Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling?

Abstract

I den här rapporten redovisas resultatet av ett ettårigt forskningsprojekt som syftar till att identifiera hindrande och möjliggörande förutsättningar, dvs. processindikatorer, för hur karriärtjänster för lärare kan bidra till skolutveckling. Forskningsprojektet är genomfört av en forskargrupp från Linköpings universitet på uppdrag av Stockholms stad.  Resultatet av forskningsprojektet visar att karriärstegsreformen har uppfattats och implementerats på olika sätt på stadens skolor. De lärare som har tillsatts på karriärtjänsterna uppfattar tillsättningen som ett erkännande av visad undervisningsskicklighet. Karriärtjänsterna har skapat "ringar på vattnet" i form av exempelvis kollegiala lärandeaktiviteter, projektinitiativ i kollegiet men det har inte varit möjligt att visa att det finns pågående utvecklingsprocesser som kan direkt hänföras till karriärstegsreformen.  Forskagruppen har identifierat följande hindrande förutsättningar:  1. Det har inte funnits ett medvetet, sammanhållet fokus på organisering och ledning av implementeringen av karriärtjänster varken på förvaltnings- eller på skolnivå.  2. En stark likhetsnorm bland lärare har gjort att karriärstegsreformen skapar spänningar på skolorna, vilket troligtvis har varit hindrande för att uppnå effekter av reformen i form av skolutveckling.  3. Implementeringen av karriärstegsreformen visar över lag låga värden vad gäller de fyra dimensionerna för hållbart utvecklingsarbete: aktivt och delegerat ägarskap, behovsdriven utveckling, delad målbild och kunskap om innehållsfrågan.  Forskargruppens slutsats är att låga värden vad gäller de fyra dimensionerna, tillsammans med icke-avsedda effekter (t ex spänningar i kollegiet) sannolikt har varit hindrande för att uppnå förväntade effekter av karriärstegsreformen.  Forskargruppen har identifierat följande möjliggörande förutsättningar:  1. Ett aktivt och delegerat ägarskap behöver finnas på alla nivåer för att initiera, genomföra och följa upp implementeringen av reformen. Det innebär exempelvis att skolledningen behöver vara tydlig vad gäller kriterier för tillsättning, uppdragets innehåll och ge karriärlärarna legitimitet och förutsättningar för att med stöd av ledningen driva skolutveckling,  2. Karriärtjänsterna behöver svara mot vad alla berörda parter uppfattar vara den egna skolans behov,  3. Alla nivåer behöver dela målbild av vad som ska uppnås genom implementeringen av karriärstegsreformen  4. Implementeringen av karriärstegsreformen behöver utformas så att den skapar förutsättning för rörlighet både internt på den egna skolan och mellan stadens skolor,  5. Reformarbetet på skolorna behöver aktivt följas upp av förvaltningen och utfallet behöver användas för att vidareutveckla implementeringen av reformen. Det behöver därför finnas ett organiserat, ständigt pågående, lärande om reformens syfte, innehåll och genomförande.