Landskapsarkitekturen bakom galler

I Sverige sitter cirka 4400 personer frihetsberövade på någon av Sveriges fängelser. Frihetsberövandet utgör en belastning för individen och kan utlösa krissituationer med självskadande handlingar som följd. Flera av klienterna lider redan vid häktning av psykiska besvär och tillhör riskgruppen för självskadebeteende och självmord (Kriminalvården (2018). Kriminalvårdens främsta uppdrag är att verkställa straff och minska återfallen i brott. Att ge de intagna en bättre chans till ett lagligt liv efter avtjänat straff och att de intagnas vistelse hos dem ska ha inneburit en positiv skillnad är en del av Kriminalvårdens vision (Kriminalvården 2014). Flera undersökningar visar på att exponering av naturen förbättrar den psykologiska hälsan och främjar positivt beteende. Många studier rapporterar om de positiva effekterna av terapeutiska landskap inom hälso- och sjukvård. (t.ex. Ulrich, 1984, Kaplan & Kaplan 1989, Grahn & Stigsdotter 2010) dock finns det begränsad litteratur om liknande miljöer inom fängelser. Syftet med detta arbete är att undersöka utemiljöns hälsofrämjande förmåga/rehabiliteringspotential inom Sveriges fängelser samt identifiera ett antal aspekter/faktorer inom utemiljön som kan utvecklas och användas i rehabiliteringssyfte. Frågeställningarna som behandlas i arbetet är: Hur planeras och gestaltas utemiljöer vid Sveriges fängelser? Och; Vilka möjligheter finns för att skapa vårdande och rehabiliterande utemiljöer inom Sveriges fängelser? Genom inventering och analys av sju av Sveriges anstalter, intervjuer med landskapsarkitekter som arbetat med projekt i fängelsemiljöer, enkäter till intagna på ett av Sveriges fängelser samt tre referensexempel kunde egen empiri skaffas om hur utemiljön inom svenska fängelser fungerar. Vidare kunde de faktorer och/eller synsätt som tros ligga till grund för planeringen och utformningen av utemiljön identifieras. Slutsatser från arbetet är att det tycks finnas olika synsätt inom Kriminalvården kring hur man behandlar sina utemiljöer. Det råder även skillnad mellan hur utemiljön planeras och utnyttjas mellan de olika anstalterna. Detta tyder på att det inte finns några specifika riktlinjer eller policys inom Kriminalvården som gäller behandlingen av utemiljön. Det finns även en betydande mängd säkerhetskrav som måste uppfyllas inom utemiljöerna vilka, enligt både personal på fängelser samt landskapsarkitekter, spelar en stor roll i varför utemiljöerna ofta är mycket spartanska och enkla. Trots dessa begränsningar kunde jag, utifrån tre referensexempel, hitta bättre bevis på att det är möjligt att skapa utemiljöer med fokus att fungera vårdande och rehabiliterande vilket gör det viktigt att vidare undersöka om varför detta inte appliceras inom Sveriges fängelser. Vi som landskapsarkitekter kanske inte kan lösa de sociala och politiska frågor som har orsakat att dessa människor har hamnat på denna plats i livet. Men jag tror att vi som landskapsarkitekter kan lindra vissa av de skador som dessa institutioner orsakar för de 4400 intagna inom Sveriges anstalter.In Sweden, approximately 4400 people are detained in one of Sweden's prisons. The deprivation of liberty is a burden on the individual and can trigger crisis situations with self-harming actions with self-harming actions as a result. Several of the clients already suffer, from the arrest, with mental health problems and therefore belongs to the risk group for self-harm behavior and suicide (Kriminalvården 2018). Sweden’s Prison and Probation Sevice’s primary mission is to enforce penalties and reduce the recidivism rate in crime and their vision defines that prisoners should have a better chance of a legal life after the sentence and that the inmates' stay with them should have made a positive difference (Kriminalvården 2014). Evidence suggests that exposure to nature improves psychological health and promotes positive behavior. Many studies reports the positive effects of therapeutic landscapes in health care. (e.g. Ulrich, 1984; Kaplan & Kaplan 1989; Grahn & Stigsdotter 2010), however, there is limited literature on similar environments within prisons. The purpose of this work is to examine the health-promoting ability/rehabilitation potential of the outdoor environment in Sweden's prisons and to identify a number of aspects/factors within the outdoor environment that can be developed and used for rehabilitation purposes. The issues addressed in the work are: How are outdoor environments planned and designed at Sweden's prisons? and; What opportunities exist to create caring and rehabilitative outdoor environments within Sweden's prisons? Through an inventory and analysis of seven of Sweden's prisons, interviews with landscape architects working on such projects, questionnaires for inmates at one of Sweden's prisons and three reference examples, could own empirical data identify how the outdoor environment in Swedish prisons is treated as well as the factors and/or approaches that are believed to be the reason why no major approach to a well-designed outdoor environment could be identified. Conclusions drawn from the work are that there seems to occur different approaches within the Prison and Probation Service regarding the treatment of their outdoor environments and that there is a difference between how this is done from prison to prison. This indicates that there are no specific guidelines or policies within the Prison and Probation Service regarding the treatment of the outdoor environment. There is also a significant amount of security requirements that must be met within the outdoor environment which, according to both prison staff and landscape architects, plays a major role in why the outdoor environments often are very spartan and simple. Despite these limitations, I could, based on three reference examples, find evidence that it is possible to create outdoor environments with a focus on care and rehabilitation, which makes it important to further investigate why this not is applied in Swedish prisons

Ge hopp om ett nytt liv - riktlinjer för det ideala vårdandet av gravida missbrukare

Syfte med detta utvecklingsarbete är att framföra riktlinjer för det ideala vårdandet av gravida missbrukare. Meningen med riktlinjerna är att vårdpersonal skall kunna använda dem som stöd i sitt arbete. Studien strävar efter att ge svar på följande fråga: Vad skulle vara det ideala vårdandet av gravida missbrukare? Riktlinjerna bygger på ett lärdomsprov, Ge hopp om ett nytt liv? (Sand, 2011), Käypä hoito-suositukset om missbrukarvård för personer med problem med alkohol och droger(2006; 2010), samt begreppet vårdande enligt Eriksson(2000), Roach (1995), Paterson och Zderad (1988). Riktlinjerna gjordes för att vårdarna lätt skulle få mera kunskap av det ideala vårdandet av gravida missbrukare.The purpose of this study is to present guidelines, for the ideal care of pregnant substance users. The intention of the guidelines is that health professionals can use them as support in their work. The study seeks to answer the following question: What would be the ideal treatment of pregnant drug users? The guidelines are based on the thesis Give hope for a new life? (Sand, 2011), Käypä hoito-suositukset care recommendations for people with problems with alcohol and drugs (2006, 2010), and caring of Eriksson (2000), Roach (1995), Paterson and Zderad (1988). The guidelines were made in order to help nurses easily get more knowledge of the ideal treatment of pregnant addicts

Mötet med den muslimska familjen på mödrarådgivningen

Sammandrag: Oroligheter och krig i världen leder till att det kommer mera invandrare och flyktingar till Finland hela tiden, många av dessa har islam som religion. Uppdrags-givaren för examensarbetet var Vanda stad, syftet med arbetet var att ta reda på om det finns särdrag i den islamska religionen eller muslimska kulturen gällande mödraråd-givning, graviditet och förlossning. Och att ta reda på vilka erfarenheter eller önskemål muslimska kvinnor har gällande mödrarådgivning. Forskningsfrågorna som ställdes var ”Vilka är särdragen för den muslimska kulturen i förhållande till graviditet, förlossning och prenatal vård” och ”Hurdana erfarenheter av och vilka önskemål har muslimska familjer gällande mödrarådgivningen” Som teoretiskt perspektiv för arbetet fungerar Madeleine Leiningers teori om transkultu-rellt vårdande. Studien är en litteratur översikt med systematisk litteratursökning. En de-duktiv, kvalitativ innehållsanalys har valts till analysmetod. Resultatet på studien visar att de största särdragen gällande vården av en muslimsk gravid kvinna är att ta familjen i beaktan, respektera deras vilja om kvinnliga vårdare och att diskutera ramadan under gra-viditeten. Resultatet gällande erfarenheter av mödravård visar att muslimska kvinnor öns-kar en vårdande relation och stöd från mödrarådgivningen och på förlossningssjukhuset. Vårdpersonalen bör vara medveten om och visa känslighet gällande kulturella eller reli-giösa behov hos patienter och deras familjer.Abstract: Civil unrest and wars in the world means that there will be more immigrants and refugees moving to Finland, many of these have Islam as a religion. The commiss-ioner for this degree thesis was the city of Vantaa and the aim of this study is to explore what characterizes the Islamic religion or Muslim culture regarding maternal counseling, pregnancy and childbirth. And to find out what experiences or desires Muslim women have regarding maternal care. The research questions asked was "What are the characteristics of the Muslim culture in relation to pregnancy, childbirth and prenatal care" and "What kind of experience of and what are the wishes of Muslim families regarding maternity care" As a theoretical perspective for the work functions Madeleine Leininger's theory of transcultural nursing. The study is a litterature review with systematic search of litterature. A deductive qualitative content analysis has been chosen as method of analysis. The results of the study show that the main characteristics regarding the care of a Muslim pregnant woman is to take the family into account, respect their will of women caretakers and to discuss Ramadan during pregnancy. The results regarding experiences of maternity care indicate that Muslim women desire a caring relationship and support from the maternity clinic and the maternity hospital. Healthcare professionals should be aware of and show sensitivity regarding cultural or religious needs of patients and their families.Tiivistelmä: Levottomuudet ja sota maailmassa johtavat siihen, että Suomeen muuttaa enemmän maahanmuuttajia ja pakolaisia. Monella heillä on islami uskontona. Opinnäy-tetyön toimeksiantaja oli Vantaan kaupunki. Työn tavoite oli selvittää, onko piirteitä islaminuskoon tai muslimikulttuurin koskien äitien neuvontaa, raskautta ja synnytystä, sekä selvittää, minkälaisia kokemuksia tai toivomuksia musliminaisilla on äitiysneuvo-lan suhteen. Tutkimuskysymykset olivat ”Mitä piirteitä on muslimikulttuurissa tai Islamin uskonnossa koskien raskautta, synnytystä sekä äitiyshuoltoa.” ja ”Minkälaisia kokemuksia ja toivomuksia muslimiperheillä on koskien äitiysneuvolaa”. Madeleine Leiningerin teoria transkulttuurisesta hoitotyöstä toimii teoreettisena vii-tekehyksenä. Tutkimus on kirjallisuuskatsaus systemaattisella kirjallisuus haulla. De-duktiivinen laadullinen sisällön analyysi on valittu analyysimenetelmäksi. Tutkimuksen tulokset osoittavat, että tärkeimmät ominaisuudet raskaana olevan musliminaisen hoi-dossa on ottaa perhe huomioon, kunnioittaa tahtoa naislääkäreistä ja naishoitajista sekä keskustella Ramadanista raskauden aikana. Tulos kokemuksista äitiyshuollosta osoittaa, että musliminaiset haluavat huolehtivan suhteen ja tukea äitiysneuvolasta ja syn-nytyssairaalasta. Terveyden- huollon ammattilaisten tulisi olla tietoisia ja näyttää herkkyyttä potilaiden ja heidän per-heiden kulttuurisiin ja uskonnollisiin tarpeisiin

Säkert överförande av vårdansvaret från den prehospitala akutvården till jourpolikliniken

Överlåtandet av en patient från den prehospitala akutvården till en jourpoliklinik är en situation som innebär hög risk för patienten eftersom en stor mängd kritisk information om patientens tillstånd på en kort tid skall överföras två vårdare emellan. Eftersom dagens prehospitala akutvård utför krävande undersökning och vård redan ute på fältet, finns en risk att information om patientens tidigare tillstånd och den redan administrerade vården går förlorad vilket utgör ett hot för en oavbruten vårdkedja. Med detta examensarbete ämnade skribenterna införa en arbetsmodell på jourpolikliniken i Jorv sjukhus för att försäkra en oavbruten informationskedja från fältet till vårdpersonalen på jourpolikliniken. Utgångsläget var att ingen överenskommen arbetsmodell för mottagandet av en patient fanns och i och med att akutvården på området tog i bruk en elektronisk akutvårdsberättelse föll den muntliga rapporteringen bort nästan helt. Skribenterna utvecklade en arbetsmodell för mottagandet av en patient från akutvården och utbildade den till den personal som fungerade som ansvariga sjukvårdare. Efter en en månads testperiod utfördes observationer med vilka skribenterna uppskattade till vilken grad ibruktagandet av arbetsmodellen lyckats. Resultaten var för det mesta positiva, och mottagningstillfällena var för det mesta strukturerade och effektiva. På basis av observationerna och den tidigare utförda litteraturgenomgången kan slutsatsen att standardiserade handlingsmodeller effektiverar överförings- och rapporteringstillfällen och förbättrar patientsäkerheten dras.Potilaan siirtyminen sairaalan ulkopuolisesta ensihoidosta päivystyspoliklinikalle on riski potilasturvallisuudelle ensihoitajan siirtäessä suuren määrän kriittistä tietoa potilaan tilasta seuraavalle hoitajalle. Nykyaikaisessa ensihoidossa potilaalle suoritetaan jo kentällä vaativia tutkimuksia ja hoitotoimenpiteitä ja näitä kuvaavien tietojen häviäminen uhkaa katkaista potilaan hoitoketjun. Tämän opinnäytetyön tarkoituksena on luoda Jorvin sairaalan päivystyspoliklinikalle malli potilaan vastaanottamiselle ensihoidolta jotta tiedonkulku kentältä sairaalaan voitaisiin turvata. Lähtötilanteessa päivystyksessä ei ollut ennalta sovittua käytäntöä potilaan vastaanottamiselle ja alueen ensihoidon otettua käyttöön sähköisen ensihoitokertomuksen suullinen raportointi loppui lähes kokonaan. Tekijät kehittivät päivystyksen tarpeisiin sopivan toimintamallin joka koulutettiin vuorovastaavina toimiville sairaanhoitajille. Malli otettiin käyttöön kuukauden ajaksi jonka jälkeen mallin käyttöönoton onnistumista tutkittiin vastaanottotilanteita havainnoimalla. Tulokset olivat pääosin positiivisia ja lähtötilanteeseen verrattuna vastaanottotilanteissa henkilökunnan toiminta vaikutti järjestelmälliseltä ja tehokkaalta. Havaintojen ja ja aiemmin suoritetun kirjallisuuskatsauksen pohjalta voidaan vetää johtopäätös että ennalta sovituille toimintamalleilla luovutus- ja raportointitilanteita voidaan tehostaa ja täten parantaa potilasturvallisuutta.The transmission of responsibility as a patient arrives at an emergency clinic is a high risk situation for patient safety as a lot of critical information about the patients status is passed between two professionals. Since modern emergency care professionals are able to conduct advanced medical examination and treatment in the field before reaching the hospital, losing information about the patients oiginal state and administered treatments poses a real threat for the continuity of care. The goal of this thesis was to incorporate a standard model for admitting a patient brought in by paramedics at the emergency clinic at Jorvi hospital to secure an undisturbed flow of information from the field to the nursing staff at the hospital. The initial situation was that no standard way of admitting these patients or receiving a report existed at the facility, and as the Emergency Medical Service in the area incorporated an electronic chart oral reporting ceased almost completely. The authors developed a model for the admission of patients brought in by the Emergency Medical Service and nursing staff was trained in the usage of the model. After a one month testperiod the staff was observed and the success of the incorporation of the new model was assessed. The results were mostly positive and workflow at the emergency clinic seemed structured and effective in relation to the initial situation. Based on the results of the observation and the literature study conducted earlier, it seems that standardized workmodels may streamline transitional and reporting situations and thus increase patient safety

Caring in Creative Writing

Aim: The aim of this research is to gain a deeper understanding about caring in creative writing in relation to human becoming and life. Methods: The research design is qualitative and conducted with a hermeneutic approach. The thesis consists of four studies that build upon each other. Thus, the used research questions have been developed from the understanding that is created during the research process as it progresses. The first study is a case study focused on caring in creative writing. The second study uses e-forms and a diary design with a focus on human becoming in the process of writing creatively, where the participants are 19 in total. The third study explores the human being’s understanding of life in the aftermath of writing creatively through change in life. The material consists of unsolicited written narratives by three writers. The works convey experiences of hardship in life and creative writing as a way to handle life in times of pressure. The fourth study has an interest in temporality and creative writing, and the material consist of written accounts by seven hobby writers. Results: The findings show caring in creative writing as caring in relation to oneself, caring in relation to the world one lives in, and caring in relation to one’s time perspective in life (study 1). Creative writing is found to aid human becoming as an act of emotional reactions and release and as a key to self-understanding and growth (study 2). The findings show the human being’s understanding of life as a humble stance towards the changefulness of life after writing creatively through forced change (study 3). Furthermore, the findings also show caring as temporal turns in creative writing (study 4). The results from the four studies are interpreted and the knowledge formation is presented as four abductive assumptions concerning caring in relation to human becoming and life. Conclusion: Creative writing provides opportunities for caring for a writing human being as caring influences personal growth and life attitude. Caring entails courageous movement in human becoming and life. Caring also entails being authentic in relation to human becoming and life. Caring is an exchange of gratitude and a humble approach towards human becoming and life. Caring also entails freedom in creating wholeness in human becoming and life.Syfte: Syftet är att erhålla fördjupad förståelse om vårdande i kreativt skrivande i relation till människans tillblivelse och liv. Metoder: Forskningsdesignen är kvalitativ med ett hermeneutiskt närmelsesätt. Avhandlingen är uppbyggd av fyra studier som bygger på varandra. Forskningsfrågorna har således utvecklats utgående från den förståelse som skapats medan forskningsprocessen framskridit. Den första studien är en fallstudie med fokus på vårdande i kreativt skrivande. I den andra studien används e-formulär och dagboks design, informanterna är 19 totalt. Studie tre utforskar människans livsförståelse efter en livsomvälvande förändring som hen skrivit sig igenom. Materialet består av publicerade verk av tre författare. Verken förmedlar erfarenheter av svårigheter i livet och kreativt skrivande som ett sätt att hantera prövningar i livet. Den fjärde studien har ett intresse för temporalitet och kreativt skrivande, och materialet består av skrivna skildringar av sju hobby skribenter. Resultat: Resultatet visar på vårdande i relation till en själv, vårdande i relation till världen som man lever i och vårdande i relation till tidsperspektivet i det egna livet (studie 1). Kreativt skrivande främjar mänsklig tillväxt genom en akt av känslomässiga reaktioner och förlösning, samt som en nyckel till självförståelse och tillväxt (studie 2). Resultatet visar på en livsförståelse som en ödmjuk hållning gentemot livets föränderlighet efterförloppet av att ha skrivit kreativt genom tvingad livsförändring (studie 3). Dessutom visar resultatet vårdande som temporala vändningar i kreativt skrivande (studie 4). De fyra studiernas resultat har tolkats och kunskapen formulerats i fyra abduktiva antaganden om vårdande i relation till mänsklig tillväxt och livet. Konklusion: Kreativt skrivande ger möjligheter för vårdande för en människa för vårdande inverkar på personlig tillväxt och hållningen till livet. Vårdande innebär att erfara mod i sin tillblivelseprocess och livet. Vårdande innebär även autenticitet i relation till sin tillblivelseprocess och livet. Vårdande är ett utbyte av tacksamhet gentemot livet och en ödmjuk hållning till dess föränderlighet i samband med sin tillblivelseprocess och livet. Vårdande innebär även frihet i att skapa enhetlighet i sin tillblivelseprocess och livet

Akut traumasjukvård för sjukskötare (ATSS) : - Vikten av ett gott bemötande

Syftet med examensarbetet är att sammanfatta tidigare forskningar och litteratur om vikten av att ha bemötande i beaktande vid en trauma patient. Betona vikten av ett strukturerat arbetssätt, med hjälp av trauma kurser för vård personal. Även framhäva sjukskötarens arbetsuppgifter vid ett trauma fall. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Fakta som analyserades kommer från tjugoen empiriska artiklar och två diskussionsartiklar. Som har hittats genom att söka på olika databaser, som ex. CINAHL, Academic search elite (EBSCO), MEDLINE, PubMed och Google scholar. Sökord som använts är: caring and uncaring, trauma nursing, TNCC, accidents and trauma nurse, trauma nursing teamwork and communication m.fl. Artiklarna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys metod. De teoretiska utgångspunkter som använts är Patricia Benners teori Från novice till expert och Katie Erikssons teori om vårdprocessen. I resultatet framkommer att bemötande kan uppfattas på flera olika vis tillföljd av faktorer i omgivningen som påverkar och den nonverbala kommunikationen. Det är viktigt att man tar detta i beaktande i vården. Trauma kurser främjar ett mera strukturerat arbetssätt och förbättrar prioriterings förmågan. Som sjukskötare har man ett brett ansvarsområde och varierande arbetsuppgifter vid vården av en trauma patient.The purpose of the study is to summarize previous research and literature on the importance of having the treatment in consideration to a trauma patient. Accentuate the importance of a structured work, using trauma courses for the health professionals. While highlighting nurse’s tasks at a trauma case. The study was conducted as a systematic literature review. Facts that were analyzed come Katie Erikssons theory of the care process. The result shows that the response can be perceived in several different ways as a result of the affect of environmental factors and nonverbal communication. It is important to take this into consideration in the care. A trauma course promotes a more structured work and improve prioritization ability. As a nurse you have a wide area of responsibilities and variety of tasks in the care of a trauma patient.from twentyone empirical articles and two discussions articles. That was found by searching different databases, such as: CINAHL, Academic search elite (EBSCO), MEDLINE, PubMed and Google scholar. Keywords used are: Caring and uncaring, trauma nursing, TNCC, accidents and trauma nurse, trauma nursing teamwork and communication, etc. articles were analyzed by qualitative content analysis method. The theoretical frameworks used are Patricia Benner’s theory From novice to expert an

Psychiatric Park : a health-promoting design based on evidence-based design

I slutet av förra århundradet gjordes stora framsteg inom miljöpsykologin där forskningen visade att kontakten med natur har en rehabiliterande och hälsofrämjande roll i vårdsammanhang. I början av det här århundradet har det uppstått ett nytt forskningsområde, evidensbaserad design, EBD. EBD är ett ungt forskningsfält där definitionerna av dess exakta innebörd kan variera. Ett övergripande sätt att se på EBD är att det är design som har starkt vetenskapligt stöd inom ett vist område. Inom landskapsarkitektbranschen finns en pågående utvecklingstrend mot att pröva och diskutera modeller som integrerar vetenskaplig evidens med design för att utveckla landskapsarkitektprofessionen. Det här arbetet utgår dels från evidensen bakom naturens helande egenskaper i vårdande sammanhang och dels från behovet av att pröva modeller som bygger på EBD. Dessa utgångpunkter mynnar ut i att pröva en designmodell baserad på evidens för naturens hälsofrämjande egenskaper, för att bidra till diskussionen om hur EBD fungerar i praktiken för en praktiserande landskapsarkitekt. Den teoretiska arbetsmodell baserad på EBD som det här arbetet undersöker är Quality evaluation tool QET, framtagen av Bengtsson m.fl., (2018). QET's främsta funktion är knyta samman teorier om återhämtande och stödjande miljöer i vårdsammanhang med specifika miljökvaliteter som skulle gynna människors återhämtning genom design. För att kunna undersöka hur QET kan tillämpas i praktiken, utvecklas en gestaltning till området kring Psykiatrins hus i Uppsala. Gestaltningen förespråkar en tryggare tillgång på natur för vårdtagarna samt en större variation av stimulerade miljöer i anslutning till grönska. Gestaltningen i sig utgör ett av arbetets resultat som en produkt av EBD inom landskapsarkitektur. Arbetets andra resultat består i en diskussion kring designprocessen och hur QET's bakomliggande teoretiska perspektiv påverkar besluten bakom designen. Diskussionen leder fram till slutsatsen att det är viktigt av att även ta hänsyn till andra kunskaper kopplade till landskapsarkitektyrket eller det unika fallet och att designern inte alltför ensidigt ska utgå från den forskning som den evidensbaserade modellen bygger på. I den avslutande reflektionen noteras att hänsyn även bör tas till hur personalen genom deras arbetes insatts kan tillgängliggöra hälsofrämjande naturupplevelser för vårdtagarna.At the end of the last century, great advances were made in environmental psychology. These advances showed that contact with nature has a rehabilitative and health-promoting role in care environments. At the beginning of this century, a new research area of evidence-based design, EBD, emerged. EBD is a young research field where the definitions of its exact meaning can vary. An overall interpretation of EBD is that it is a design form based on the best evidence in a particular field. In the landscape architecture industry, there is pressure to try and discuss models that integrate evidence with design to develop the landscape architecture profession. This work is based partly on the evidence behind nature's healing properties in caring contexts and partly on the need to test models based on EBD. These starting points result in testing a design model based on evidence for natures health-promoting properties, to contribute to the discussion of how EBD works in landscape architecture. The theoretical model based on EBD that this essay examines is Quality evaluation tool QET, developed by Bengtsson et al., (2018). QET's main function is to link theories of restorative and supportive environments in care environments with specific environmental qualities that would benefit people's recovery by design. In order to anchor this essay in reality, QET is applied to develop a design for the area around Psykiatrins hus in Uppsala. Through QET a design proposal that primarily advocates a safer, more secure, inviting access to nature for care recipients and an increased variety of stimulated environments in connection with greenery, is developed. The design itself is one of two results of this essay as product of a evidence based working method. The second result of this study is a discussion of the design process and how QET's underlying theoretical perspective influences the decisions behind the design. The result of the discussion strengthens the importance of taking additional knowledge regarding landscape architecture or the unique case into account and not be blindfolded by only the research on which the evidence-based model is applied. In the concluding reflection, it is noted that consideration also should be given to how the staffs work can available health-promoting nature experiences for the care recipients

Den gravida kvinnans syn på privata mödrarådgivningstjänster

Undersökningen var ett beställningsarbete av den privata mödrarådgivningsbyrån Perhe-Arte. Syftet med undersökningen var att utreda kundernas önskemål om de privata mödrarådgivningstjänsterna, för att få en helhetsbild av tjänsternas nuläge och utvecklingsmöjligheterna. Våra frågeställningar var: ”Varför har kunderna valt att söka sig till den privata sektorn?”, ”Vad förväntar sig kunderna av privata mödrarådgivningstjänster?” och ”Är det något kunderna ytterligare önskar skulle ingå i de privata mödrarådgivningstjänsterna?. Katie Erikssons teori om vårdande fungerade som teoretisk referensram. Materialet insamlades med hjälp av en semistrukturerad webbenkät. Respondenterna var kunder hos företaget Perhe-Arte. Svaren från enkäten analyserades genom deskriptiv statistik och induktiv innehållsanalys. I resultatet kom det fram att respondenterna hittat Perhe-Artes tjänster via sociala medier eller genom rekommendationer från bekanta. Respondenterna var mycket nöjda med Perhe-Arte och gav tjänsterna höga vitsord. Valet av privata tjänster påverkades av prissättningen, behovet av tilläggsundersökningar, rekommendationer av tjänsterna, samt flexibilitet, kvalitet och individualitet i vården. Viktiga faktorer i vården var yrkeskunskap, expertis, flexibilitet, lugn takt, individualitet och vänlighet samt att kunden blev hörd. Utvecklingsförslag som kom upp var förbättrad tillgänglighet av tjänsterna, samarbete med kommunala sektorn, servicesedlar, tydligare nätsidor och information om barnmorskans yrkeskunskap.Tutkimus oli tilaustyö yksityiseltä äitiysneuvola Perhe-Artelta. Tutkimuksen tarkoitus oli selvittää asiakkaiden toivomukset yksityisiltä neuvolapalveluilta ja saada kokonaisvaltainen kuva yrityksen tämänhetkisistä palveluista, sekä selvittää mahdolliset kehittämiskohteet. Tutkimuskysymykset olivat: ”Miksi asiakkaat ovat hakeutuneet yksityiselle sektorille?”, ”Mitä asiakkaat odottavat yksityisiltä äitiysneuvolapalveluilta?” ja ”Mitä asiakkaat kaipaisivat lisää yksityisiin neuvolapalveluihin?”. Teoreettisena viitekehyksenä käytimme Katie Erikssonin hoitoteoriaa hoitamisen olemuksesta. Tutkimusmateriaali kerättiin semistrukturoidun internetkyselyn avulla ja kyselyyn osallistuneet olivat Perhe-Arten asiakkaita. Kyselyn vastaukset analysoitiin deskriptiivisen tilastoinnin, sekä induktiivisen sisäl-lönanalyysin avulla. Tutkimustulokset osoittivat, että asiakkaat olivat löytäneet Perhe-Arten palvelut sosiaalisen median tai tuttavien suositusten kautta. Asiakkaat olivat tyytyväisiä Perhe-Arteen ja antoivat palveluille korkeat arvosanat. Yksityisten palveluiden valintaan oli vaikuttanut hintataso, lisätutkimusten tarve, palveluiden suosittelut, joustavuus, palveluiden laatu ja yksilöllisyys. Tärkeitä tekijöitä hoidossa olivat ammattitaito, asiantuntevuus, joustavuus, yksilöllisyys, ystävällisyys, rauhallinen tahti ja se että asiakas koki tulleensa kuulluksi. Asiakkaiden toivomia kehityskohteita olivat muun muassa palveluiden parempi saatavuus, yhteistyö kunnallisen sektorin kanssa, palvelusetelit, selkeämmät verkkosivut sekä tietoa kätilön ammattitaidosta.This thesis was commissioned by the private maternity clinic Perhe-Arte. The aim of the study was to find out customers’ whishes about the services in order to get an overview of the existing services and improvement possibilities. Our research questions were: “Why have the customers chosen services at the private sector?”, “Which expectations do customers have about private maternity services?” and “Is there anything additional customers would like to add to the private maternity services?”. Katie Eriksson’s theory of nursing was used as theoretical reference. The material for the study was gathered using a semi-structured web-questionnaire. The respondents were customers of the company. The answers from the questionnaire were analyzed using two different methods, descriptive statistics and inductive content analysis. The results revealed that customers had found these services via social media or through recommendations from friends. The customers were very satisfied with Perhe-Arte and gave the services very high ratings. The choice of private services was influenced by pricing, the need for additional examinations, recommendations of services, as well as flexibility, quality and individuality in care. Important factors in care were competence, expertise, flexibility, calmness, individuality, friendliness and that the customer was heard. Improvement proposals that came up were better availability of services, cooperation with the public sector, service vouchers, clearer web pages and information of the midwife's professional knowledge

Mamma mamma barn : En kvalitativ studie om den icke-biologiska mammans upplevelser om att bli mamma i ett homosexuellt parförhållande

Abstrakt Denna studies syfte var att beskriva den icke-biologiska mammans upplevelser av processen att bli mamma samt beskriva hur det är att som partner gå bredvid graviditeten i ett homosexuellt förhållande. Med studien ville skribenterna öka sin egen kunskap om den icke-biologiska mammans upplevelser av att bli mamma i ett homosexuellt parförhållande samt att dela med sig av kunskapen till personal inom sociala sektorn. Studiens frågeställning lyder: Hur upplever den icke-biologiska mamman i ett homosexuellt parförhållande processen att bli mamma? Skribenterna valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Fem personer ställde upp på intervjuerna och materialet blev omfattande. Resultatet finns presenterat i olika kategorier, som i sin tur är indelade i underkategorier. Resultatet reflekteras till tidigare forskningar i form av artiklar, till vårdteoretikern Ramona T Mercers (1986) BAM teori (2006) samt till vårdteoretikern John Bowlbys (1969, 1973, 1980) anknytningsteori. I resultatet framkom det bl.a. att informanterna upplevde att graviditetsprocessen var långdragen och komplicerad samt krävde omfattande planering. Upplevelserna med tanke på hela graviditetsprocessen var individuella, både positiva och negativa. Informanterna kände tacksamhet över att få ett barn utan att själva behöva vara gravid. Examensarbetet fortsätts med ett utvecklingsarbete som baserar sig på samma studie. Utvecklingsarbetet: Den tunga vägen till juridisk förälder för dem som är en minoritet - En kvalitativ studie av den icke-biologiska mammans upplevelser av processerna i samband med föräldraskap, kan läsas direkt efter examensarbetet.Tiivistelmä Tämän tutkielman tarkoitus on kuvata ei-biologisen äidin kokemuksia äidiksi tulon - prosessia sekä kumppanina oloa raskauden aikana homoseksuaalisessa parisuhteessa. Tutkielmalla kirjailijat haluavat lisätä omaa tietämystään ei-biologisen äidin kokemuksista tulla äidiksi homoseksuaalisessa parisuhteessa sekä jakaa tämän tiedon sosiaalisen sektorin henkilökunnalle. Tutkielman kysymys kuuluu: miten eibiologinen äiti kokee äidiksi tulon prosessin homoseksuaalisessa parisuhteessa? Kirjailijat ovat valinneet tekevänsä kvalitatiivisen tutkielman käyttäen puolistrukturoituja haastatteluita tiedonkeräysmenetelmänä. Viisi henkilöä osallistui haastatteluihin, joten materiaalista tuli kattavaa. Tulokset on esitelty eri kategorioissa, jotka on jaoteltu alakategorioihin. Tulokset viittaavat aiempiin tutkimuksiin artikkeleissa, Ramona T Mercerin (1986) BAM teoriaan (2006) sekä hoitoteoreetikko John Bowlbyn (1969, 1973, 1980) liittämisteoriaan. Tuloksissa ilmeni muun muassa, että vastaajat kokivat raskausprosessin pitkäveteiseksi ja monimutkaiseksi. Kokemukset raskausprosessista kokonaisuudessaan olivat yksilöllisiä, sekä positiivisia että negatiivisia. Vastaajat tunsivat kiitollisuutta saadessaan lapsen joutumatta kantamaan tätä itse.Abstract The purpose of the study was to describe the co-mother´s experiences about pregnancy in a homosexual relationship and to describe how it is to walk beside the pregnancy as a partner. The authors wanted to get more information about the comother´s experiences about becoming a mother in a homosexual relationship and share the information with other persons who work with healthcare. The research question in this study was: How do the co-mother experience the process of becoming a mother in a homosexual relationship? The authors have chosen to make a qualitative study. They have had semi structured interviews with five persons and gathered a big amount of material. The results are presented in categories with subcategories. The results are reflected to previous research in form of articles, nursing theorists as Ramona T. Mercer (1986) and John Bowlby (1969, 1973, 1980). The co-mothers experienced that to achieve a pregnancy was a long and complicated process that required comprehensive planning. The experiences were individual, both positive and negative. The co-mothers where grateful to get a baby and become a mother, without physically being pregnant.Examensarbetet fortsätts med ett utvecklingsarbete som baserar sig på samma studie. Utvecklingsarbetet: Den tunga vägen till juridisk förälder för dem som är en minoritet - En kvalitativ studie av den icke-biologiska mammans upplevelser av processerna i samband med föräldraskap, kan läsas direkt efter examensarbetet

Anmälan om smittsamma sjukdomar: anvisningar för läkare, hälsovårdscentraler och sjukvårdsdistrikt

Institutet för hälsa och välfärds (THL) anvisningar för anmälan om smittsamma sjukdomar C10/2008. - Träder i kraft: 1.1.2009. - Ersätter KTL:s tidigare anvisningar för anmälan av smittsamma sjukdomar