Sustainable programme development : A study of the importance of expansive learning and partly shared objects

This thesis aims to develop meanings of sustainable programme development. Policies are often introduced to solve societal problems identified by a government agency or some other organization. In order to realize the intentions behind the policy it is common that one or several policy driven projects are funded with large sums of money. By funding policy driven projects, the funding organizations expect that the projects can support a sustainable change of practice that can solve or at least decrease the societal problem. Research shows that policy driven projects and programmes often fail to realize the intentions behind poli-cies. Hence, it is uncertain to what extent policy driven projects contribute to a sustainable change of practice

Skolpersonalens rörlighet på arbetsmarknaden i Örebro kommun och län

Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar.  . Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien.  Studien visar att Örebro kommun, i jämförelse med andra kommuner i de fyra länen, inte utmärker sig med vare sig hög eller låg rörlighet inom skolpersonalen. Kommuners geografiska läge har stor betydelse för pendlingsmönstren, men kommunstorlek har ingen entydig eller särskilt stor effekt. För rörlighet mellan skolor har dock storleken betydelse; ju mindre befolkningsmängd i en kommun (och därmed färre skolor), desto lägre sannolikhet att byta till annan skola. Personalsammansättningen varierar däremot relativt mycket mellan kommunerna i Örebro län. När det gäller andelen behöriga lärare i länets kommuner så utmärker sig Örebro kommun inte, däremot har vissa mindre och mer perifera kommuner en väsentligt lägre andel behöriga lärare. Studien visar också att personal rör sig från skolor i utsatta områden i Örebro kommun, till skolor i kommunens centrala delar, och att andelen lärare med lång utbildning är mindre i utsatta områden.  De intervjuade rektorerna, för- och grundskollärarna i studien uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats vilket stämmer väl med andra studier. Rörligheten på arbetsmarknaden bland svenska rektorer, lärare och förskollärare har ökat men den här studien snarast på en relativt låg rörlighet som följer mönster för rörlighet inom andra branscher.  En högre lön är, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett starkt motiv för intern rörlighet Intervjuerna visar istället att den mest avgörande faktorn för att byta arbetsplats är brister i arbetsmiljön. Det är alltså vanligare att man byter från en dålig arbetsmiljö än till en arbetsmiljö som man har hört är bra. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en god arbetsmiljö tycks vara rektors ledarskap.  Här presenteras med, fokus på Örebro kommun, några kortfattade resultat av studiens kvantitativa del:  Personalrörligheten inom förskola och grundskola avviker inte nämnvärt från andra kommuner av liknande storlek. Kommunen har hög ”självförsörjningsgrad”, dvs. personalen i kommunens skolor och förskolor bor också i kommunen. Många pendlar dock från Örebro till skolor i andra, närliggande kommuner. Rörligheten varierar relativt mycket mellan enskilda förskolor och skolor. En svag, men ändå relativt tydlig, tendens finns att rörligheten ökar något över tid för både för- och grundskolor, framför allt under den senare delen av mätperioden (2014 och 2017). Förskolor med fristående huvudman har en väsentligt större personalomsättning än förskolor med kommunal huvudman. Det finns tydliga skillnader mellan olika delområden i kommunen där personal rör sig ut från ”utsatta” områden till mer centralt belägna arbetsplatser. Det finns en högre rörlighet bland yngre, i lägre inkomstklasser och bland pendlarare och män i förskola. 2 Personal i ledningsfunktion inom grundskolan är mer benägen att byta till andra skolor, men detta gäller inte på samma sätt inom förskolan. Lärare med lång utbildning inom grundskolan är mer benägna att byta till andra skolor, medan det motsatta gäller för dem som byter till jobb utanför skolan. Personal som lämnar förskolan för andra jobb är framför allt de med kort utbildning. Förskolor med kommunal huvudman har en högre andel behöriga lärare än förskolor med  fristående huvudmän. Aktiebolagsdrivna grundskolor har den största andelen lärare med lång utbildning.  Grundskolor som drivs av övriga organisationer har den lägsta andelen behöriga lärare. Utsatta områden i Örebro kommun har en lägre andel behöriga lärare år 2017, medan skolor i  de centrala delarna av kommunen har den högst andelen. Andelen behöriga lärare sjunker något i utsatta och centrala områden mellan 2014 och 2017.  Här presenteras resultat av studiens kvalitativa del Rektorerna, för- och grundskollärarna uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats Rektors ledarskap (struktur, klimat, stöttning) har stor betydelse för allmän trivsel och god arbetsmiljö Rektors möjlighet till gott ledarskap är avhängig rektors arbetsmiljö och fungerande stödfunktioner samt tydlighet från högsta ledning Rektorerna nämner i högre grad personlig utveckling och karriär som skäl till att byta arbetsplats än vad för- och grundskollärare gör Orsaken till byte av (för)skola är vanligtvis relaterat till brister i arbetsmiljö Högre lön vid byte av (för)skola är inte, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett  starkt motiv för intern rörlighet men lön kan trigga erfaren personal att byta när yngre, mindre  erfaren nyanställd personal kommer in på samma eller högre lön Kompetensutvecklingsmöjligheter kan locka för- och grundskollärare till en arbetsplats men  nämns inte som en betydande faktor för att stanna kvar Den geografiska närheten och livsstilsfaktorer är ett motiv för att bli kvar på arbetsplatsen och  är mest framträdande för förskollärare Yngre förskollärare uttrycker, i högre grad än äldre, att de är intresserade av att utvecklas i sitt  yrke och kan, om de ges chans till utvecklingsmöjligheter, tänka sig att pendla längre till arbetsplatsen  Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner.

Skolpersonalens rörlighet på arbetsmarknaden i Örebro kommun och län

Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar.  . Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien.  Studien visar att Örebro kommun, i jämförelse med andra kommuner i de fyra länen, inte utmärker sig med vare sig hög eller låg rörlighet inom skolpersonalen. Kommuners geografiska läge har stor betydelse för pendlingsmönstren, men kommunstorlek har ingen entydig eller särskilt stor effekt. För rörlighet mellan skolor har dock storleken betydelse; ju mindre befolkningsmängd i en kommun (och därmed färre skolor), desto lägre sannolikhet att byta till annan skola. Personalsammansättningen varierar däremot relativt mycket mellan kommunerna i Örebro län. När det gäller andelen behöriga lärare i länets kommuner så utmärker sig Örebro kommun inte, däremot har vissa mindre och mer perifera kommuner en väsentligt lägre andel behöriga lärare. Studien visar också att personal rör sig från skolor i utsatta områden i Örebro kommun, till skolor i kommunens centrala delar, och att andelen lärare med lång utbildning är mindre i utsatta områden.  De intervjuade rektorerna, för- och grundskollärarna i studien uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats vilket stämmer väl med andra studier. Rörligheten på arbetsmarknaden bland svenska rektorer, lärare och förskollärare har ökat men den här studien snarast på en relativt låg rörlighet som följer mönster för rörlighet inom andra branscher.  En högre lön är, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett starkt motiv för intern rörlighet Intervjuerna visar istället att den mest avgörande faktorn för att byta arbetsplats är brister i arbetsmiljön. Det är alltså vanligare att man byter från en dålig arbetsmiljö än till en arbetsmiljö som man har hört är bra. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en god arbetsmiljö tycks vara rektors ledarskap.  Här presenteras med, fokus på Örebro kommun, några kortfattade resultat av studiens kvantitativa del:  Personalrörligheten inom förskola och grundskola avviker inte nämnvärt från andra kommuner av liknande storlek. Kommunen har hög ”självförsörjningsgrad”, dvs. personalen i kommunens skolor och förskolor bor också i kommunen. Många pendlar dock från Örebro till skolor i andra, närliggande kommuner. Rörligheten varierar relativt mycket mellan enskilda förskolor och skolor. En svag, men ändå relativt tydlig, tendens finns att rörligheten ökar något över tid för både för- och grundskolor, framför allt under den senare delen av mätperioden (2014 och 2017). Förskolor med fristående huvudman har en väsentligt större personalomsättning än förskolor med kommunal huvudman. Det finns tydliga skillnader mellan olika delområden i kommunen där personal rör sig ut från ”utsatta” områden till mer centralt belägna arbetsplatser. Det finns en högre rörlighet bland yngre, i lägre inkomstklasser och bland pendlarare och män i förskola. 2 Personal i ledningsfunktion inom grundskolan är mer benägen att byta till andra skolor, men detta gäller inte på samma sätt inom förskolan. Lärare med lång utbildning inom grundskolan är mer benägna att byta till andra skolor, medan det motsatta gäller för dem som byter till jobb utanför skolan. Personal som lämnar förskolan för andra jobb är framför allt de med kort utbildning. Förskolor med kommunal huvudman har en högre andel behöriga lärare än förskolor med  fristående huvudmän. Aktiebolagsdrivna grundskolor har den största andelen lärare med lång utbildning.  Grundskolor som drivs av övriga organisationer har den lägsta andelen behöriga lärare. Utsatta områden i Örebro kommun har en lägre andel behöriga lärare år 2017, medan skolor i  de centrala delarna av kommunen har den högst andelen. Andelen behöriga lärare sjunker något i utsatta och centrala områden mellan 2014 och 2017.  Här presenteras resultat av studiens kvalitativa del Rektorerna, för- och grundskollärarna uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats Rektors ledarskap (struktur, klimat, stöttning) har stor betydelse för allmän trivsel och god arbetsmiljö Rektors möjlighet till gott ledarskap är avhängig rektors arbetsmiljö och fungerande stödfunktioner samt tydlighet från högsta ledning Rektorerna nämner i högre grad personlig utveckling och karriär som skäl till att byta arbetsplats än vad för- och grundskollärare gör Orsaken till byte av (för)skola är vanligtvis relaterat till brister i arbetsmiljö Högre lön vid byte av (för)skola är inte, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett  starkt motiv för intern rörlighet men lön kan trigga erfaren personal att byta när yngre, mindre  erfaren nyanställd personal kommer in på samma eller högre lön Kompetensutvecklingsmöjligheter kan locka för- och grundskollärare till en arbetsplats men  nämns inte som en betydande faktor för att stanna kvar Den geografiska närheten och livsstilsfaktorer är ett motiv för att bli kvar på arbetsplatsen och  är mest framträdande för förskollärare Yngre förskollärare uttrycker, i högre grad än äldre, att de är intresserade av att utvecklas i sitt  yrke och kan, om de ges chans till utvecklingsmöjligheter, tänka sig att pendla längre till arbetsplatsen  Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner.

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad ärmöjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik.Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  • Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola. • Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  • Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  • Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  • Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  • Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad är möjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik. Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola.  Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till.

Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling?

I den här rapporten redovisas resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som syftar till att identifiera hindrande och möjliggörande förutsättningar, dvs. processindikatorer, för hur karriärtjänster för lärare kan bidra till skolutveckling. Forskningsprojektet är genomfört av en forskargrupp från Linköpings universitet på uppdrag av Stockholms stad.  Resultatet av forskningsprojektet visar att karriärstegsreformen har uppfattats och implementerats på olika sätt på stadens skolor. De lärare som har tillsatts på karriärtjänsterna uppfattar tillsättningen som ett erkännande av visad undervisningsskicklighet. Karriärtjänsterna har skapat "ringar på vattnet" i form av exempelvis kollegiala lärandeaktiviteter, projektinitiativ i kollegiet men det har inte varit möjligt att visa att det finns pågående utvecklingsprocesser som kan direkt hänföras till karriärstegsreformen.  Forskagruppen har identifierat följande hindrande förutsättningar:  1. Det har inte funnits ett medvetet, sammanhållet fokus på organisering och ledning av implementeringen av karriärtjänster varken på förvaltnings- eller på skolnivå.  2. En stark likhetsnorm bland lärare har gjort att karriärstegsreformen skapar spänningar på skolorna, vilket troligtvis har varit hindrande för att uppnå effekter av reformen i form av skolutveckling.  3. Implementeringen av karriärstegsreformen visar över lag låga värden vad gäller de fyra dimensionerna för hållbart utvecklingsarbete: aktivt och delegerat ägarskap, behovsdriven utveckling, delad målbild och kunskap om innehållsfrågan.  Forskargruppens slutsats är att låga värden vad gäller de fyra dimensionerna, tillsammans med icke-avsedda effekter (t ex spänningar i kollegiet) sannolikt har varit hindrande för att uppnå förväntade effekter av karriärstegsreformen.  Forskargruppen har identifierat följande möjliggörande förutsättningar:  1. Ett aktivt och delegerat ägarskap behöver finnas på alla nivåer för att initiera, genomföra och följa upp implementeringen av reformen. Det innebär exempelvis att skolledningen behöver vara tydlig vad gäller kriterier för tillsättning, uppdragets innehåll och ge karriärlärarna legitimitet och förutsättningar för att med stöd av ledningen driva skolutveckling,  2. Karriärtjänsterna behöver svara mot vad alla berörda parter uppfattar vara den egna skolans behov,  3. Alla nivåer behöver dela målbild av vad som ska uppnås genom implementeringen av karriärstegsreformen  4. Implementeringen av karriärstegsreformen behöver utformas så att den skapar förutsättning för rörlighet både internt på den egna skolan och mellan stadens skolor,  5. Reformarbetet på skolorna behöver aktivt följas upp av förvaltningen och utfallet behöver användas för att vidareutveckla implementeringen av reformen. Det behöver därför finnas ett organiserat, ständigt pågående, lärande om reformens syfte, innehåll och genomförande.

Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling?

I den här rapporten redovisas resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som syftar till att identifiera hindrande och möjliggörande förutsättningar, dvs. processindikatorer, för hur karriärtjänster för lärare kan bidra till skolutveckling. Forskningsprojektet är genomfört av en forskargrupp från Linköpings universitet på uppdrag av Stockholms stad.  Resultatet av forskningsprojektet visar att karriärstegsreformen har uppfattats och implementerats på olika sätt på stadens skolor. De lärare som har tillsatts på karriärtjänsterna uppfattar tillsättningen som ett erkännande av visad undervisningsskicklighet. Karriärtjänsterna har skapat "ringar på vattnet" i form av exempelvis kollegiala lärandeaktiviteter, projektinitiativ i kollegiet men det har inte varit möjligt att visa att det finns pågående utvecklingsprocesser som kan direkt hänföras till karriärstegsreformen.  Forskagruppen har identifierat följande hindrande förutsättningar:  1. Det har inte funnits ett medvetet, sammanhållet fokus på organisering och ledning av implementeringen av karriärtjänster varken på förvaltnings- eller på skolnivå.  2. En stark likhetsnorm bland lärare har gjort att karriärstegsreformen skapar spänningar på skolorna, vilket troligtvis har varit hindrande för att uppnå effekter av reformen i form av skolutveckling.  3. Implementeringen av karriärstegsreformen visar över lag låga värden vad gäller de fyra dimensionerna för hållbart utvecklingsarbete: aktivt och delegerat ägarskap, behovsdriven utveckling, delad målbild och kunskap om innehållsfrågan.  Forskargruppens slutsats är att låga värden vad gäller de fyra dimensionerna, tillsammans med icke-avsedda effekter (t ex spänningar i kollegiet) sannolikt har varit hindrande för att uppnå förväntade effekter av karriärstegsreformen.  Forskargruppen har identifierat följande möjliggörande förutsättningar:  1. Ett aktivt och delegerat ägarskap behöver finnas på alla nivåer för att initiera, genomföra och följa upp implementeringen av reformen. Det innebär exempelvis att skolledningen behöver vara tydlig vad gäller kriterier för tillsättning, uppdragets innehåll och ge karriärlärarna legitimitet och förutsättningar för att med stöd av ledningen driva skolutveckling,  2. Karriärtjänsterna behöver svara mot vad alla berörda parter uppfattar vara den egna skolans behov,  3. Alla nivåer behöver dela målbild av vad som ska uppnås genom implementeringen av karriärstegsreformen  4. Implementeringen av karriärstegsreformen behöver utformas så att den skapar förutsättning för rörlighet både internt på den egna skolan och mellan stadens skolor,  5. Reformarbetet på skolorna behöver aktivt följas upp av förvaltningen och utfallet behöver användas för att vidareutveckla implementeringen av reformen. Det behöver därför finnas ett organiserat, ständigt pågående, lärande om reformens syfte, innehåll och genomförande.

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad är möjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik. Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola.  Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till.

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad ärmöjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik.Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  • Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola. • Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  • Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  • Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  • Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  • Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till

Kollegialt Lärande i Örebros Skolor – KLÖS-projektet : Hur kan lärares kollegiala lärprocesser stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete?

Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor.