Psykosocial arbetsmiljö i en yrkesgrupp med krav på hög kvalitet : orkestrar inom konstmusik

The long-term goal of the studies performed within the framework of the thesis was to contribute to an improved psychosocial work environment for orchestra musicians. The perspective was the daily round of life of orchestra musicians as well as the context of working as an orchestra musician. The theoretical point of departure was Herzberg´s motivational theory that meaningful work content motivates and leads to work satisfaction and good health. A pilot study was performed with the aim of identifying work environment factors that are specifically important for orchestra musicians. For this purpose 20 musicians and other key persons were interviewed (n=27). This was followed by a questionnaire study exploring prevalence of a diverse number of psychosocial work environment factors and their correlation with health, study A. Half of the orchestra members in 12 orchestras (320) were asked on participation, 250 (78%) participated. Finally a study was performed in order to evaluate effects of a psychosocial intervention, study B. Two middle sized symphony orchestras were followed for two years. A psychosocial intervention was planned in one of the orchestras while the other one would serve as a comparison group. Repeated assessments at start and then once every half-year for two years (altogether five assessment occasions) were performed with questionnaires and psychophysiological measures assessments. The physiological measures were 24-hour ECG assessments of heart rate variability (HRV) and saliva testosterone concentration (STC). The participation rate for the questionnaire examination was on average 84% for the five occasions (74-92%), 64% responded to all five questionnaires. For the psychophysiological assessments the participation rate was on average 72% for the five occasions. 48% participated on all five occasions. Paper 1 describes correlations between different environmental and health factors in study A. The variable with the most consistent and statistically significantly independent value in relation to health was work content , i e disruption and frustration due to poor conductor, monotonous rehearsals and bad music. Paper 2-4 illustrate the need for good conditions for recuperation. In the long perspective the advice is to take into account the need for recuperation both in short and long cycles already in planning the repertoire for a whole year. Paper 2 explores the correlation between work posture with a high arm position and the duration of actively playing on one hand and pain in neck and shoulders on the other hand. The results showed that musicians working in an elevated arm position (violinists, violists, flutists and trumpet players) had a higher prevalence of neck-shoulder pain than those working in a more neutral position, even after psychosocial problems have been accounted for in the statistical analyses. Paper 3 shows that hearing problems in orchestra musicians are correlated with 24-hour ECG recordings of heart rate variability the lower the high frequency power (HFP) the more problems with hearing. HFP has been assumed to mirror the activity in the parasympathetic system which is important to the recuperation/anabolism and which needs beneficial conditions if good health is to be maintained and improved. In paper 4 it is shown how the activity of two other indicators of parasympathetic activity increased when a difficult psychosocial problem in one of the orchestras was solved. Those two indicators were: 1. from the 24-hour ECG recording very low frequency power (VLFP) which is assumed to mirror the sensitivity in the pressure regulating receptors in the artery walls and which is described as a slowly reacting indicator of the parasympathetic system 2. Saliva testosterone concentration (STC) which is also partly mirroring the parasympathetic activity as well as recuperation/anabolism. In paper 5 the procedures and the results from study B are described. No specific effects of the intervention program were shown. However the activities that the musicians chose related to work content; quality, roles and responsibility. An important conclusion to be drawn from the studies is that interventions aiming at improved work environment and health should depart from the meaning of the work task. The focus on the psychosocial processes may in itself have contributed to the insight that clear roles are important in orchestras

Lean och arbetsmiljö inom sjukvården: Proaktivt förändringsarbete för hållbara arbetsprocesser inom vården

Det övergripande syftet med projektet (som finansieras av AFA Försäkring) är att skapa bättre förutsättningar för att kombinera effektiva patientflöden och en god arbetsmiljö bland anställda inom sjukvården. Ett delsyfte är att utveckla ett ergonomiskt integrerat komplement till LEAN-verktyget värdeflödesanalys (VFA). Ett annat delsyfte är att studera vilka faktorer som har betydelse i selektionsprocessen av lösningsförslag. Inom Lean är VFA ett etablerat verktyg för att effektivisera flöden. När ett flöde kartläggs så är huvudsyftet att reducera icke värdeskapande aktiviteter, dvs. den tid/aktiviteter som inte tillför varan eller tjänsten något värde. Genom visualisering av olika arbetsuppgifter i flödet (med hjälp av post it-lappar) och dialog tar man sig från ett nuläge till ett önskat framtida läge. Vid VFA finns dock en risk för arbetsintensifiering och därmed en risk för försämrad fysisk och/eller psykosocial arbetsmiljö. Därför är verktyget ERGONOVA (ergonomisk värdeflödesanalys) framtaget som ett integrerat komplement till VFA. Med ERGONOVA beaktas arbetsmiljöaspekter i ett flöde. De arbetsmiljöaspekter som beaktas är fysisk belastning(arbetsställningar, lyft av föremål mm) och arbetsinnehåll (krav, kontroll, kommunikation). Här görs bedömningar på arbetsuppgiftsnivå, flödesnivå och jobbnivå. Utifrån en nulägeskarta för flödet identifieras problem/hinder för arbetets utförande och arbetsmiljöbrister. Analysprocessen resulterar i konkreta lösningsförslag och en preliminär handlingsplan vad gäller ett framtida flöde. Förslagen exponeras sedan på avdelningen, där alla medarbetare ges tillfälle att lämna synpunkter. Slutligen fastställs en handlingsplan med de aktiviteter och åtgärder som krävs för att förändringarna ska kunna genomföras och implementeringen påbörjas. Resultat från tre vårdenheter inom Västra Götalandsregionen visar att de anställda blir delaktiga i förändringsarbetet, där analys av arbetssätt blir i centrum. Fördelen med att använda post it-lappar (olika färger för olika yrkeskategorier) är att de anställda får arbetsuppgifter och flödet ”framför ögonen”. Därmed förskjuts fokus från person till arbetssätt och flöde. De preliminära resultaten visar att den anställde ofta får en bättre förståelse för vad de gör i ett flöde och vad andra yrkeskategorier gör. Ergonomisk värdeflödesanalys genererar en betydande idérikedom vad gäller förslag till förändringar. Resultaten indikerar att de anställda får en tvärfunktionell dialog där man diskuterar och föreslår förändringar som ofta leder till både ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö

Underlying reasons for career change among graduated equine science students

Equine students labour market – reasons to change career The Swedish University of Agricultural Science offers a variety of courses and educations in the field of agriculture, natural sciences, forestry and environmental science. Equine Science is one of the bachelor programs. It was founded in the year of 1994. According to an inquiry to equine science alumni who graduated throughout the years 1996-2011, more than one fourth of the alumni who answered the inquiry no longer work in the equine sector. This study aims to elucidate the factors leading to the change of vocation among equine science alumni. Therefore, this study can contribute to knowledge about and improvement of working conditions within the equine sector. Prior studies have found that labor market mobility is a complex phenomenon. People deciding to change career have expressed lower rates of satisfaction with their employment. Other reasons to change career was attractive working conditions within the new vocation, better salary, better opportunities to combine work with family, more meaningful work tasks and further possibilities for personal development. This study was performed through semi-structured telephone interviews with eight female equine science alumni who at some point worked outside of the equine sector. The results showed that the physical working environment was tough and strenuous. Several equine science alumni had injuries caused by their work. Half of the respondents thought that there was a problem with collective boards at Swedish riding schools. The main problems concerned cooperation and communication with or within the boards. The psychosocial working environment was negatively influenced by multiple factors, such as different approaches on horse keeping and the welfare of horses, poor leadership and collective boards when working at riding schools. The salaries within the equine sector was considered to be low by the majority of the respondents. The working hours and the possibilities of a normal family life was not considered to be favorable. The majority of the equine science alumni could consider working within the equine sector again if the working conditions became more favorable. The conclusion of this study proves that there is more than one specific reason for equine science alumni to change vocation, such as physical and psychosocial working environment, salary, collective boards and the effects on personal and family life. This can be concluded to the influence of the individuals physical and psychological health. To improve the working conditions within the equine sector stables and yards need renovation and modernization. The leadership and the support from the trade unions are also in need of improvement.Arbetet i häststallar är tungt och innebär bland annat besvärliga arbetsställningar och tunga lyft. Enligt en alumnenkät till hippologer som påbörjat studier vid hippologprogrammet år 1994–2009 där 46% av det totala antalet utexaminerade hippologer svarade, arbetar idag mer än en fjärdedel av hippologalumnerna utanför hästsektorn. Syftet med denna studie är att undersöka bakomliggande orsaker till att hippologer inom ridhästinriktningen väljer att byta yrke efter avslutad universitetsutbildning. Studien kan därmed bidra till att ge insikt i hippologernas arbetsförhållanden och därmed även hur de kan förbättras. Studien baserades på frågeställningarna; Vilka är anledningarna till att hippologer lämnar hästsektorn? Hur uppfattas arbetsförhållandena inom hästsektorn av de som lämnat branschen? Hur skulle branschen kunna utvecklas för yrkesverksamma? Tidigare studier har funnit att rörlighet på arbetsmarknaden är ett komplext fenomen. De personer som valt att byta karriär har generellt sett påvisat en lägre trygghet och tillfredsställelse med arbetet. Andra anledningar till yrkesbyte har visat sig vara attraktiva arbetsförhållanden inom det nya yrkesområdet, högre lön, bättre möjligheter att kombinera arbetet med familjelivet och mer givande arbetsuppgifter. Ett annat skäl att byta yrke var bättre möjligheter till personlig utveckling. Studien utfördes genom semistrukturerade kvalitativa telefonintervjuer med åtta kvinnliga hippologalumner. Intervjupersonerna valdes slumpmässigt ut från klasslistor med hippologer som utexaminerats mellan år 1996–1999. Intervjuerna transkriberades och bearbetades sedan genom fenomenografisk analys. Resultatet visade att den fysiska arbetsmiljön ansågs hård och påfrestande av hippologerna som deltog i studien. Flera hade ådragit sig arbetsskador. Hälften av hippologerna upplevde styrelser som ett problem vid arbete på ridskola. Det som ansågs problematiskt var att styrelserna kunde variera kraftigt från år till år och att det kunde finnas stor oenighet inom styrelserna samt att kommunikationen ofta var bristfällig, såväl inom styrelsen som med personalen. Den psykosociala arbetsmiljön vid arbete i hästsektorn påverkades av flera faktorer. Vid arbete på ridskola påverkades den i stor grad av styrelsen. En annan påverkande faktor var huruvida synen på hästhållning och hantering överensstämde med kollegor och arbetsgivare. Majoriteten av hippologerna ansåg att lönen inom hästsektorn var låg. Arbetstiderna och möjligheterna till ett privatliv utanför arbetet ansågs av vissa hippologer problematiskt. Tre av hippologerna hade redan innan de påbörjade hippologprogrammet andra yrkesdrömmar, vilket påverkade deras beslut om att lämna hästsektorn. Överlag upplevde hippologerna att ledaregenskaper hos chefer inom hästsektorn behövde utvecklas. Majoriteten av hippologerna kunde tänka sig att återgå till hästsektorn om arbetsförhållandena var tillräckligt gynnsamma. Slutsatsen av denna studie är att det finns flera bakomliggande faktorer till att hippologer väljer att byta yrke såsom den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, lönen, styrelser och påverkan på privatlivet. Detta kan sammanfattas till arbetets påverkan på individens fysiska och psykiska hälsa. Hästsektorn uppfattas som en rolig men hård bransch av de hippologer som bytt yrke. Modernisering av anläggningar, förbättrat ledarskap samt mer kunniga och aktiva fackförbund är de områden som främst behöver utvecklas för att förbättra arbetsförhållandena inom hästsektorn

Därför orkar vi – Sjuksköterskors arbetssituation och hälsa före, under och efter Covid-19 pandemin, samt förutsättningar för att arbeta personcentrerat

Arbetslivets utformning är avgörande för samhällets utveckling och det är viktigt att ta till varakunskap från den pågående pandemin och dess effekter på arbetslivet, organisationer och medarbetareför att kunna nyttja detta vid organisationsförändringar och framtida scenarier. Hälso- och sjukvårdenhar brist på anställda och på utbildad personal, och personalen står också för en stor del av antaletsjukfall i Sverige. Parallellt med detta pågår demografiska förändringar i samhället vilket innebär attfler behöver rekryteras och arbeta till en högre ålder. I forskning fokuseras det ofta på problem, mendet finns ett kunskapsgap angående vad som medverkar till personalens välbefinnande i extremaarbetssituationer som exempelvis under en pandemi när allt ställs på sin spets. Som utgångspunkt förnedanstående studier kommer swAge-modellen (figur 1) med nio bestämningsområden för friskt ochhållbart arbetsliv och anställningsbarhet att användas.SyfteSyftena med studierna är att: öka kunskapen om de salutogena faktorer och effekter som medverkar till varför en del kanoch vill arbeta kvar före, under och efter Covid-19 pandemin vad som medverkar till att en del sjuksköterskor inte kan eller vill arbeta kvar i yrket se vilka faktorer som medverkar till arbetsskador och sjukdom orsakade av yrket utifrån resultaten utveckla åtgärdsförslag och strategier som medverkar till hållbaranställningsbarhet ett helt yrkesliv.MetodDelstudie 1: Systematisk litteraturstudie med deduktiv innehållsanalys utifrån de nio områdena iswAge modellen.Delstudie 2: Kvantitativ studie: Hur är sjuksköterskornas arbetsrelaterade diagnoser associerade tillolika faktorer i deras arbetssituation? Enkätstudier 2017 och 2020, jämförelser över tid. Logistiskregressionsanalys utifrån variabeln ”diagnoser orsakade av arbetet” och dess association till de nioolika bestämningsområdena för friskt och hållbart arbetsliv och anställningsbarhet i swAge-modellen.Delstudie 3: Kvantitativ studie: Hur är sjuksköterskornas självskattade hälsa associerade till olikafaktorer i deras arbetssituation? Enkätstudier 2017 och 2020, jämförelser över tid. Logistiskregressionsanalys utifrån variabeln ”självskattad hälsa” och dess association till de nio olikabestämningsområdena för friskt och hållbart arbetsliv och anställningsbarhet i swAge-modellen.Delstudie 4: Kvalitativ studie: Därför orkar vi! Sjuksköterskors arbetssituation och hälsa före, underoch efter Covid-19 pandemin utifrån ett salutogent och personcentrerat perspektiv. Semistruktureradeintervjuer där textmassan organiseras i NVivo och analyseras genom deduktiv innehållsanalys utifrånteorier om hållbart arbetsliv för alla åldrar.Delstudie 5: Kvalitativ studie – forskningscirklar: Hur kan sjuksköterskornas arbetssituation bli merpersoncentrerad i en personcentrerad hälso- och sjukvård? Utveckling av åtgärdsförslag för hursjuksköterskornas arbetssituation kan bli mer hållbar så att fler kan och vill arbeta ett helt yrkesli

Sjukskötarstudentens upplevda rädslor och kunskapsluckor inför att stå som färdig Sjukskötare

Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats som analyseras genom en manifest in-nehållsanalys, och baserar sig på en litteraturöversikt. Urval: Har skett genom homogent och snöbollsurval. Syfte: Finns det några upplevda kunskapsluckor hos den blivande sjukskötaren. Finns det några gemensamma rädslor för att stå som färdig sjukskötare. Vad underlättar över-gången mellan sjukskötarstudent och färdig sjukskötare. Resultat: Det kan upplevas vara en stor omställning att gå från student till ny sjukskö-tare där man inte upplever sig ha tillräckliga praktiska och teoretiska kunskaper i förhål-lande till kraven som ställs. Det fanns rädslor för att få reprimander och att oavsiktligt råka skada en patient på grund av bristande kunskaper. Arbetsmiljön och det kollegiala stödet är viktigt för en lyckad övergång och har betydelse för den nya sjukskötarens självbild och retentionsgraden av denne.Method: A qualitative study with an inductive approach is analyzed by a manifest con-tent analysis, and based on a literature review Selection: Through homogeneous and snowball sampling. Objective: Are there any perceived gaps in knowledge of the nursing student. Are there some common fears to stand as new nurses. What can ease the transition between nursing student and new nurse. Results: It can be experienced to be a big change to go from student to new nurses where they do not feel they have sufficient practical and theoretical knowledge in relation to the demands placed on them. There were fears for reprimands and unintentionally harm a pa-tient because of lack of knowledge. The work environment and the collegial support is essential for a successful transition and is relevant to the new nurse's self-image and re-tention rate by him

Risker på arbetsplatsen : - en kvalitativ studie inom hemvårdens arbetsmiljö

Syftet med detta examensarbete var att genom en enkätundersökning om personalens egen uppfattning om risker i arbetet i hemvården undersöka om hemvården är en trygg, säker och hälsosam arbetsplats. Frågeställningen för examensarbetet var ”Vilka risker finns i arbetsmiljön inom hemvården?”. Den teoretiska utgångspunkten omfattade Nightingales syn på hälsa och miljö, Segestens syn på trygghet och Watsons syn på hälsa och ohälsa. Den teoretiska bakgrunden inkluderade aktuell Finländsk lagstiftning, några centrala begrepp för arbetsmiljö och arbetarskydd samt en sammanfattning över arbetsrelaterad stress enligt Europeiska arbetsmiljöbyrån. Datainsamlingsmetoden som användes var webbenkät med öppna frågor och analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys. I resultaten framkom ett flertal olika risker i hemvårdens arbetsmiljö. Några av dessa var hotfulla situationer, stress, smittorisker, väglaget och ergonomiska risker. Inga specifika svar beträffande hemvården som trygg, säker och hälsosam arbetsplats framkom, dock vissa risker som under längre tid kan leda till ohälsa och även risker som kan sammankopplas med trygghet och säkerhet kom fram i svaren.The aim of this Bachelor´s Thesis was to perform a survey of the personnel´s own perception of risks in the work of home care, whether home care is a safe, secure and healthy workplace. The main question of the thesis was the following: "what are the risks of working in home care?” The theoretical starting points included Nightingale's view on health and environment, Segesten´s approach to security and Watson's approach to health and illness. The theoretical background included current Finnish legislation, some key concepts for the work environment and safety at work, and a summary of work-related stress, according to the European Agency for Safety and Health at Work. The method used for collecting data was an online survey with open questions and the analysis was a qualitative content analysis. The results revealed a variety of risks in the home care environment. Some of these were threatening situations, stress, potential contamination, road conditions, and ergonomic risks. No specific answers on home care as a safe, secure and healthy workplace were revealed. However, some risks leading to illness in the long run and even risks associated with safety and security came up in the answers to the survey

Beskrivningar av projekten inom Formas program för ekologisk produktion

Skriften innehåller sammanfattningar av de projekt som ingår i Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) program för ekologisk produktion 2002-2004. 23 forskningsprojekt ingår i programmet som, tack vare nya forskningsmedel, tog sin början under 2002

Vårdkvalité - en gemensam utmaning i vårdkedjan av äldre patienter prehospitalt

Äldre patienter är en skör och utsatt grupp som ofta är beroende av bedömning och sjukvårdsinsats vid en försämring av tillståndet. Hög ålder, kognitiv nedsättning, många sjukdomar samtidigt och nedsatt funktion i olika organ medför ett ökat omvårdnadsbehov och omhändertagande. Patientens väg genom vårdkedjan innefattar kontakter med personal, däribland sjuksköterskor, från flera olika organisationer med olika förutsättningar och inriktning. Dessa är skilda åt och risken för att vårdkvalitén påverkas negativt är stor. En omvårdnadsmodell har utarbetats utifrån Jean Watsons omvårdnadsteori och Patricia Benners erfarenhetskunskap med betoning på omsorg, helhetssyn, kunskap och hjälpande handlingar. Syftet med studien var att beskriva vad som påverkar vårdkvalitet hos den äldre patienten i den prehospitala vårdkedjan. Studien är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår och artiklarna är från åren 2002 – 2006. Litteraturstudien visade områden, eller teman som påverkar vårdkvalitet och berör både den enskilde sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad och även övergripande strukturers inverkan på vårdkedjan. Helhetssyn är, enligt studien, en av hörnstenarna för god vårdkvalité liksom förmågan att samarbeta. Ledarskap spelade en stor roll för både arbetsmiljö och vårdkvalitet. Sjuksköterskan är i en utsatt situation vid akuta bedömningar prehospitalt och detta är ett viktigt område för vidare utveckling. Att varje organisation ytterst värnar om sin egen ekonomi är ett av de största hoten mot både vårdkvalitet och förbättringsarbete på området. Utifrån resultatet har vi gett förslag på åtgärder som kan öka vårdkvalitén och sjuksköterskans möjligheter att ge god omvårdnad

Lack of veterinarians or inadequate work situation? : a study of Swedish veterinarians’ work situation and mental well-being

Branchorganisationen för svensk djursjukvård har under det senaste året larmat om en brist på legitimerade veterinärer. Samtidigt visar studier att veterinärer på många håll har en hög arbetsbelastning och upplever mycket stress i arbetet. Svenska veterinärer har även en hög sjukfrånvaro såväl generellt som för psykiatriska diagnoser. De närmaste åren väntas två stora utmaningar för veterinärkåren vara att öka antalet utbildningsplatser på djursjukskötar- och veterinärprogrammet samt psykisk ohälsa. Denna studie syftar till att bidra med en ökad förståelse för hur kliniskt verksamma svenska veterinärer ser på sin arbetssituation och på sitt psykiska välbefinnande. Förhoppningen är att detta skall leda till en ökad medvetenhet och kunskap kring yrkesgruppens arbetssituation. På så sätt kan arbetet på sikt medverka till att förbättra veterinärers arbetsrelaterade psykiska hälsa. För att studera detta utformades en webbenkät riktad till kliniskt verksamma veterinärer. Enkäten innefattar frågor kring hur respondenten upplever sin arbetssituation samt sitt psykiska välbefinnande. Frågeformuläret består av 13 frågor varav tre med flera delfrågor. Under hösten 2020 mailades enkäten ut till Svenska Veterinärförbundets medlemmar, lades upp på Distriktsveterinärernas medarbetarwebb och spreds på Veterinärmagazinets hemsida samt i Facebookgrupper vars medlemmar uteslutande består av veterinärer. Webbenkäten var öppen i 19 dagar och besvarades fullständigt av 503 personer. Svarsresultatet visar bland annat att tre fjärdedelar av respondenterna arbetar övertid varje vecka (76 %), vilket tyder på mycket hög arbetsbelastning inom gruppen. Bland veterinärer inom smådjurspraktik och blandad praktik uppgav en hög andel (55–64 %) att de upplever att arbetssituationen påverkar deras psykiska hälsa negativt. Förvånande är att 70 % av samtliga respondenter samtidigt svarade att de trivs bra eller mycket bra med sitt arbete. En självskattning av de svarandes psykiska välbefinnande ger en medelpoäng som talar för att veterinärer som arbetar inom smådjurspraktik har ett lägre genomsnittligt psykiskt välbefinnande än den svenska befolkningen i stort. Anmärkningsvärt är att veterinärer inom smådjurspraktik både upplever att deras arbetssituation påverkar dem negativt i en högre utsträckning, samt skattar sitt psykiska välbefinnande lägre än andra veterinärer. Övriga yrkesgrupper uppger att arbetssituationen påverkar dem negativt i en lägre grad, samt skattar sitt psykiska välbefinnande högre i en större utsträckning. Studiens resultat talar för att stöd från kollegor samt kontakt med djurägare är områden i arbetet som fungerar bra eller mycket bra för majoriteten av studiens deltagare. Undersökningen visar även flera områden med förbättringspotential inom veterinärers arbetsmiljö. Exempel på sådana är tillräcklig tid för varje patient, balanserad arbetsbelastning och tillräcklig lön för sin arbetsinsats. Detta kan vara bidragande faktorer till att veterinärer har en hög andel sjukskrivningar. Kanske är det också omständigheter som medverkar till att en betydande andel av studiens deltagare skattar sitt psykiska välbefinnande lågt. Även om resultatet från denna undersökning ej kan förväntas beskriva situationen för samtliga kliniskt verksamma veterinärer, visar det på tydliga tendenser bland en betydande andel av dem. Resultatet indikerar att en bristande arbetssituation kan vara en bidragande orsak till den eventuella veterinärbristen.During the last year, The Swedish Federation of Green Employers have warned about a shortage of licensed veterinarians. Concurrent studies show that many veterinarians have a heavy workload and experience a high level of stress at work. In addition, Swedish veterinarians have an increased risk of sick leave both in general and in psychiatric diagnoses. In the upcoming years, the veterinary field will face two major challenges; mental illness as well as an increased number of students in the veterinary nursing and veterinary program. This study aims to contribute to an increased understanding of how clinically active Swedish veterinarians view their work situation and their mental health. The aspiration of this study is to shine a light on the working conditions of the veterinary clinicians and hopefully contribute to improving the mental health for veterinarians in the future. The study was conducted as an online survey that was designed specifically for clinically active veterinarians. The questionnaire includes questions about how the respondent experiences his or her work situation and mental well-being. The online survey consists of 13 questions, three of those have several sub-questions. During the autumn of 2020 the questionnaire was emailed to the Swedish Veterinary Association's members, posted on the District Veterinarians' employee website and distributed on Veterinärmagazinet's website and in Facebook groups whose members consist exclusively of veterinarians. The questionnaire was open for 19 days and was answered completely by 503 participants. The results show that three quarters of the respondents work overtime every week (76%), which indicates a high workload within the group. Among veterinarians in small animal practice and mixed practice 55-64% feel that their work situation has a negative effect on their mental health. Surprisingly enough 70% of all the respondents at the same time enjoy their work well or very well. A selfassessment of the respondents' mental well-being gives an average score that indicates that veterinarians in small animal practice have an average mental well-being that is low compared to the Swedish population as a whole. It is notable that veterinarians in small animal practice both experience that their work situation has a negative effect on them to a greater extent, and value their mental well-being lower than other veterinarians. Remaining groups state that the work situation has a less negative effect on them, and value their mental well-being higher. The results indicate that support from colleagues and contact with animal owners are areas in work that works well according to a majority of the study participants. The survey also shows several areas with potential for improvement within veterinarians' work environment. For example, enough time for each patient, balanced workload and sufficient salary for your work effort. This may contribute to veterinarians’ high proportion of sick leave, and perhaps also to the fact that many of the participants in this study consider their mental well-being low. Although the results from the study cannot be considered to describe the situation for all Swedish clinical veterinarians, it shows clear trends among a significant proportion of them. The results of this study indicashortage of veterinarians