”Vissa saker kan bli lite bättre” : En kvalitativ studie om arbetsmotivation bland vårdpersonal inom hemvården

Examensarbetet är ett beställningsarbete från en kommun i Österbotten, som har som syfte att ta reda på vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens arbetsmotivation inom hemvården. Studien vill få fram på vilket sätt vårdpersonalen själv kan påverka sin arbetsmotivation. Avsikten är att få fram både positiva och negativa faktorer som påverkar arbetsmotivationen. Maslows behovshierarki, Antonovskys teori om känsla av sammanhang samt Herzbergs tvåfaktor-teori har använts som teoretiska utgångspunkter till studien. Den teoretiska bakgrunden består av litteratur och tidigare forskning kring det berörda ämnet. Studien genomförs kvalitativt och som datainsamlingsmetod används frågeformulär som skickas ut till vårdpersonalen inom hemvården. Tolkningen av det insamlade materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den faktor som enligt studiens resultat påverkar mest på arbetsmotivationen är arbetsgemenskapen. Andra faktorer som påverkar positivt på arbetsmotivationen är trevliga klienter, friheten och variationen på arbetet samt möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation. Faktorer som nämndes ha negativ inverkan på arbetsmotivationen var: stress, ständiga omstruktureringar och dåligt ledarskap. Utvecklingsarbete: Detta är ett utvecklingsarbete som bygger på examensarbetet ”Vissa saker kan bli lite bättre" – En kvalitativ studie om arbetsmotivation bland vårdpersonal inom hemvården”. Syftet är att klargöra vilka faktorer som påverkar arbetsmotivationen bland hälsovårdare och barnmorskor. Respondenterna vill se om det finns likheter mellan de faktorer som påverkar hemvårdspersonalens arbetsmotivation och de faktorer som påverkar hälsovårdares respektive barnmorskors arbetsmotivation. I examensarbetet kom det fram att arbetsgemenskapen har störst betydelse för arbetsmotivationen. Trevliga klienter, friheten och variationen på arbetet ansågs också påverka arbetsmotivationen positivt. Faktorer som nämndes ha negativ inverkan på arbetsmotivationen var ständiga omstruktureringar, dåligt ledarskap och stress. I utvecklingsarbetet samlades data in med hjälp av enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ, som skickades ut till två olika städer i Österbotten. I studien deltog 7 informanter som arbetar som hälsovårdare och 10 barnmorskor. Både hälsovårdarna och barnmorskorna ansåg att arbetsgemenskapen och goda kollegor har mest positiv påverkan på arbetsmotivationen. Feedback både från förmannen, kollegorna och klienterna var också en positiv faktor, själva arbetet och klienterna nämndes även som positiva faktorer. De faktorer som ansågs påverka arbetsmotivationen negativt var stress, ständiga omstruktureringar och dåliga arbetsutrymmen.Tämä opinnäytetyö on tilaustyö Pohjanmaalaisesta kunnasta, jonka tarkoituksena on selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat hoitohenkilökunnan työmotivaatioon kotihoidossa. Tutkimuksessa tuodaan esiin, miten hoitajat itse voivat vaikuttaa heidän työmotivaatioon. Tarkoituksena on saada selville sekä positiivisia että negatiivisia tekijöitä, jotka vaikuttavat työmotivaatioon. Maslowin tarvehierarkia, Antonovskyn teoria koherenssin tunteesta ja Herzbergin kahden faktorin-teoriaa käytettiin teoreettisina lähtökohtina tutkimukseen. Teoreettisena taustana käytettiin kirjallisuutta ja aiempia tutkimuksia samasta aiheesta. Tutkimus on kvalitatiivinen ja aineistonkeruu tapahtui kyselylomakkeen avulla, joka lähetettiin kotihoidon henkilökunnalle. Kerätty tieto analysoitiin kvalitatiivisen sisältöanalyysin avulla. Tutkimuksen tulos osoittaa, että eniten työmotivaatioon vaikuttava tekijä on työyhteisö. Muita positiivisesti vaikuttavia tekijöitä ovat mukavat asiakkaat, vapaus ja monipuolisuus työssä sekä mahdollisuus vaikuttaa omaan työhön. Puolestaan negatiivisesti vaikuttavia tekijöitä ovat: stressi, toimintatapojen muutokset ja heikko johtajuus. Kehitystyö: Tämä on kehitystyö opinnäytetyöstä ”Jotkut asiat voisivat olla vähän paremmin" - Kvalitatiivinen tutkimus terveydenhuollon työntekijöiden työmotivaatiosta kotihoidossa”. Tarkoituksena oli selvittää, mitkä tekijät vaikuttavat terveydenhoitajien ja kätilöiden työmotivaatioon. Tarkoituksena oli myös selvittää oliko tutkimusten välillä yhtäläisyyksiä, ja millaisia eroja saaduilla tuloksilla oli. Opinnäytetyön tulos osoitti, että eniten työmotivaatioon vaikuttava tekijä oli työyhteisö. Muita positiivisesti vaikuttavia tekijöitä oli mukavat asiakkaat, vapaus ja monipuolisuus työssä sekä mahdollisuus vaikuttaa omaan työhön. Puolestaan negatiivisesti vaikuttavia tekijöitä oli: stressi, toimintatapojen muutokset ja heikko johtajuus. Kehitystehtävässä aineistonkeruu tapahtui kyselylomakkeiden avulla, jotka lähetettiin kahteen eri Pohjanmaalla sijaitsevaan kaupunkiin. Tutkimukseen osallistui 7 terveydenhoitajaa ja 10 kätilöä. Terveydenhoitajat ja kätilöt kokivat työyhteisön ja hyvät kollegat tekijöiksi, jotka vaikuttivat positiivisesti eniten työmotivaatioon. Palaute esimieheltä, työtovereilta ja asiakkailta olivat myös positiivisia tekijöitä. Itse työ ja asiakkaat mainittiin myös myönteisinä tekijöinä. Stressi, jatkuvat rakennemuutokset ja huonot työtilat olivat puolestaan negatiivisesti vaikuttavia tekijöitä.The thesis is a commissioned work from a commune in Ostrobothnia. The purpose of this thesis is to find out what factors affect the staff´s work motivation in home care. The study will bring out the ways how caregivers can influence their work motivation. The intention is to find out both positive and negative factors. Maslow's hierarchy of needs, Antonovsky's theory of sense of coherence and Herzberg's two-factor theory were used as the theoretical foundations of the study. The theoretical background consists of literature and previous research on the topic concerned. The study is qualitative and data collection took place through a questionnaire, which was sent to the home care staff. The collected data was analyzed by using qualitative content analysis. The results of the study show that the factor which has the most effect on the work motivation is the working community. Other factors that affect positively to work motivation is nice clients, freedom and variety at work and the opportunity to influence their work situation. Factors that influences negatively on work motivation are: stress, continuous restructuring and poor leadership. Development work: This is a development work of the thesis "Some things could be a little better" - Qualitative study of health care workers work motivation in home care”. The aim was to find out what factors which influence public health nurses and midwives work motivation. Respondents wanted to see if there were any similarities, and what kind of differences there where between these two studies. The result of the thesis showed that the greatest motivation factor was the working community. Other positive factors were comfortable customers, freedom and diversity of the work and the opportunity to influence their own work. In turn, the negative factors were: stress, behavioral changes and weak leadership. Data to this development task was collected by using questionnaires, which were collected from two different Ostrobothnia cities. The task involved 7 nurses and 10 midwives. Public health nurses and midwives felt that the work community was the factor that affected the most positive to work motivation. Feedback from superiors, colleagues and customers were also positive factors. The work itself and the customers were also mentioned as positive factors. Stress, continued structural changes and bad workspaces were factors that influenced negatively to work motivation

“Skapandet har alltid varit det som drivit en” - En kvalitativ studie om arbetsmotivation

In the new emerging industries there is a changed view of the relationship between work and life outside work, changed view of the work environment. The aim of this study was to use a qualitative approach to examine the factors that affect the work motivation. The study was conducted at a medium-sized game studio in the south of Sweden, using data obtained from both an observational study and semistructured interviews. In this study we noticed the importance of colleague skills and the importance of feeling like an important part of the product for work motivation. The fact that the par-ticipants had their duties as a hobby contributed both to a higher work moti-vation, which in turn could lead to higher degree of creativity, and a strong sense of belonging.I de nya växande branscherna finns det en förändrad syn på relationen mellan arbete och fritid, förändrad syn på arbetsmiljön och det sociala på arbetsplatsen. Syfte med denna studie var att genom en kvalitativ metod undersöka vilka faktorer som påverkar den upplevda arbetsmotivationen. Studien genomfördes på en mellanstor spelstudio i södra delen av Sverige. Datainsamling skedde genom såväl en observationsstudie som semistrukturerade intervjuer. I denna studie framkom bland annat betydelsen av arbetskollegornas kom-petens samt betydelsen av att känna sig som en viktig del i produkten för arbetsmotivation. Det faktum att deltagarna även hade sina arbetsuppgifter som hobby bidrog både till en högre arbetsmotivation, som i sin tur kunde leda till högra grad av kreativitet, och till en stark känsla av samhörighet

”Därför stannar jag” – En jämförande studie av arbetsmotivation bland medarbetare inom hälso- och sjukvård och mediebranschen.

Problembeskrivning: Behovet av ökad kunskap gällande arbetsmotivation tilltar i tider av förändrade karriärmönster och ombytliga trender. Sveriges arbetsmarknad ser inte längre ser ut som den en gång gjorde. Medarbetare ställer nya och högre krav på såväl privatliv som arbetsgivare. Minskad arbetsgivarlojalitet och motivationsbegreppets komplexitet ger därmed fog för att undersöka ämnet. Tidigare forskning rörande arbetsmotivation har i mångt och mycket fokuserat på den industriella sektorn. Det får oss att undra om samma förutsättningar krävs för att motivera medarbetare inom servicesektorn, specifikt gällande hälso- och sjukvård respektive mediebranschen. Vi ingick i denna studie med en övergripande tro att finna skillnader i empiriskt underlag. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivationsbegreppet och öka kunskapen gällande vilka förutsättningar som genererar arbetsmotivation för medarbetare inom hälso- och sjukvård respektive mediebranschen. Metod: Uppsatsens komplexa karaktär har legat till grund för metodval i form av kvalitativ forskningsintervju. Genom detta tillvägagångssätt inhämtades en djupgående förståelse för respondenternas tankar och känslor. Vidare bidrog en abduktiv ansats till att teoretisk kunskap kontinuerligt kunde införskaffas. Hjärtenheten, Helsingborgs lasarett samt Malmökontoret, Sveriges Television har utgjort empiriskt underlag och möjliggjort ett förverkligande av studiens syfte. Resultat: Denna studie mynnar ut i en förståelse för vikten av att separera de behov som respondenterna har från de förutsättningar som kan tillfredsställa dessa. Det krävs båda delar för att arbetsmotivation skall genereras. Behov såsom att fylla en funktion för samhället samt få bekräftelse och återkoppling visar sig vara viktiga gemensamma nämnare. Likaså ser vi att kollegial samvaro, ett synligt ledarskap och yrkesspecifika karaktärsdrag är förutsättningar av avgörande betydelse för tillfredsställande av dessa behov. Anmärkningsvärt är de stora likheter vi ser i empiriska uttalanden vilket vi härleder till det faktum att såväl hälso- och sjukvård som mediebranschen kan ordnas under ett paraplybegrepp; public service. De likheter vi urskiljer resulterar i att samma verksamhetsverktyg, Mass Career Costumization modellen samt Conordancemetoden, föreslås för främjande av arbetsmotivation

Perceptions of work motivation during the corona pandemic among third sector leaders

Aims. The aim of the study is to examine how third sector leaders perceive that their work motivation over time has been affected by teleworking during the corona pandemic. Previous research has shown contradictory results. Some research show that teleworking has more positive effects on work motivation and well-being, while other research show teleworking having more negative effects on work motivation and well-being. Self-determination theory is used as the theoretical background for the study. Methods. Seven third sector leaders participated in the study. Qualitative methods were used as research methods for the study and data was collected through semi-structured interviews. The material was analyzed using abductive content analysis, where the analysis was guided by the collected data and self-determination theory. Results. The results show that the leaders did not experience any significant difference in work motivation, teleworking during the corona pandemic. However, it became clear that there were factors that could influence work motivation either positively or negatively. Before the corona pandemic, colleagues and partners, freedom and the non-profit purpose were perceived as the main work motivation factors. During the corona pandemic, coming up with new solutions to various challenges, feeling that the work mission had a greater importance and contact with personnel had a positive impact on work motivation. Negative effects on work motivation during the corona pandemic was the loss of spontaneous social encounters, worry, uncertainty and fatigue, having to rethink work activities, and difficulty in separating work and leisure time. After returning to the office, the most important motivational factors were the colleagues and the immediate contact with them and support from them. In addition to these factors, working undisturbed and the more flexible working arrangements emerged as positive experiences of teleworking. The fact that remote leadership was more challenging was perceived as a negative effect of teleworking.Mål. Målet med studien är att undersöka hur ledare inom tredje sektorn upplever att deras arbetsmotivation påverkats av distansarbete över tid under coronapandemin. Tidigare forskning har visat motstridiga resultat där en del visar att distansarbete har mer positiva effekter på arbetsmotivation och välmående medan andra visar att distansarbete har mer negativa effekter på arbetsmotivation och välmående. Självbestämmande teorin används som teoretisk bakgrund för studien. Metoder. Sju ledare inom tredje sektorn deltog i studien. Som forskningsmetoder för studien användes kvalitativa metoder och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades genom abduktiv innehållsanalys, där analysen styrdes delvis av det insamlade materialet och delvis av självbestämmande teorin. Resultat och slutsatser. Resultaten visade att ledarna inte upplevde någon större skillnad på arbetsmotivationen över tid under distansarbetet under coronapandemin. Dock framkom det att det fanns faktorer som stundvis kunde påverka arbetsmotivationen antingen positivt eller negativt. Innan coronapandemin upplevdes kolleger och samarbetspartners, frihet och det ideella syftet som de främsta arbetsmotivationsfaktorerna. Under coronapandemin upplevdes faktorer som att hitta på nya lösningar till olika utmaningar, känslan av att uppdraget förstärktes och kontakt med personalen motiverande. Negativa effekter på arbetsmotivationen under coronapandemin var förlust av spontana sociala möten, oro ovisshet och trötthet, att vara tvungen att omdefiniera verksamheten och att det var svårt att skilja på arbete och fritid. Under tiden ut ur coronapandemin var de viktigaste motivationsfaktorerna arbetskollegorna och omedelbar kontakt med och stöd av dem. Utöver dessa faktorer visade sig arbetsro och flexibilitet vara positiva upplevelser av distansarbetet. Att det var svårare att leda på distans upplevdes som en negativ effekt av distansarbetet

Arbetsklimatets påverkan på arbetsmotivationen - en studie av två arbetsplatser

Studien undersökte hur förhållandet mellan arbetsklimat och arbetsmotivation såg ut på två olika arbetsplatser. Teorier kring skapande, förekomst och avsaknad av ett positivt arbetsklimat och arbetsmotivation behandlades. De organisationer som undersöktes var dels ett lager/logistik-företag samt en livsmedelsproducent. Tre hypoteser ställdes: 1. Det finns en korrelation mellan individens upplevda arbetsklimat och arbetsmotivation 2. En positiv skattning av upplevt arbetsklimat korrelerar med en hög skattning av inre arbetsmotivation. 3. Det finns en skillnad i arbetsmotivation mellan lågt respektive högt upplevt arbetsklimat. Hypoteserna besvarades med hjälp utav en enkätundersökning innehållande tidigare validerade frågor. De tre hypoteserna stämde på lager/logistik-företaget men endast hypotes 2 stämde på livsmedelsföretaget. Resultatet visar att sambandet mellan arbetsklimat och arbetsmotivation skiljer sig mellan de två arbetsplatserna.The purpose of the study was to examine the relationship between a positive work climate and work motivation at two different organisations. Theories regarding creation, presence and lack of work climate and work motivation were discussed. The companies taking part in the study were a warehouse/logistics company and a producer of food. Three hypothesis ́ were set: 1. There is a correlation between perceived work climate and work motivation. 2. A positive evaluation of perceived work climate correlates with a high evaluation autonomous work motivation. 3. There is a difference in work motivation between groups of low and high perceived work climate. The hypothesis ́ were answered using a questionnaire containing previously validated items. All three hypothesis ́ were true for the warehouse/logistics company. Only the second hypothesis was true for the food producing company. The results show that the relationship between work climate and work motivation differs in strength depending on the workplace

Svensklärare har ordet. En intervjuundersökning om svensklärares arbetsmotivation i Österbotten

Pro gradu -tutkielmani aiheena on pohjalaisten ruotsinopettajien työmotivaatio ja siihen vaikuttavat tekijät. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten ruotsin kielen valinnaisuus, pakkoruotsikeskustelu, ruotsinopetuksen aikaistaminen ja oppilaiden negatiiviset asenteet ruotsin kieltä kohtaan ovat vaikuttaneet ruotsinopettajien työmotivaatioon. Tavoitteena on selvittää, mitkä ovat ruotsinopettajan työssä motivoivia tekijöitä ja mitkä työmotivaatiota heikentäviä tekijöitä. Tutkimus on luonteeltaan kvalitatiivinen, ja tutkimusaineisto on koottu teemahaastattelujen avulla. Tutkimusta varten haastateltiin yhteensä neljää naispuolista ruotsinopettajaa, joista jokaisella oli 20 tai useamman vuoden työkokemus. Kaksi opettajaa opettaa lukiossa, yksi yläkoulussa ja yksi sekä lukiossa että yläkoulussa. Tutkimuksen osatavoite oli selvittää, vaikuttaako oppilaiden elinympäristö heidän asenteisiinsa ruotsin opetusta kohtaan, minkä vuoksi tutkimukseen valituista opettajista puolet opetti yksikielisessä kunnassa ja puolet kaksikielisessä kunnassa Pohjanmaalla. Tulokset osoittavat, että kaikki neljä ruotsinopettajaa tuntee olevansa kutsumusammatissaan ja heidän on vaikea kuvitella tekevänsä muuta työtä. Tämä on merkki korkeasta sisäisestä työmotivaatiosta. Työmotivaatioon positiivisesti vaikuttavina tekijöinä mainittiin yhteiskunnan arvostus opettajan työtä kohtaan, työn itsenäisyys, hyvät fyysiset työolosuhteet ja kollegat. Ruotsinopettajan työmotivaatiota heikentäviä tekijöitä olivat puolestaan pieni palkka verrattuna muihin akateemisiin palkkoihin, pakkoruotsikeskustelu ja sen aikaansaama negatiivinen ilmapiiri sekä suuri työmäärä. Jatkuva tarve puolustaa oppilaille ruotsin kielen opiskelun tärkeyttä ja hyödyllisyyttä oli myös merkittävä ruotsinopettajien työtä kuormittava tekijä. Tutkimus osoittaa opettajien kaipaavan myös enemmän tukea ja auktoriteettia rehtorilta.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

Motivationsblomman som stöd för förändring av inre motivation : - Ett verktyg för ledare inom social- och hälsovården

Dagslägets försämrade ekonomi och brist på resurser är en utmaning inom social- och hälsovårdsområdets organisationer. Det innebär att Finlands social- och hälsovård befinner sig i en nödvändig förändring, där fokuset är att spara och effektivera de resurser som redan finns. Spara och effektivera kan skapa stress och utveckla en omotiverad personal, eftersom krav och en högre nivå på arbetsuppgifter ökar för varje enskild medarbetare. Examensarbetets syfte är att stöda ledaren till att utveckla medarbetarens inre motivation till en ökad arbetsmotivation, som baserar sig på individens inre behov. Resultatet av litteraturöversikten och innehållsanalysen visar att medarbetare kan utveckla arbetsmotivation, även om resurser stramas åt. Nyckeln är ledarskapet. En ledare som utgår från en stödjande, motiverande och situationsanpassad stil fungerar även som en värdefull spegelbild för medarbetare. Ledaren bör även skapa en miljö som tillfredsställer individens grundläggande behov; fysiologiska, trygghets-, säkerhets-, social- och kontaktbehov. Förutsättningarna skapar en tillfredsställd medarbetare som är tillgänglig för utveckling. Med hjälp av det transformativa ledarskapet som situationsanpassas efter behov och situation, finns det möjlighet att vägleda medarbetaren till att utveckla en inre motivation. Den kvalitativa innehållsanalysens resultat visar vilka delar som utvecklar den inre motivationen samt vilken inverkan den har på organisationen.Nykyinen huonontunut taloustilanne ja resurssien puute ovat haasteita sosiaali- ja terveysalan organisaatioille. Tämän vuoksi Suomen sosiaali- ja terveysala on muutoksessa, jossa painopisteenä on säästää ja tehostaa jo olemassa olevia resursseja. Säästäminen ja tehostaminen kuormittavat henkilökuntaa, koska tällöin vaatimukset ja työtaakka kasvavat jokaista yksittäistä työntekijää kohden. Opinnäytetyön tarkoituksena on tukea johtajaa kehittämään työntekijän sisäistä motivaatiota työmotivaatioon lisäämiseksi, joka perustuu yksilön sisäiseen tarpeeseen. Sisällönanalyysin ja kirjallisuuskatsauksen tulos osoittaa, että työntekijä kykenee kehittämään työmotivaatiota, vaikka resursseja tiukennetaan. Avainsanana tässä on johtajuus. Johtaja, joka lähtee tukevalla, motivoivalla ja tilanteeseen sopivalla tyylillä, toimii myös arvokkaana esimerkkinä työntekijöille. Johtajan tulee luoda ympäristö, joka tyydyttää yksilön perustavia fysiologisia, turvallisuus-, sosiaalisia ja vuorovaikutustarpeita. Edellytykset luovat pohjan tyytyväiselle työntekijälle, joka on valmis ja kykenevä kehitykseen. Tilanteeseen sopeutettu transformatiivinen johtajuus mahdollistaa työntekijän kehittämään sisäistä motivaatiota. Kvalitatiivisen sisällönanalyysin tulokset osoittavat, mitkä osa-alueet kehittävät sisäistä motivaatiota ja mikä merkitys tällä on organisaatiolle.The economic situation of our time which has gotten worse and the lack of resources are challenging to the organizations of the health care and social services. Because Finland's health care and social services are in a continuous change and the focus is to save and to intensify already existing resources. Saving and the intensifying load towards the staff will increase the demands and the workload towards every individual worker. The purpose of the dissertation is to support the leader to develop a motivation for the worker so that the internal motivation will increase the motivation towards a better work motivation. This has to be based on the work based on the needs based on the work motivation which has increased internal motivation and is based on a need for the individual. The result of the literature review and content analysis showed that the worker is able to develop work motivation even though the resources are tightened. The keyword is a leadership. Leader who leaves from supporting, motivation and with the style suitable to the situation also functions as a valuable example to the workers. The leader has to create the environment which satisfies safety, social and the physiologic interaction needs which establish the individual. The preconditions provide the basis to the satisfied worker who is ready for the development and able. The tranformative leadership that has been adapted to the situation makes possible the worker to develop internal motivation. The results of the qualitative content analysis show what sectors develop internal motivation and what significance this has to the organization

Motivation till förbättringsarbete : Oy Ahola Transport Ab

Målet med detta arbete var att förmedla en djupare insikt i hur man motiverar personal till förbättringsarbete. Vi undersökte hur man motiverar personal till förbättringsarbete med hjälp av kvalitativa, semistrukturerade personliga – och parintervjuer. Genom undersökningen kunde vi dra slutsatser om hur man kan motivera personal till förbättringsarbete. Förbättringsarbete har blivit en allt viktigare del av det dagliga arbetet på många företag. För att bl.a. kunna skapa och bibehålla konkurrenskraft behöver man effektivera verksamheten och skapa ett nytt tankesätt inom organisationen. Ständiga förbättringar handlar därmed om att förändra tanke- och arbetssätt. För att kunna förändra verksamheten behövs motiverade medarbetare som kan delta i förbättringsarbetet. Motivation beskriver hur engagerad någon är för att få något till stånd. Det finns många olika faktorer som driver och motiverar en människa att arbeta för ett visst mål, och för att kunna motivera medarbetare behöver man vara medveten om detta Som uppdragsgivare för detta arbete står Ahola Transport. Ahola Transport är ett transportföretag som utför transporter för industrin och handeln inom Norden och Europa. På Ahola Transport arbetar man aktivt med ständiga förbättringar, och därför är en studie i hur man motiverar personalen till förbättringsarbete relevant för uppdragsgivaren. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod eftersom vi ansåg att vi genom en kvantitativ undersökning inte skulle ha fått den information vi sökte. Vår undersökning bestod av intervjuer med tolv respondenter från åtta olika företag som jobbar med ständiga förbättringar. Ledningen bär ansvaret för att medarbetarna hålls motiverade till förbättringsarbete. Det viktigaste i frågan om motivation är att ge medarbetarna ansvar och befogenheter, låta dem vara delaktiga, och belöna antingen med beröm eller annan form av belöning. Men huvudsaken är att de blir sedda och får ett tack för vad de utfört. Med tanke på att det är ledningen som styr förbättringsarbete, men det är medarbetarna som i huvudsak utför det praktiska förbättringsarbete, så anser vi att det är viktigt med regelbundna informations- och disskusionstillfällen.The aim of this study was to provide a wider knowledge in how to motivate the personnel to work with continuous improvements. We have studied how to motivate employees to continues improvement work through qualitative semi-structured personal- and couple interviews. We have through the survey been able to draw conclusions about how to motivate employees to improwement works. Continuous improvement work has become even more important in the daily work at many companies. In order to e.g. gain and maintain competitiveness one need to intensify the operation and create a new way of thinking within the organisation. Continues improvements can therefore be explained as changing the way of thinking and working. In order to change the operation motivated personnel that can participate in the improvement work is needed. Motivation describes how engaged someone is to get something about. There are many factors that pushes and motivates a person to work for a specific goal and these need to be known in order to be able to gain motivation. The assigner of this thesis was the transport company Ahola Transport. Ahola Transport is a transport company that performs road transports for the industry and trade inside the Nordic countries and Europe. At Ahola Transport they are working with contiuous improvements and therefore is a study in how to motivate personnel of high relevance. We have in this thesis used a qualitative survey method because we felt that we in that way would have a chance to gain information that we wouldn´t if we had used a quantitative survey. Our survey consist of interviews with tvelwe respondents from eight different companies that work with continuous improvements. The management are responsible for keeping the employees motivated. The most important is to give the employees responsibility and authority, to let them be involved, and reward either through praise of some other form of reward. The point is that they are seen and receive a thank you for the work they have done. Because the management is controlling the improvement work, but the emplyees are carrying out the practical improvement work , we feel that regular information and discussion opportunities are very important

Motivation in the Swedish retail business : a study on salary systems as motivating factors

Arbetsmotivation är ett mångbottnat ämne som genom historien har undersökts från många olika infallsvinklar. Motivationsforskningen grundad i psykologisk forskning framhåller incitamentsbaserad motivation som verkningslös och även negativ i sin inverkan på arbetsmotivation medan incitament innehar en position av basverktyg för arbetsmotivation inom managementteorin. Denna uppsats har genom en enkätstudie ämnat kartlägga upplevelsen av arbetsmotivation i relation till incitament för en urvalsgrupp bestående av anställda inom den svenska sällanköpshandeln. Studiens syfte är att kartlägga effekten av incitamentsbaserad motivation till nytta för arbetsgivare med ambitionen att undvika missriktade insatser för ökad arbetsmotivation bland sina anställda. Vad studiens resultat visar är en överordnad betydelse av inre motivationsfaktorer i enlighet med forskning baserad på psykologiska mekanismer. Avvikelser gällande undersökningsvariabler och avsaknad av kontextuell information inom den etablerade forskningen komplicerar tolkningen av studiens resultat och lämnar utrymme för vidare forskning inom ämnet arbetsmotivation.Work motivation is a complicated subject that has been investigated from many different angles through history. The motivational research founded in psychological science emphasizes the ineffectiveness and sometimes even negative impact of incentives on work motivation while incentives is regarded a basic tool of work motivation within management theory. This thesis aims to investigate the effects of incentives on work motivation among employees in the Swedish retail business. The target group of the study is Swedish retail employers by investigating the effect of incentives on work motivation to avoid misdirected efforts to spur motivation among their employees. Results taken from the observed data show conformity with psychological research and theory while differences in research parameters and lack of contextual data complicates the evaluation of the study results. The situation presents possible subjects of research in order to further investigate the nature of work motivation

Leadership, communication and goal-setting as motivators

It's not a secret that most companies strive to get such a high economic return as possible. To successfully engage in a profitable enterprise, there are many elements that come into play. An important element is the motivation of the employees and their work performance. Work motivation is a key factor for the employees to improve their performance and therefore determinant for the successes of the company. This work is a case study in the production at Fresenius Kabi, Uppsala. The work is based on an employee survey that they fill out once a year and the aim is to develop a deeper understanding for these questions and how the employees see on leadership, communication and goal-setting as motivators and how these factors works in the company today. To get this deeper understanding I have used a qualitative approach. I have interviewed eight employees that work in the two departments of the production, the packaging and the filling. I have proceeded from questions from the annual survey and then developed these to get a clearer picture of the answers from the employees. A clearer picture then the one from the survey. The results from the interviews are slightly different than the result from the employee survey. This may be because I had a small sample that can't represent the whole production. The interviews show that the theory not always can practice on everyone. How motivation is built varies from one person to another and there is therefore no theory that always works for motivating everyone in a company. All the three factors that this study is based on is an important part for motivating the employees. But to achieve the best performance, these factors need to be supplemented by some additional factors. An important source of motivation among the employees is the community at work and the opportunity to further development