Servitization as business model contestation:A practice approach

In principle, organizations know how to do servitization, but in practice, many struggle to change their business models to include service offerings. To understand this struggle, this paper examines servitization in a large multinational manufacturer within the pulp and paper industry. Utilizing practice theory, the study explicates the servitization process as a contestation of a company's parallel business models — one existing and dominant; one emerging. As business models materialize in organizational practices, and therefore have the potential to frame and organize servitization efforts, the models give rise to contestations in the practices performed by actors in the organization and the ecosystem. The elements of such contestations provide a better understanding of the ways in which practices may be disrupted to support servitization. Contestations can thus be creative instead of problematic. As a result, this paper extends the conceptualization of servitization as a bottom-up, emergent and iterative process of business model contestation

Cervical chondroid chordoma in a standard dachshund: a case report

A ten-year-old male standard dachshund was presented with a history of neck pain and progressive gait disturbances. Following a neurological examination and diagnostic imaging, including CT, a neoplastic lesion involving the third and fourth cervical vertebrae was suspected. The lesion included an extradural mass on the right side of the spinal canal causing a local compression of the cervical cord. Surgery, using a modified dorsal laminectomy procedure, was performed in order to decompress the cervical spinal cord. Histopathological examination of the extradural mass indicated that the tumour was a chondroid chordoma. Following discharge, the quality of life for the dog was very good for a sustained period, but clinical signs recurred at 22 months. The dog was euthanased 25 months post-surgery. On post-mortem examination, a regrowth of neoplastic tissue was found to have infiltrated the bone and spinal cord at C3-C4. This is the first report to show that palliative surgery can offer successful long-lasting treatment of chondroid chordoma of the cervical spine in the dog

Information Oveload - en studie om informationsarkitektur och användbarhet på webben.

Webben är idag en viktig kommunikationskanal, men för att kommunikationen skall fungera effektivt krävs kunskap om användarna ? Vilka är de man kommunicerar med? Vad har de för kunskaper, förväntningar och behov? Stora webbplatser innehåller mycket information och denna information måste struktureras för att folk enkelt skall kunna hitta den information de söker. Region Skåne lanserade år 2005 Vårdgivarwebben. En webbplats med syfte att förse alla vårdgivare i regionen med gemensam hälso- och sjukvårdsrelaterad information. Webbplatsen innehåller ett rikt och varierat informationsmaterial. I denna uppsats analyseras Vårdgivarwebben ur ett informationsarkitektoniskt perspektiv. Uppdraget har varit att skapa ett väl underbyggt förslag på hur Vårdgivarwebben kan förbättras som informationskälla med hänseende på informationsarkitektur och användbarhet

The Eurasian Modern Pollen Database (EMPD), version 2

The Eurasian (née European) Modern Pollen Database (EMPD) was established in 2013 to provide a public database of high-quality modern pollen surface samples to help support studies of past climate, land cover, and land use using fossil pollen. The EMPD is part of, and complementary to, the European Pollen Database (EPD) which contains data on fossil pollen found in Late Quaternary sedimentary archives throughout the Eurasian region. The EPD is in turn part of the rapidly growing Neotoma database, which is now the primary home for global palaeoecological data. This paper describes version 2 of the EMPD in which the number of samples held in the database has been increased by 60 % from 4826 to 8134. Much of the improvement in data coverage has come from northern Asia, and the database has consequently been renamed the Eurasian Modern Pollen Database to reflect this geographical enlargement. The EMPD can be viewed online using a dedicated map-based viewer at https://empd2.github.io and downloaded in a variety of file formats at https://doi.pangaea.de/10.1594/PANGAEA.909130 (Chevalier et al., 2019)Swiss National Science Foundation | Ref. 200021_16959

From science to policy: How European HBM indicators help to answer policy questions related to phthalates and DINCH exposure

Within the European Human Biomonitoring (HBM) Initiative HBM4EU we derived HBM indicators that were designed to help answering key policy questions and support chemical policies. The result indicators convey information on chemicals exposure of different age groups, sexes, geographical regions and time points by comparing median exposure values. If differences are observed for one group or the other, policy measures or risk management options can be implemented. Impact indicators support health risk assessment by comparing exposure values with health-based guidance values, such as human biomonitoring guidance values (HBM-GVs). In general, the indicators should be designed to translate complex scientific information into short and clear messages and make it accessible to policy makers but also to a broader audience such as stakeholders (e.g. NGO's), other scientists and the general public. Based on harmonized data from the HBM4EU Aligned Studies (2014-2021), the usefulness of our indicators was demonstrated for the age group children (6-11 years), using two case examples: one phthalate (Diisobutyl phthalate: DiBP) and one non-phthalate substitute (Di-isononyl cyclohexane-1,2- dicarboxylate: DINCH). For the comparison of age groups, these were compared to data for teenagers (12-18 years), and time periods were compared using data from the DEMOCOPHES project (2011-2012). Our result indicators proved to be suitable for demonstrating the effectiveness of policy measures for DiBP and the need of continuous monitoring for DINCH. They showed similar exposure for boys and girls, indicating that there is no need for gender focused interventions and/or no indication of sex-specific exposure patterns. They created a basis for a targeted approach by highlighting relevant geographical differences in internal exposure. An adequate data basis is essential for revealing differences for all indicators. This was particularly evident in our studies on the indicators on age differences. The impact indicator revealed that health risks based on exposure to DiBP cannot be excluded. This is an indication or flag for risk managers and policy makers that exposure to DiBP still is a relevant health issue. HBM indicators derived within HBM4EU are a valuable and important complement to existing indicator lists in the context of environment and health. Their applicability, current shortcomings and solution strategies are outlined

The Eurasian Modern Pollen Database (EMPD), version 2

Abstract. The Eurasian (née European) Modern Pollen Database (EMPD) was established in 2013 to provide a public database of high-quality modern pollen surface samples to help support studies of past climate, land cover, and land use using fossil pollen. The EMPD is part of, and complementary to, the European Pollen Database (EPD) which contains data on fossil pollen found in Late Quaternary sedimentary archives throughout the Eurasian region. The EPD is in turn part of the rapidly growing Neotoma database, which is now the primary home for global palaeoecological data. This paper describes version 2 of the EMPD in which the number of samples held in the database has been increased by 60 % from 4826 to 8134. Much of the improvement in data coverage has come from northern Asia, and the database has consequently been renamed the Eurasian Modern Pollen Database to reflect this geographical enlargement. The EMPD can be viewed online using a dedicated map-based viewer at https://empd2.github.io and downloaded in a variety of file formats at https://doi.pangaea.de/10.1594/PANGAEA.909130 (Chevalier et al., 2019).</jats:p

Sårsmärta hos personer med venösa bensår. Samband mellan sårsmärta, antibiotika – och kompressionsbehandling

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs. Totalt inkluderades 431 personer med venösa bensår från ett svenskt nationellt kvalitetsregister mellan maj 2009 och februari 2013. Resultat: Medianåldern i urvalsgruppen var 80 år och 64 procent var kvinnor. Sårsmärta rapporterades av 57 procent (n = 245) medan 43 procent (n = 186) rapporterade att de inte hade sårsmärta. Personer med sårsmärta behandlades i större utsträckning med antibiotika jämfört med personer utan smärta. Förekomst av kompressionsbehandling skilde sig inte mellan personer med sårsmärta och personer utan sårsmärta. Slutsats: Resultatet visade på en hög förekomst av sårsmärta, vilket tyder på att sårsmärta är ett angeläget problemområde för alla som behandlar personer med venösa bensår. Sammantaget visar resultatet på vikten av sjuksköterskans kompetens och indikerar behovet av en fungerande omvårdnadsprocess. För att minska det lidande sårsmärta kan orsaka samt minska risken för att sårsmärta leder till icke optimal sårbehandling bör förekomst av sårsmärta få ta en självklar del i omvårdnadsprocessen

Sårsmärta hos personer med venösa bensår. Samband mellan sårsmärta, antibiotika – och kompressionsbehandling

Bakgrund: Smärta är ett vanligt men ofta obehandlat symtom hos patienter med venösa bensår. Sårsmärta i denna patientgrupp kan misstolkas som ett tecken på sårinfektion eller arteriell sjukdom, vilket kan leda till orationell antibiotikabehandling eller otillräcklig kompressionsbehandling. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva och jämföra personer med venösa bensår baserat på om de hade sårsmärta eller inte vid inkludering. Ett ytterligare syfte var att undersöka om sårsmärta påverkade förekomst av antibiotika- och kompressionsbehandling under sårläkningstiden. Metod: En kvantitativ ansats med en hypotetisk-deduktiv design antogs. Totalt inkluderades 431 personer med venösa bensår från ett svenskt nationellt kvalitetsregister mellan maj 2009 och februari 2013. Resultat: Medianåldern i urvalsgruppen var 80 år och 64 procent var kvinnor. Sårsmärta rapporterades av 57 procent (n = 245) medan 43 procent (n = 186) rapporterade att de inte hade sårsmärta. Personer med sårsmärta behandlades i större utsträckning med antibiotika jämfört med personer utan smärta. Förekomst av kompressionsbehandling skilde sig inte mellan personer med sårsmärta och personer utan sårsmärta. Slutsats: Resultatet visade på en hög förekomst av sårsmärta, vilket tyder på att sårsmärta är ett angeläget problemområde för alla som behandlar personer med venösa bensår. Sammantaget visar resultatet på vikten av sjuksköterskans kompetens och indikerar behovet av en fungerande omvårdnadsprocess. För att minska det lidande sårsmärta kan orsaka samt minska risken för att sårsmärta leder till icke optimal sårbehandling bör förekomst av sårsmärta få ta en självklar del i omvårdnadsprocessen

Förmå att ha strumporna på : En studie om distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till behandling med kompressionsstrumpor efter sårläkning

Tidigare studier visar på en dålig följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning med en ökad risk för recidivsår. Recidivsår får stora konsekvenser för patientens välbefinnande och ger även en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvården. Det är viktigt att få patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med läkta venösa bensår. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes. Materialet samlades in genom att fem distriktssköterskor deltog i en fokusgruppintervju. Intervjun analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Distriktssköterskan hade erfarenheter av hinder och möjligheter i sitt arbete med att medverka till en ökad följsamhet till kompressionsbehandling. Möjligheterna utgjordes av att i patientmötet göra patienten motiverad till att använda sina kompressionsstrumpor. Hindren utgjordes av utebliven patientkontakt och osäkerhet hos distriktssköterskan om behandlingen var optimal för patienten. Distriktssköterskan har goda grunder att arbeta för en ökad följsamhet till kompressionsbehandling efter sårläkning. Resultatet påvisar att behandlingen behöver synliggöras och dess status behövs höjas inom professionen. Detta skulle stärka distriktssköterskans möjligheter att öka patientens följsamhet till kompressionsstrumpor efter sårläkning.Examensarbete på kandidatnivå i vårdvetenskap, fristående kurs, distansutbildnin