Vallfoder till slaktgrisar

The aims with the project were to investigate how forage consumption affect production and pigs behaviour around the feeding. This degree project was designed to follow 48 growing/finishing Hampshire*Yorkshire pigs, from 30-110 kg live weight, fed diets with or without 20 % forage inclusion. The pigs were divided in three groups due to dietary treatment. In the first group the pigs were fed 20 % of the energy in the feed ration by long grass/clover silage (LE) and the remaining 80 % by a cereal concentrate. Group two was fed chopped grass/clover silage mixed with cereal concentrate (HE) in the same amounts as LE. The third group was the control group (K), fed 100 % of the cereal concentrate alone. The different groups were compared regarding growth rate, carcass quality and behaviour. The pigs were weighed once a week throughout the study period and the day before slaughter. Their behaviour around feeding was recorded four times during the growing/finishing period, at the age of 3.5-5.7 month. The pigs were fed twice a day. Both HE and LE left some of the grass/clover forage, after chewing it which was collected before the next feeding event. The nutritive content in the silage samples taken before and after the pigs had chewed was compared. Both slaughter weight and meat percentages were accomplished in the slaughterhouse. The grass clover silage had an estimated metabolizable energy (ME) content of 9.1 MJ/kg dry matter and a fibre content of 46.1 %. In the chewed silage the calculated ME content was 6.4 MJ/kg dry matter and the fibre content was 65.7 %. HE and LE had a lower growth rate than K (p=0.001). The average weight before slaughter in HE and LE was 105 kg and 112 kg in K. The proportion of lean meat in the carcass was 58.8 % in LE and corresponding figures for K was 57.7 % (p=0.036). The major part of social interactions was performed before the feeding and both aggressive and non-aggressive interactions were performed more often in K then in both HE and LE (p=0.001). The occurrence of social interactions increased with age of the pigs (p=0.05).Syftet med studien var att undersöka hur slaktgrisars vallfoderkonsumtion påverkar tillväxt och beteenden kring utfodringen. Examensarbetet föjde 48 slaktgrisar, Hampshire*Yorkshire, då de vägde 30-110 kg och var uppdelade i tre foderbehandlingar. Behandlingsgrupp ett tilldelades 20 % av foderstatens energiinnehåll genom ett långstråigt gräs/klöverensilage (LE) i en vallfoderhäck och 80 % av näringsinnehållet från spannmålsbaserat fullfoder. Den andra gruppen tilldelades hackat gräs/klöverensilage (HE) blandat med 80 % fullfoder i fodertråg och den tredje var en kontrollgrupp (K) som tilldelades 100 % fullfoder i fodertråg. Tillväxt, köttprocent och beteende vid utfodring jämfördes mellan de tre behandlingarna. Grisarna i försöket vägdes en gång i veckan och andelen kött i slaktkroppen analyserades på slakteriet. Beteendestudierna gjordes fyra gånger under grisarnas uppfödning, då de var 3,5-5,7 månader gamla. Grisarna utfodrades två gånger per dag. Näringsinnehållet i ensilaget analyserades och jämfördes före och efter det hade tuggats. Gräsklöverensilaget hade en beräknad omsättbar energi på 9,1 MJ/kg torrsubstans (ts) och fiberandelen var 46,1 %. I det tuggade ensilaget var den beräknade omsättbara energin 6,4 MJ/kg ts och fiberandelen hade ökat till 65,7 %. HE och LE skiljde sig inte åt och hade lägre tillväxthastighet än K (p=0,001). Medelvikten innan slakt för HE och LE var 105 kg och för K 112 kg. Köttandelen var 58,8 % i behandling LE och 57,7 % i K (p=0,036). Både aggressiva och icke aggressiva beteenden runt utfodringen var fler i K än i HE och LE (p=0.001). Flest interaktioner mellan grisar skedde precis före utfodringen i boxen och antalet interaktioner ökade med grisarnas ålder (p=0,05)

Mätegenskaper för fruktsamhet och modersegenskaper i fåraveln

The aim of this literature review was to suggest suitable index traits to use in the Swedish Sheep Recording Scheme for fertility and maternal traits. Since fertility and some of the maternal traits are not normally distributed advanced methodology is needed to calculate genetic parameters. Breeding is a tool to improve the economy of the farm and for the selection of breeders estimated breeding values (EBV) for important traits are of high value. In sheep breeding both lambs born and lambs weaned should be taken into consideration as well as the ewe's maternal ability, which includes lambing ease, lamb survival, ewe behaviour as mother and the early growth of the lambs. The measurements should be reliable and easy to perform on the farm and good guidelines on when and how they should be done must be spread. Unfavourable correlations have been found among various fertility and survival traits and also between fertility and other ewe traits. For example breeding for improved fertility might give rise to heavier ewes. In the genetic evaluation the index traits must be adjusted for environmental factors such as the age of the ewe and lambing season. Further investigations are needed to build up a genetic evaluation to be used for sheep in Sweden.Syftet med denna litteraturöversikt är att föreslå bra mätegenskaper som skulle kunna användas för att förbättra fruktsamhet och modersegenskaper i den svenska fårkontrollen. Fruktsamhet och vissa modersegenskaper är inte normalfördelade egenskaper, vilket kräver avancerad metodik för att få fram bra genetiska skattningar. En bra avelsvärdering för fruktsamhet är ett bra verktyg för att med avel kunna förbättra ekonomin på den enskilda gården. Både antal födda lamm och lammens överlevnad skall vara med liksom tackans maternella förmåga vilken innefattar lamningsproblematik, lammöverlevnad, tackans beteende i relation till sina lamm och lammens tillväxt tidigt i livet. Mätningarna skall vara säkra och enkla att utföra på gården med tydliga riktlinjer för hur och när de skall utföras. Ogynnsamma korrelationer förekommer mellan olika fruktsamhets- och överlevnadsegenskaper samt mellan fruktsamhet och andra egenskaper hos tackan. Exempelvis kan avel för ökad fruktsamhet leda till högre tackvikter, vilka bör beaktas i avelsarbetet. Mätegenskaperna i avelsvärderingen måste korrigeras för miljömässiga faktorer såsom tackans ålder, lamningssäsong och antal lamm föregående år. En hel del utredningsarbete måste genomföras innan en bra avelvärdering på får i Sverige kan se dagens ljus

Högvuxet gräs

Den minskade klippfrekvens på många av våra gräsytor som påbörjades under 80- och 90-talet som en följd av kommunernas ökade gräsarealer och minskade anslag till skötseln, har fått konsekvenser för gräsytornas bruksvärde, utseende och skötselteknik. Intentionen att skapa vackra blomsterängar visade sig i många fall vara mindre framgångsrik. Problem med skötseln har uppstått vilket fått allmänheten att kräva en mer intensiv skötsel av ytorna. Allt fler kommuner väljer nu istället att klippa gräset mer intensivt, ofta genom att klassa om ytorna till högvuxet gräs, vilket innebär en klippfrekvens på 2-5 ggr/år. Detta för att undvika problem med t.ex. fröogräs, björnloka, fästingar m.m. Många problem finns med extensiv grässkötsel, oavsett om det är ytor som sköts som äng eller högvuxet gräs. Ett problem är bruksvärdet och utseendet, ytorna går inte att använda till något och ser överlag misskötta ut p.g.a. den lågfrekventa skötseln. Ett annat problem är klippresultatet som blir dåligt med stora mängder gräsklipp liggandes kvar på en ojämn gräsyta. De ytor som många kommuner väljer att sköta som högvuxet gräs har ofta ett stort potentiellt bruksvärde eftersom de ofta är belägna inne i bostadsområden och i vissa fall centrala parker. Skötselklassen högvuxet gräs är primärt tänkt för ytor i stadens utkanter och ytor utan bruksvärde. Skötseltekniken som används idag, då man klipper ned 50 cm. högt gräs till 10 cm. blir en chock för gräset, som därför försvagas i konkurrensen med ogräs. Det som en gång var täta bruksgräsmattor är nu ofta glesa, tuviga gräsytor med mycket ogräs. Maskinerna som används för skötseln idag är företrädelsevis jordbruksredskap, som på dessa ytor får en låg kapacitet och ger ett dåligt klippresultat och i många fall utgör en säkerhetsrisk då de används i urbana sammanhang. I min studie har jag kommit fram till att skötselklassen högvuxet gräs och även äng i många fall, är dyra i förhållande till det resultat man får. Till samma kostnad som man idag betalar för skötseln av flertalet av de extensiva ytorna, hade man med rätt maskinval och organisation, kunnat få en högre skötselnivå på ytorna. Jag har i min studie kommit fram till att de extensiva ytorna skulle kunna klippas 10 ggr/år istället för som idag, 1-3 ggr/år, till samma kostnad. Med intention att spara pengar klassar ofta kommunerna stora gräsarealer som extensiva, men p.g.a. dålig uppföljning av arbetet och ekonomin, kan dessa besparingar bli en dålig investering då ytorna förlorar sitt värde av den lågfrekventa skötseln. Det enda kommunen uppnår med denna skötsel är att hålla nere mängden sly, ytornas bruksvärde är fortfarande mycket lågt. På komplicerade ytor eller ytor med ett lågt bruksvärde, är skötselklassen högvuxet gräs rätt val, men inte som idag, då flertalet av ytorna som klassas som extensiva är öppna ytor med ett bruksvärde, där inga hinder för en effektiv skötsel finns. Det är framförallt p.g.a. kommunernas brist på uppföljningsarbete som denna skötsel med ett lågt utbyte i förhållande till kostnaden har fått fortgå. Många kommuner lider idag av problemet att man investerar sina begränsade resurser på ett felaktigt sätt, vilket gör att man får lite skötsel utfört i förhållande till kostnaden

National surveys : a way to manage treatment strategies in Parkinson's disease? Pharmaceutical prescribing patterns and patient experiences of symptom control and their impact on disease

BACKGROUND: The purpose of this study was to draw conclusions from patient-reported experiences in two national surveys from Scandinavia with the intention of comparing treatment strategies and increasing our knowledge of factors that affect the experiences of patients with Parkinson's disease (PD). METHODS: A total of 2000 individuals in Sweden and 1300 in Norway were invited to complete postal surveys covering PD-related issues. Patient experiences of diagnostic procedures, symptom control, and follow-up in PD and the effects on symptom-related quality of life were collected. Pharmaceutical prescription data on anti-PD drugs and administrative data were collected from national registries. RESULTS: The surveys were completed by 1553 (78%) of the Swedish cohort and 1244 (96%) of the Norwegian cohort. Only small differences were seen in disease duration and age distribution. Statistically as well as clinically significant differences in symptom control, diagnostic, and follow-up procedures, as well as in pharmacological treatment and impact on quality of life, were found between the national cohorts independent of disease duration. CONCLUSION: Information from separate national surveys has the potential to increase our knowledge of patient experiences in PD and can be used to compare, evaluate, educate, and guide health care staff and administrators in optimizing health care for patients with the disease.NonePublishe

Diurnal salivary cortisol concentrations in Parkinson’s disease: increased total secretion and morning cortisol concentrations

Background:Parkinson’s disease (PD) is a chronic neurodegenerative disorder. There is limited knowledge about the function of the hypothalamic-pituitary-adrenal axis in PD. The primary aim of this prospective study was to analyze diurnal salivary cortisol concentrations in patients with PD and correlate these with age, gender, body mass index (BMI), duration of PD, and pain. The secondary aim was to compare the results with a healthy reference group. Methods:Fifty-nine PD patients, 35 women and 24 men, aged 50–79 years, were recruited. The reference group comprised healthy individuals matched for age, gender, BMI, and time point for sampling. Salivary cortisol was collected at 8 am, 1 pm, and 8 pm, and 8 am the next day using cotton-based Salivette ®tubes and analyzed using Spectria®Cortisol I125. A visual analog scale was used for estimation of pain. Results:The median cortisol concentration was 16.0 (5.8–30.2) nmol/L at 8 am, 5.8 (3.0–16.4) at 1 pm, 2.8 (1.6–8.0) at 8 pm, and 14.0 (7.5–28.7) at 8 am the next day. Total secretion and rate of cortisol secretion during the day (8 am–8 pm) and the concentration of cortisol on the next morning were lower (12.5 nmol/L) in the reference group. No significant correlations with age, gender, BMI, duration of PD, Hoehn and Yahr score, Unified Parkinson’s Disease Rating Scale III score, gait, pain, or cortisol concentrations were found. Conclusion:The neurodegenerative changes in PD does not seem to interfere with the hypothalamic-pituitary-adrenal axis. Salivary cortisol concentrations in PD patients were increased in the morning compared with the reference group, and were not influenced by motor dysfunction, duration of disease, or coexistence of chronic or acute pain

Språkliga utmaningar i samhällskunskap

Som en följd av en ökad migration i världen har idag cirka 32 procent av eleverna i den svenska gymnasieskolan utländsk bakgrund. De senaste åren har dessutom andelen nyanlända elever ökat stort – år 2017 gick ungefär var tionde gymnasielev på språkintroduktion. Drygt var tredje elev som studerat på språkintroduktion fortsätter efter två år till ett nationellt gymnasieprogram. Elevers skilda språkliga och kulturella erfarenheter ställer därmed nya krav på dagens lärare, inte minst på gymnasiet där kurserna ofta ligger på en avancerad språklig nivå. Med bakgrund i skolans kompensatoriska uppdrag är därför syftet med den här uppsatsen att undersöka uppfattningar kring samhällskunskapsämnets språkliga utmaningar och hur de tar sig uttryck i undervisningen. Studien grundar sig i teorier kring andraspråksinlärning och språkutvecklande undervisning och tar bland annat upp aspekter som interdependenshypotesen och genrepedagogik. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade forskningsintervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna uppfattar mängden sak-och tankebegrepp som den största utmaningen i undervisningen och alla såg ett direkt samband mellan elevers språkliga förmåga och deras betyg. Samhällskunskap uppfattas dessutom ofta som ett abstrakt ämne för flera nyanlända elever. Utifrån intervjupersonernas svar föreföll framför allt elevunderlag, resurser samt kunskap om flerspråkighet avgöra hur mycket lärarna aktivt fokuserade på språkutvecklande arbetssätt. Denna studie pekar på vikten av att inte se språk och ämneskunskaper som två separata företeelser utan att ett stort språkligt fokus är nödvändigt för att skapa en undervisning som gynnar alla elever

"Everything is because of my husband"

The political participation of women is an important indicator of the degree of gender equality in certain country. In India, which is often referred to as the world’s largest democracy, the national parliament consists of only 11 % women. In a vast majority of India’s 28 states the female representation in their respective legislative assemblies is even less. However, when five states were holding state elections in 2012, something historical occurred when more women than men went to the ballot boxes across all the states to cast their vote. Goa, India’s smallest state, had the highest female voting participation. Despite this, the state election resulted in a parliament consisting of only 2 % women. The situation in Goa raises questions about what factors that actually decide voting behaviour and political representation, and a two month field study was carried out in Goa in 2013 in order to map out the underlying causes. The study was made with a feminist approach by the use of theories about citizenship and ”politics of presence”, the latter arguing that the substance of politics changes when more women participate. The results of the study show that the notion of citizenship still is a highly gendered concept in the Indian context. The public-private divide results in a political sphere that belongs to men, while women lack resources to participate. The voting behaviour did not seem to be a clear sign of changing structures, but was rather due to political parties populistic schemes, which mostly ostensibly favour women, as well as the politicians’ tendency to mobilise poor women by organising self-help groups

Bariatric Surgery : Outcomes after Gastric Bypass and Duodenal Switch

Obesity is associated with increased morbidity and mortality. A BMI >40 kg/m2 shortens life expectancy by about 10 years. The obesity related comorbidities diabetes, hypertension, dyslipidemia and sleep apnea contributes to the increased risk of cardiovascular events. There is also an increased risk of some forms of cancer (e.g. colon, breast, and prostate cancer) as well as mental illness (depression and low self-esteem). Bariatric surgery is indicated for those with a BMI >35 kg/m2. Unfortunately, there are an increasing number of patients seeking bariatric surgery who are super obese (BMI >50 kg/m2), a condition more difficult to treat because of insufficient weight loss with standard operations, like the Roux-en-Y Gastric Bypass (RYGB). Therefore some surgeons advocate the Duodenal Switch (DS) in super obese patients, because DS results in greater and more sustained weight loss. However, DS is a technically more challenging operation and is associated with an increased risk of malnutrition and surgical complications. There are also concerns about an excessive loss of fat-free mass during weight loss after RYGB and especially after DS. This thesis focuses on weight-loss, effect on comorbidities, quality of life and complications after DS and RYGB, respectively, with comparisons between the two procedures in patients with super obesity.  DS resulted in a superior weight loss compared to RYGB (paper I, II and III) and body composition after weight loss did not differ compared with non-operated controls with the same BMI after surgery, for neither DS nor RYGB (paper I). Both DS and RYGB resulted in an improved metabolic control (paper II and III), but the effect on diabetes and hypertension was greater and maintained in the long-term after DS (paper III). Both DS and RYGB resulted in an improved physical quality of life, with greater improvements after DS (paper III). However, complications and long-term adverse effects were more common after DS (paper II and IV). In conclusion, the superior weight loss and greater improvements in several obesity-related comorbidities after DS must be weighed against the increased risk of complications and long-term adverse effects compared to RYGB.

Att skriva sig till läsning : Att utforma skrivarpar

En metod som har fått ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare år är Arne Tragetons läs- och skrivinlärningsmetod, att skriva sig till läsning (ASL). Eleverna använder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar där elever utvecklas och lär av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att få ett samspel där barnen bidrar till varandras lärande finns det olika egenskaper som pedagoger utgår ifrån när de parar ihop sina elever. Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgår ifrån när de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. Frågeställningarna som förde oss till vårt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgår de ifrån? När byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojämnt antal elever? Vi skickade ut en intervjuenkät och fick in 34 svar som granskades på ett systematiskt sätt och begrepp bildades till kategorier. I analysen ställde vi pedagogernas erfarenheter mot varandra och kopplade det till tidigare studier. I resultatet framkom det att lärarnas kunskaper och erfarenheter om skrivarpar var varierande. De utgår från personkemi, socialkompetens, kön, kunskapsnivå och arbetsuppgifter när de planerar sina skrivarpar. Det framgår från empirin att det är delade åsikter om vid vilken tidpunkt man bör byta par under terminen och hur de agerar vid ojämnt antal elever