The Economic Potential For Optimal Destination of Roundwood in North Sweden - Effects of Planning Horizon and Delivery Precision

This study quantifies the economic effect of optimizing roundwood destinations in North Sweden. The effect of planning horizon and delivery precision on costs and revenues are also quantified. The results show that the effect of optimizing roundwood destination varies with the specific application. When minimizing transport costs for a forest company, the transport output (t-km) was reduced by 8-9%. The reductions of transport costs in this case were often in the range of 4-5% (two-week planning horizons). Longer planning periods gave slightly greater cost reductions. Increased net revenues of roundwood sales by an independent forest owner organization were in the area of 1-4% (two-week planning horizons). In this case, however, transport output was often increased by the optimization. Reduced demands to delivery precision made it possible to achieve greater increases in net revenue. Shorter planning horizons had fewer active supply nodes. This situation requires greater spatial variation in procurement areas in order to fill the demand restrictions per period. Only 15-20% of the annual procurement volume per sawmill came from supply nodes where the mill acted as monopsonist

Estimating the Capacity for ART Provision in Tanzania with the Use of Data on Staff Productivity and Patient Losses

BACKGROUND: International targets for access to antiretroviral therapy (ART) have over-estimated the capacity of health systems in low-income countries in Sub-Saharan Africa. The WHO target for number on treatment by end 2005 for Tanzania was 10 times higher than actually achieved. The target of the national Care and Treatment Plan (CTP) was also not reached. We aimed at estimating the capacity for ART provision and created five scenarios for ART production given existing resource limitations. METHODS: A situation analysis including scrutiny of staff factors, such as available data on staff and patient factors including access to ART and patient losses, made us conclude that the lack of clinical staff is the main limiting factor for ART scale-up, assuming that sufficient drugs and supplies are provided by donors. We created a simple formula to estimate the number of patients on ART based on availability and productivity of clinical staff, time needed to initiate vs maintain a patient on ART and patient losses using five different scenarios with varying levels of these parameters. FINDINGS: Our scenario assuming medium productivity (40% higher than that observed in 2002) and medium loss of patients (20% in addition to 15% first-year mortality) coincides with the actual reported number of patients initiated on ART up to 2008, but is considerably below the national CTP target of 90% coverage for 2009, corresponding to 420,000 on ART and 710,000 life-years saved (LY's). Our analysis suggests that a coverage of 40% or 175,000 on treatment and 350,000 LY's saved is more achievable. CONCLUSION: A comparison of our scenario estimations and actual output 2006-2008 indicates that a simple user-friendly dynamic model can estimate the capacity for ART scale-up in resource-poor settings based on identification of a limiting staff factor and information on availability of this staff and patient losses. Thus, it is possible to set more achievable targets

An ocean of mathematical applications, and how to find the proper one : An analyze of mathematics applications that are used in primary school

Applikationer har blivit en tillgång för att utveckla elevernas kunskaper inom taluppfattning. Men innehåller applikationer didaktiska eller pedagogiska styrkor som andra läromedel inte innehåller? Vilka matematiska kunskaper är möjliga att utveckla genom att spela en applikation inom området? Med dessa frågeställningar tog denna studie avstamp som syftar till att studera applikationers layout och innehåll inom taluppfattning. Studien är en kvalitativ innehållsanalys där 39 applikationer har analyserats genom en analysmodell. Alla applikationerna används av elever i förskoleklass eller grundskolans tidigare år 1–3 någonstans bland landets grundskolor inom ramen för matematikundervisningen. Studien visar att applikationerna är utformade med en layout som har en stimulerande och intresseväckande effekt hos eleverna. Applikationernas möjlighet till individuell direkt återkoppling kan dessutom bidra till att elevernas motivation ökar. Vilket matematiskt innehåll som applikationerna erbjuder varierar. De områden inom taluppfattning som minst antal applikationer behandlar är mönster och rimlighetsbedömning. Däremot erbjuder delar av applikationerna möjligheten att utveckla elevernas aritmetiska kunskaper.  Applications have become a resource for developing students' knowledge in number sense. But do applications have didactical or educational strengths that other teaching materials don´t? What mathematical skills are possible to develop by playing an application in the field? With these questions, this study took off with the aim to study applications' layout and content within number sense. The study was conducted thru a qualitative content analysis, where 39 applications were analyzed by a framework. All applications are used by students in pre-school or primary school's somewhere among the country's elementary schools within the framework of mathematics education. The study shows that the applications are designed with a layout, that has a stimulating and interesting effect on the students. What mathematical skills these applications contains varies. Patterns and reasonability are the two most uncommon components of number sense apparent in the applications. However a large part of the applications develop the students' arithmetic skills

Rutinbeskrivning : en fältstudie av polsk arbetskraft

Detta arbete har framkommit efter ett nära samarbete med NCC Construction Sverige AB då en efterfrågan på en rutinbeskrivning vid anlitandet av polsk arbetskraft fanns. Rutin- beskrivningen som gjorts inriktar sig på att kunna användas när anställningen av polsk arbetskraft övervägs för att se vilka rutiner som bör följas vid anställning och under anställning. Rutinbeskrivningen har delats upp i tre delar; innan ankomst till Sverige, under arbetstid i Sverige och efter utresa från Sverige. Innan ankomst till Sverige tar upp punkter som Arbetsmiljö- och säkerhetsutbildning, att medföljande arbetsledare skall prata en god engelska, alla arbetare ha yrkesbevis och att den svenska byggarbetsplatsen skall ordna mat, boende och hyrbil. Under arbetstid i Sverige tas punkter om händelser med Migrationsverket och Skatteverket upp. Även frågan om vart social försäkring skall betalas och hur detta utreds tas upp. Efter utresa från Sverige är deklaration i Sverige en viktig post, men även avstämning med facket. En checklista har gjorts utifrån rutinbeskrivningen för att ge en enklare blick över vilka punkter som ingår i anställandet av polsk arbetskraft. Checklistan bör vid varje projekt anpassas så att en mer specifik arbetstagare (ex. platschef, personalman) anges som ansvarig. Detta för att det bör vara en ansvarig på varje post så att någon kontrollerar att posten verkligen utförts. Denna rutinbeskrivning och checklista är fullt användbar även vid anlitande av arbetskraft från andra EU/ESS-länder än Polen, men då kanske med anpassning av föreskrifter hos Skatteverket, Migrationsverket och Försäkringskassan. Detta arbete har också utvärderat positiva och negativa faktiska händelser runt om den polska arbetskraften på byggarbetsplatsen Gurkburken. Vid NCC Värmland är detta första gången utländsk arbetskraft används och idrottshallen Gurkburken i Fagerås är ett pilotprojekt som förhoppningsvis skall bana vägen för framtida projekt med utländsk arbetskraft i Värmland. Fyra yrkesarbetare och en arbetsledare från NCC Polska har arbetat under fyra månader med att bygga bl.a. innerväggar i den tillagda omklädningsdelen och innerpanel i själva hallen. De har sammanfattningsvis varit mycket effektiva och punktliga i sitt arbete. NCC i Värmland har ordnat boende, mat och hyrt en minibuss, samt hjälpt till med all kontakt med de olika myndigheterna

Att läsa historia är ganska viktigt : Gymnasieelevers åsikter kring vad som är viktigt med att läsa kursen Historia 1

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia. Vid en jämförelse mellan vad elever som läser högskoleförberedande program och elever som läser yrkesförberedande svarat fanns det signifikanta skillnader på samtliga byggstenar och frågor. Högskoleförberedande elever värderade skolämnet historia som viktigare är vad yrkesförberedande elever gjorde

Mjölkproduktion med diande kalvar

On dairy farms the tradition are to take the calf away from its mother directly after birth and bucket feed it. This model often leads to abnormal behaviours of the calves. To make the environment for the animals better and to ensure that the consumers get a product that is produced in an ethical way, the calves could be allowed to suckle. This work includes a summary of literature that deals with natural behaviour of cattle and effects of allowing the calf to suckle. It also includes own studies made on Ekenäs ecological farm, near Flen, where they allowed the dairy calves suckle. The calves suckle their own dam for the first three weeks and thereafter unfamiliar cows up to ten weeks of age. The studies were made during the autumn 1995. The aim of this study was to describe how the cows and calves behaved in this system and its effects on growth, udder health and milk production, identify problems and suggest changes. Behavioural observations were made on six calves and their damd during the first and the 12:th day after they were moved from their individual calving pen to the early lacting cow group (HG) in the uninsolated barn. After three weeks together with their own dam in the HG the calve was separated from its mother and moved to a group of cows that were in the end of their lactation (LG). The calves were studied the first and 7:th day in this group. The calves were weighed regularly and their mothers were control milked during the period. In HG almost every suckling was in the opposite parallel position. They suckled on average 6,25 times/19 h and each suckling bout lasted on average 6,4 min. In HG the dam initiated more suckling bouts than did the calf but the calves terminated more suckling bouts. In LG the calves suckled 9,8 times/19 h and the calves initiated all of the suckling bouts. When the suckling bout ended it was difficult to see if it was the aggression of the cow that finally got the intended effect or if the calf was satisfied The number of attempts (initiations that never led to a suckling bout) was higher in LG than in HG and more of them ended because of the cows aggressive behaviour against the calf. In HG there was only one cross-suckling (the calf suckled an alien cow) and that lasted only for 4 minutes. In LG the calves suckled on several cows. The cows produced on average 11,1 l/ day when the calves were together with them and suckled and 19,5 l/day after the separation. The daily weight gain of the calves was 627 g in HG and 854 g in LG. The conclusions of the study is that it was peaceful in HG but very restless in LG therfore it is suggested to have all lactating cows in one group resulting in that the calves can suckle the dam until weaning. In this way there would be less transfer of animals, more peaceful groups and less disturbed suckling bouts

Musik i fritidshem - Finns det? : En undersökning om musikverksamhet i fritidshemmet.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lärare inom fritidshem för att fastställa användandet av musik. Studien har genomförts på fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade på vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag någon eller några ur personalen. Detta skedde i fritidshemmens personalrum. Syftet med undersökningen var att skapa kunskap kring musikaktiviteter och dess förekomst i fritidshem. Resultatet visade att de besökta fritidshemmen inte arbetade aktivit med musik. Barnen kommer i kontakt med musik om de vill, men fritidshemmen erbjuder inte musikaktiviteter. Lärarna på fritishemmen vill få in mer musik men vet inte hur. Ramfaktorerna spelar en stor roll. Dessa tror de intervjuade fritidspedagogerna och lärare inom fritidshem kan förändras genom att en pedagog vill arbeta aktivit med musik

Musik i fritidshem - Finns det? : En undersökning om musikverksamhet i fritidshemmet.

Jag har i denna undersökning observerat lokaler och intervjuat lärare inom fritidshem för att fastställa användandet av musik. Studien har genomförts på fyra olika fritidshem. Undersökningen fokuserade på vad de besökta fritidshemmen har för musikaktiviteter, hur de genmför musikaktiviteter och varför de har musikaktiviteter. Först observerade jag fritidshemmen för att se om det fanns musik i verksamheterna. Sedan intervjuade jag någon eller några ur personalen. Detta skedde i fritidshemmens personalrum. Syftet med undersökningen var att skapa kunskap kring musikaktiviteter och dess förekomst i fritidshem. Resultatet visade att de besökta fritidshemmen inte arbetade aktivit med musik. Barnen kommer i kontakt med musik om de vill, men fritidshemmen erbjuder inte musikaktiviteter. Lärarna på fritishemmen vill få in mer musik men vet inte hur. Ramfaktorerna spelar en stor roll. Dessa tror de intervjuade fritidspedagogerna och lärare inom fritidshem kan förändras genom att en pedagog vill arbeta aktivit med musik