Radiographic results after plaster cast fixation for 10 days versus 1 month in reduced distal radius fractures : a prospective randomised study

BACKGROUND: The aim of this study was to examine whether reduced distal radius fractures can be treated with early mobilisation without affecting the radiographic results. METHODS: In a prospective randomised study, 109 patients (mean age 65.8 (range 50-92)) with moderately displaced distal radius fractures were treated with closed reduction and plaster cast fixation for about 10 days (range 8-13 days) followed by randomisation to one of two groups: early mobilisation (n = 54, active group) or continued plaster cast fixation for another 3 weeks (n = 55, control group). RESULTS: For three patients in the active group (6%), treatment proved unsuccessful because of severe displacement of the fracture (n = 2) or perceived instability (n = 1). From 10 days to 1 month, i.e. the only period when the treatment differed between the two groups, the active group displaced significantly more in dorsal angulation (4.5°, p < 0.001), radial angulation (2.0°, p < 0.001) and axial compression (0.5 mm, p = 0.01) compared with the control group. However, during the entire study period (i.e. from admission to 12 months), the active group displaced significantly more than the controls only in radial angulation (3.2°, p = 0.002) and axial compression (0.7 mm, p = 0.02). CONCLUSIONS: Early mobilisation 10 days after reduction of moderately displaced distal radius fractures resulted in both an increased number of treatment failures and increased displacement in radial angulation and axial compression as compared with the control group. Mobilisation 10 days after reduction cannot be recommended for the routine treatment of reduced distal radius fractures. TRIAL REGISTRATION: ClinicalTrail.gov, NCT02798614 . Retrospectively registered 16 June 2016

Effektiva åtgärder mot damm på byggarbetsplatser (Etapp 2)

Vid husbyggnation har byggtiderna blivit kortare och det byggs idag betydligt torrare och mer inkapslat. I projektets etapp 1 konstaterades att dammhalterna ofta var höga och få åtgärder vidtagna för att minska dammhalterna. Syftet med etapp 2 var att identifiera och utvärdera befintliga åtgärder.För de flesta arbetsmoment finns åtgärder som kan minska exponeringen. Åtgärderna är ofta inte tillräckliga för att klara gällande gränsvärden men minskar exponering och spridning av damm. Eftersom åtgärderna minskar exponeringen så bör de användas. Andningsskydd med P3-filter behövs som komplement vid de flesta arbetsmoment som studerats. När dammande arbete utförs ska endast den som utför arbetet vara i lokalen.På byggarbetsplatser kan dammhalten vara så höga att även de som inte utför dammande arbetsmo-ment exponeras över gällande gränsvärden. Med ökad användning av utsug minskar även bakgrundshalterna. Används dammsugare för städning efter avslutat dammande arbete kan spridningen av damm hållas på en acceptabel nivå. Bakgrundshalterna kan minskas ytterligare om allmänventilationen är i drift i större omfattning. Ett alternativ till allmänventilation är luftrenare. Det sker en utveckling av verktyg anpassade för integrerade utsug. Förhoppningen är att det på sikt kommer verktyg som med marginal klarar gällande gränsvärden. Det är viktigt att värdera hur effektiva dessa nya verktyg är.När större manskiner används vid rivning finns idag inga effektiva åtgärder. För dessa arbeten gäller inplastning och undertryck så att damm inte sprids till omgivande arbetsplatser alternativt att arbetet sker när inga andra vistas i lokalerna. Under och efter rivning kan dammhalterna reduceras genom sprayning med en liten mängd vatten. Med försiktig sprayning kan vattenskador undvikas.De verktyg som används behöver vara försedda med integrerade utsug. Detta i kombination med in-kapsling av arbeten där åtgärder saknas och städning med dammsugare efter varje dammande moment minskar dammhalterna i arbetsmiljön. Andningsskydd behövs dock vid flera dammande arbetsmoment

Effektivare åtgärder mot exponering för svetsrök

Inom detta projekt var målet att besöka företag som lyckats bra med att minska svetsares exponering för svetsrök, utvärdera åtgärderna och beskriva hur exponeringen för svetsrök kan minskas. De företagsbesök, mätningar och utvärderingar som gjorts visar dock att åtgärderna i praktiken fungerar sämre än förväntat. Detta beror bland annat på:- Låga flöden i främst integrerade punktutsug, men även i rörliga utsug. Låga flöden beror bland annat på underdimensionerad ventilation, trasiga slangar och av svetsaren strypta utsugsflöden. - Modifierade munstycken till utsug integrerade i svetspistolen. - Felplacerade utsugsarmar. - Drag som stör punktutsugens funktion. För att svetsaren ska vara skyddad mot svetsrök i alla förekommande situationer, är andningsskydd den enda åtgärd som ger ett tillförlitligt och tillräckligt skydd. Detta förutsätter dock att rätt andningsskydd används och att det underhålls väl. För att minska exponeringen både för svetsaren och andra som vistas i lokalen krävs bättre kunskap om hur man skyddar sig mot svetsrök och vad som krävs för att skydden ska fungera väl över tid. Utvärderingarna visar att det finns åtgärder som kan fungera väl och minska både svetsarens och andras exponering för svetsrök.  Integrerade utsug i svetspistolen kan fungera mycket väl vid svetsning i tunn plåt. Integrerade utsug har en stor fördel jämfört utsugsarmar eftersom utsuget alltid är nära ljusbågen och man inte behöver flytta med utsuget manuellt. Utsugsarm kan fungera bra även vid svetsning i tjock plåt, förutsatt att det placeras rätt. Oavsett vilka utsug som används, är det viktigt att de är i bra skick och underhålls väl samt används på rätt sätt. För att andra som arbetar i närheten av svetsningen inte ska exponeras för höga bakgrundshalter av svetsrök, bör allmänventilationen vara tillräcklig, 2 - 5 omsättningar per timme beroende på övriga åtgärder, typ av svetsning, antal svetsarbetsplatser, ventilationslösning och takhöjd. Sammanfattningsvis är risken för hög exponering liten om svetsaren använder andningsskydd samt ventilationstekniska åtgärder vidtas och används, samt åtgärder vidtas så att svetsaren kan arbeta utan att behöva luta sig över plymen.Inom detta projekt var målet att besöka företag som lyckats bra med att minska svetsares exponering för svetsrök, utvärdera åtgärderna och beskriva hur exponeringen för svetsrök kan minskas. De företagsbesök, mätningar och utvärderingar som gjorts visar dock att åtgärderna i praktiken fungerar sämre än förväntat. Detta beror bland annat på:- Låga flöden i främst integrerade punktutsug, men även i rörliga utsug. Låga flöden beror bland annat på underdimensionerad ventilation, trasiga slangar och av svetsaren strypta utsugsflöden. - Modifierade munstycken till utsug integrerade i svetspistolen. - Felplacerade utsugsarmar. - Drag som stör punktutsugens funktion. För att svetsaren ska vara skyddad mot svetsrök i alla förekommande situationer, är andningsskydd den enda åtgärd som ger ett tillförlitligt och tillräckligt skydd. Detta förutsätter dock att rätt andningsskydd används och att det underhålls väl. För att minska exponeringen både för svetsaren och andra som vistas i lokalen krävs bättre kunskap om hur man skyddar sig mot svetsrök och vad som krävs för att skydden ska fungera väl över tid. Utvärderingarna visar att det finns åtgärder som kan fungera väl och minska både svetsarens och andras exponering för svetsrök.  Integrerade utsug i svetspistolen kan fungera mycket väl vid svetsning i tunn plåt. Integrerade utsug har en stor fördel jämfört utsugsarmar eftersom utsuget alltid är nära ljusbågen och man inte behöver flytta med utsuget manuellt. Utsugsarm kan fungera bra även vid svetsning i tjock plåt, förutsatt att det placeras rätt. Oavsett vilka utsug som används, är det viktigt att de är i bra skick och underhålls väl samt används på rätt sätt. För att andra som arbetar i närheten av svetsningen inte ska exponeras för höga bakgrundshalter av svetsrök, bör allmänventilationen vara tillräcklig, 2 - 5 omsättningar per timme beroende på övriga åtgärder, typ av svetsning, antal svetsarbetsplatser, ventilationslösning och takhöjd. Sammanfattningsvis är risken för hög exponering liten om svetsaren använder andningsskydd samt ventilationstekniska åtgärder vidtas och används, samt åtgärder vidtas så att svetsaren kan arbeta utan att behöva luta sig över plymen

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Mätningar har gjorts för att studera ventilationssystemets betydelse för luftkvalitén i fyra kontorsbyggnader. Byggnaderna valdes så att de skulle representera kontor utan några särskilda eller påtalade innemiljöproblem. Speciellt har luftens sammansättning och hur denna förändras vid transporten genom ventilationssystemet studerats. Mätningarna visar att halterna av vissa ämnen som i tillräckligt höga halter kan vara irriterande för slemhinnor och luftvägar, bland annat formaldehyd, acetaldehyd, myrsyra och ättiksyra ökar när luften passerar genom ventilationssystemet. Reaktioner med vatten antas bidra till att dessa ämnen bildas. Även om halterna inte låg över några gränsvärden, kan man inte utesluta att dessa ämnen ibland kan bidra till upplevda besvär i kontorsmiljöer. Mätningarna visar också att avskiljingen av partiklar över tilluftsfiltret fungerar sämre än förväntat. Ofta avskiljs enbart i storleksordningen 50 % av partiklar även i den grövsta fraktionen (PM 10), vilket leder till onödigt höga dammhalter i tilluften (om än halter som ligger väl under gällande hygieniska gränsvärden). Otillräcklig rening av tilluften leder till att en del av partiklarna avsätts invändigt i ventilationskanalerna som gradvis smutsas ner. Mot bakgrund av litteratur och andra studier av ventilationen samt mätningarna inom detta projekt, har rekommendationer sammanställts för åtgärder: 1) i samband med nybyggnation av ventilationssystem 2) underhåll av ventilationssystem  3) när problem med luftkvalité påtalas, som misstänks bero på brister i ventilationen

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

IVL har studerat hur luften förändras vid transport genom fyra ventilationssystem i kontors­fastigheter. De fyra fastigheterna var vanliga kontor utan påtalade innemiljöproblem. Mätningarna visade att de filter som fanns för att rena tilluften skilde av partiklar sämre än förväntat. Mätningarna visade också att det bildas irriterande ämnen vid luftens transport genom ventilations­systemet. Sannolikt bildas irriterande ämnen som organiska syror och formaldehyd genom reaktioner med vatten/fukt. Även den totala halten av kolväten ökar när luften passerar genom ventilations­systemet. Halterna av ozon, kvävedioxid och mikroorganismer minskar när luften passerar genom ventilationssystemet. Baserat på mätningarna samt tidigare studier av ventilationssystem, har IVL sammanställt rekommendationer om hur man kan undvika problem med ventilation i samband med nybyggnation av ventilation; vid underhåll av ventilation och vad man kan göra om man misstänker att ventilationen är undermålig. Läs mer om studien och rekommendationer om åtgärder i rapporten "Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor". IVL-rapport B 2166

Att bygga broar - kulturella, språkliga och mediala möten

Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning samt Första nordiska konferensen i modersmålsdidaktik hölls i Malmö 18-20 november 2009 under temat Att bygga broar – kulturella, språkliga och mediala möten. Här presenteras artiklar från de fyra plenarföreläsarna samt elva av sektionsföredragen. Texterna är på svenska, danska, norska och engelska och griper i enlighet med temat in i språk- och litteraturdidaktiska ögonblick över nära nog hela forskningsfältet i svenska med didaktisk inriktning