and insulinemic responses. Conclusion: The lowered glycemic response to ingestion of bread with added sodium propionate appears to be related to a lowered GER