The GRADE Working Group clarifies the construct of certainty of evidence

The authors would like to thank colleagues at the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) who, through participating in a series of seminars, contributed with valuable input on the initial draft of the presented approaches. The authors also thank all GRADE Working Group members who have contributed to the paper during group discussions at Grade Working Group meetings. The Health Services Research Unit, University of Aberdeen, receives core funding from the Chief Scientist Office of the Scottish Government Health Directorates. The Parker Institute, Bispebjerg and Frederiksberg Hospital is supported by a core grant from the Oak Foundation (OCAY-13-309). SVK is funded by a NRS Scottish Senior Clinical Fellowship (SCAF/15/02), the Medical Research Council (MC_UU_12017/13 & MC_UU_12017/15) and Chief Scientist’s Office (SPHSU13 & SPHSU15).Peer reviewedPublisher PD

Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av den kirurgiska vården.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka kommentarer och förslag bröstcancerpatienter i Uppsala/Örebro-regionen har avseende vården i samband med bröstcanceroperationen. Metod: Totalt 1573 kvinnor från kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebro-regionen, som diagnostiserades med primär bröstcancer tillfrågades att delta i en enkätstudie. Av dessa besvarade 1050 kvinnor enkäten. Data insamlades med hjälp av en enkät med tre öppna frågor varav en ska analyseras i denna studie. Cirka 200 kvinnor svarade på denna fråga. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studiedeltagarnas svar visade att det finns en stor variation i vårdtillfredställelse, i samband med operationen, bland bröstcancerdrabbade kvinnor i Uppsala/Örebro-regionen. Genom analysen utkristalliserades fem olika kategorier, bemötande, information, samordning, vårdtid och övergripande kommentarer om vården. Förslagen kvinnorna angav var bland annat förbättring i bemötandet av patienter, mer utförlig information, tillgång till en patientbunden vårdgivare samt längre vårdtid. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att kvinnorna har både positiva och negativa erfarenheter av vården kring bröstcanceroperationen. Majoriteten av kommentarerna var dock negativa, framför allt inom kategorierna samordning och bemötande. Detta tyder på att det finns områden som är i behov av förbättring i vården av bröstcancerpatienter.Purpose: The purpose of this study was to examine the comments and proposals of breast cancer patients in Uppsala/Örebro region regarding the care during breast cancer surgery. Method: A total of 1573 women from Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro region, who recently were diagnosed with primary breast cancer, were asked to participate in a survey. Of these women 1050 responded to the survey. Data were collected using a questionnaire with three open-ended questions, one of which was analyzed in this study and answered by 200 women. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of the responses of the study participants' showed a wide variation in satisfaction with care, in conjunction with surgery, among breast cancer affected women in the Uppsala/Örebro region. Five different categories emerged from the analysis: treatment, information, coordination, hospital stay, and overall comments about health care. The women entered proposals including the improvement in treatment of patients, more detailed information, access to a patient-bound caregivers and longer hospital stay. Conclusion: The conclusion of the study is that the experience of the participants was both positive and negative in care around the breast cancer surgery. The majority of the comments were negative, particularly in the categories of coordination and treatment. This suggests that there are areas in need of improvement in the care of breast cancer patients

The effect of sharing institutions on public sector productivity : an application to the St. Petersburg public sector

EThOS - Electronic Theses Online ServiceGBUnited Kingdo

Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av den kirurgiska vården.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka kommentarer och förslag bröstcancerpatienter i Uppsala/Örebro-regionen har avseende vården i samband med bröstcanceroperationen. Metod: Totalt 1573 kvinnor från kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebro-regionen, som diagnostiserades med primär bröstcancer tillfrågades att delta i en enkätstudie. Av dessa besvarade 1050 kvinnor enkäten. Data insamlades med hjälp av en enkät med tre öppna frågor varav en ska analyseras i denna studie. Cirka 200 kvinnor svarade på denna fråga. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studiedeltagarnas svar visade att det finns en stor variation i vårdtillfredställelse, i samband med operationen, bland bröstcancerdrabbade kvinnor i Uppsala/Örebro-regionen. Genom analysen utkristalliserades fem olika kategorier, bemötande, information, samordning, vårdtid och övergripande kommentarer om vården. Förslagen kvinnorna angav var bland annat förbättring i bemötandet av patienter, mer utförlig information, tillgång till en patientbunden vårdgivare samt längre vårdtid. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att kvinnorna har både positiva och negativa erfarenheter av vården kring bröstcanceroperationen. Majoriteten av kommentarerna var dock negativa, framför allt inom kategorierna samordning och bemötande. Detta tyder på att det finns områden som är i behov av förbättring i vården av bröstcancerpatienter.Purpose: The purpose of this study was to examine the comments and proposals of breast cancer patients in Uppsala/Örebro region regarding the care during breast cancer surgery. Method: A total of 1573 women from Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro region, who recently were diagnosed with primary breast cancer, were asked to participate in a survey. Of these women 1050 responded to the survey. Data were collected using a questionnaire with three open-ended questions, one of which was analyzed in this study and answered by 200 women. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of the responses of the study participants' showed a wide variation in satisfaction with care, in conjunction with surgery, among breast cancer affected women in the Uppsala/Örebro region. Five different categories emerged from the analysis: treatment, information, coordination, hospital stay, and overall comments about health care. The women entered proposals including the improvement in treatment of patients, more detailed information, access to a patient-bound caregivers and longer hospital stay. Conclusion: The conclusion of the study is that the experience of the participants was both positive and negative in care around the breast cancer surgery. The majority of the comments were negative, particularly in the categories of coordination and treatment. This suggests that there are areas in need of improvement in the care of breast cancer patients

Analys av samtal mellan personer med afasi och logopeder/anhöriga : Användande av kommunikativa resurser i samarbete mot gemensam förståelse

I föreliggande studie undersöktes kommunikativa resurser i samtal mellan tre personer med afasi och deras respektive logoped/anhörig. Syftet var att identifiera och analysera resurser som samtalsdeltagarna gemensamt använde för att uppnå intersubjektivitet. Vidare undersöktes om det, utifrån vem personen med afasi samtalade med, fanns någon inverkan på hur de kommunikativa resurserna användes. Sex dyader spelades in och samtalsanalys användes för att studera materialet. Samtalsämnen valdes fritt av samtalsdeltagarna. Analysen resulterade i identi¬fie¬ring av tre bevarade resurser hos personerna med afasi; upprepningar, gester och skratt. Det gemensamma för dessa resurser var; att de förekom i den naturliga sekventialiteten i samtalet, att deras kommunikativa funktioner uppstod i samarbetet mellan samtalsdeltagarna och att de bidrog till intersubjektiviteten. Resurserna visade även på en social kompetens hos deltagarna med afasi som ofta döljs av de språkliga hindren. Då de kommunikativa resurserna fick liknande funktioner i de olika dyaderna, är resultatet troligen generaliserbart till annan interaktion där personer med afasi deltar. Resursernas kommunikativa funktioner föreföll inte bero på vem samtalspartnern var. Slutsatsen var att språklig kompetens hos personer med afasi framför allt bör ses ur ett inter¬aktivt perspektiv och att ett sådant förhållningssätt är önskvärt i logopediskt behandlingsarbete.Analysis of Talk-in-Interaction involving People with Aphasia and Speech and Language Pathologists/Spouses: The Use of Communicative Resources in Collaboration toward Intersubjectivity. In the present study, communicative resources in conversations involving three persons with aphasia and their speech and language pathologists/spouses were investigated. The main purpose was to identify and analyse collaboratively used resources for achieving intersubjectivity. In addition, possible changes in the use of the communicative resources depending on conversational partner were investigated. The conversations of six dyads were recorded and analysed. Conversational topics were chosen by the participants. Through the analysis three preserved resources for participants with aphasia could be identified; repetitions, gestures and laughter. All resources occurred within the natural sequentiality of the conversation, their communicative functions emerged in collaboration of the participants and contributed to intersubjectivity. The social competence of the persons with aphasia, often concealed by the language impairment, was also revealed. The results may possibly be generalised to other communicative activities where persons with aphasia participate, since similar communicative functions were achieved through the same resources in different dyads. The functions of the resources were not determined by conversational partner. To conclude, it may be argued that linguistic competence of persons with aphasia should mainly be considered in an interactive perspective and that this view is preferred in language therapy

Bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av den kirurgiska vården.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka kommentarer och förslag bröstcancerpatienter i Uppsala/Örebro-regionen har avseende vården i samband med bröstcanceroperationen. Metod: Totalt 1573 kvinnor från kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebro-regionen, som diagnostiserades med primär bröstcancer tillfrågades att delta i en enkätstudie. Av dessa besvarade 1050 kvinnor enkäten. Data insamlades med hjälp av en enkät med tre öppna frågor varav en ska analyseras i denna studie. Cirka 200 kvinnor svarade på denna fråga. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av studiedeltagarnas svar visade att det finns en stor variation i vårdtillfredställelse, i samband med operationen, bland bröstcancerdrabbade kvinnor i Uppsala/Örebro-regionen. Genom analysen utkristalliserades fem olika kategorier, bemötande, information, samordning, vårdtid och övergripande kommentarer om vården. Förslagen kvinnorna angav var bland annat förbättring i bemötandet av patienter, mer utförlig information, tillgång till en patientbunden vårdgivare samt längre vårdtid. Slutsats: Slutsatsen av undersökningen är att kvinnorna har både positiva och negativa erfarenheter av vården kring bröstcanceroperationen. Majoriteten av kommentarerna var dock negativa, framför allt inom kategorierna samordning och bemötande. Detta tyder på att det finns områden som är i behov av förbättring i vården av bröstcancerpatienter.Purpose: The purpose of this study was to examine the comments and proposals of breast cancer patients in Uppsala/Örebro region regarding the care during breast cancer surgery. Method: A total of 1573 women from Regional Breast Cancer Register of the Uppsala/Örebro region, who recently were diagnosed with primary breast cancer, were asked to participate in a survey. Of these women 1050 responded to the survey. Data were collected using a questionnaire with three open-ended questions, one of which was analyzed in this study and answered by 200 women. Data was analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results of the responses of the study participants' showed a wide variation in satisfaction with care, in conjunction with surgery, among breast cancer affected women in the Uppsala/Örebro region. Five different categories emerged from the analysis: treatment, information, coordination, hospital stay, and overall comments about health care. The women entered proposals including the improvement in treatment of patients, more detailed information, access to a patient-bound caregivers and longer hospital stay. Conclusion: The conclusion of the study is that the experience of the participants was both positive and negative in care around the breast cancer surgery. The majority of the comments were negative, particularly in the categories of coordination and treatment. This suggests that there are areas in need of improvement in the care of breast cancer patients