Anpassad stilvariation eller skilda samtalsstilar? En lexikal stilanalys av elevers skriftspråk i utredande texter

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida de skillnader som observerats i tidigare forskning mellan flickor och pojkars skriftspråk även gör sig gällande i elevers utredande texter. Genom att studera hur elevers skriftspråk yttrar sig i olika ämneskontexter och texttyper har undersökningen även ämnat ge en uppfattning om huruvida dessa skillnader kan sägas vara ett resultat av stilbaserade val kopplade till texttyp och ämne eller en inverkan av genusbaserade varieteter i talspråket. I undersökningen har elevtexternas grad av skrift- och talspråklighet studerats med referens till Hellspong & Ledins (1997) lexikogrammatiska dimensioner vilka i sin tur har granskats genom en stilanalys på lexikal nivå. Resultaten av undersökningen visar i enlighet med tidigare forskning att pojkarnas texter utgörs av en i högre grad skriftspråklig stilnivå än flickornas texter. Då skillnaderna i elevernas skriftspråk även gör sig gällande vid utformandet av en texttyp samt ett ämne som ställer höga krav på elevtexternas nivå av skriftspråklighet kan flickornas i högre grad användning av en talspråklig stilnivå ej sägas bottna i stilbaserade val kopplade till uppgiftens utformning och kontext. Däremot visar resultaten att det går att urskilja samband mellan skillnader i elevernas skriftspråk och de skillnader som funnits i tidigare forskning av kvinnor och mäns samtalsstilar. Resultatet av studien indikerar således på att de skillnader som återfinns i elevernas skriftspråk skulle kunna vara ett resultat av att genusbaserade varieteter i talspråket ger sig till känna i elevernas skriftspråk

Musik i förskolan - nytta eller nöje?

Alla tre skribenter har ett stort musikintresse och tror på dess positiva inverkan på barns språkutveckling, samt anser att det är en demokratisk rättighet för barn att få språkstimulans i förskolan. Under vår utbildning har vi, på våra verksamhetsförlagda utbildningsområden, ob- serverat att sångaktiviteter är en stor del av förskolans dagliga verksamhet, och för oss har kombinationen musik-språk känts självklar. Vad vi dock ställde oss frågande till var i vilken utsträckning man i dagens förskolor medvetet använder musiken som ett didaktiskt verktyg för att främja barnens språkutveckling? Vi ville också bredda våra kunskaper om vad tidigare forskning säger om detta ämne. Litteraturstudien som föregick arbetet visar att musik som didaktiskt verktyg kan ge barn en större språklig medvetenhet, förutsatt att det hos pedagogen finns en tanke och medvetenhet i agerandet. Vi valde enkätundersökning som vetenskaplig undersökningsmetod, bland annat för att vi ville nå så många deltagare som möjligt under en begränsad tid. Enkätfrågorna var baserade på arbetets syfte och frågeställningar. Medvetet försökte vi att hålla nere antalet frågor då vi trodde att detta skulle få svarsgruppen att förklara och beskriva mer detaljerat. Enkäterna gällde främst frågorna om, varför och hur pedagoger på olika sätt arbetar med musik för att främja språkutvecklingen. Gällande för alla pedagoger var att de arbetar på en förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Av alla 24 tillfrågade deltog 15 i enkätundersökningen. Utifrån svaren som i många fall kunde var liknande, delade vi upp dem i relevanta urval. Dessa urval har sedan resulterat i kategorier som tjänar arbetets syfte. Enkätundersökningen visade att samtliga deltagare använder musik i sin dagliga verksamhet. Dock av många olika anledningar, men de flesta angav att den används bland annat för att stimulera barns språk. Alla respondenter hävdar att det lustfyllda lärandet är en viktig del till varför de använder musik som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Variationen i arbetssätt visa- de sig vara stor på de olika förskolorna men vi fann också att det var mycket som enheterna hade gemensamt

"Jag vågar göra det här" ­ Om drama och teater i förskolan

Sammanfattning: Vi har tidigare läst Skapande verksamhet där undervisningen fokuserades på att arbeta med estetiska ämnen för att uppfylla strävansmålen för läroplanen för förskolan och skolan. Vi har undersökt vad drama och teater kan ge barn, dels som individer men även som grupp, och vad arbetssätten kan ge verksamheten utifrån LpFö-98. I litteratur har vi upplevt en brist på ett brett perspektiv på varför drama och teater är bra arbetssätt och ville därför sammanställa det vi läst, sett, hört och upplevt för att få en översikt av ämnet. Vi ville tydligt och enkelt koppla samman teori och praktik, och ge konkreta tips på hur man kan arbeta med drama och teater i förskolan. Vår frågeställning var: Drama och teater i förskolan ­ hur och varför? Där vi fokuserade på frågan varför med utgångspunkt i Läroplanen för förskolan. Vi valde att genomföra intervjuer och sedan koppla samman dessa med tidigare forskning och egna erfarenheter. Vi anser att det är viktigt att koppla samman teori med praktik. Drama och teater kan innefatta så många delar av läroplanen, vilket gör arbetssättet användbart för lärare som är verksamma inom förskolan och skolan. Vårt resultat visade på att med ett medvetet, pedagogiskt förhållningssätt kan arbete med drama och teater i förskolan vara ett, för barnen, givande arbetssätt utifrån LpFö-98

Absolut superlativ i samtida språkbruk

In this article we report on a corpus study of elative superlatives in contemporary Swedish. Elative superlatives differ from ordinary superlatives in that no direct comparison with other referents is involved. Instead a referent is said to have the property expressed by the adjective to a very high degree. In Swedish, elative superlatives are formally distinct from ordinary superlatives (they lack the post-nominal clitic article) which means that they can be found in corpus searches. We show that elative superlatives have expressive function and are typically used in emphatic assertions which are intended to make the strongest possible claim in a given situation. Elative superlatives are used in all grammatical functions but with slightly different implicational properties. Contrary to what has been assumed, elative superlatives are not limited to fixed expressions and formal written language. Creative uses abound in blog texts and sports commentaries.http://eecoppock.info/Engdahl+Coppock.pdfhttp://eecoppock.info/Engdahl+Coppock.pdfhttp://eecoppock.info/Engdahl+Coppock.pdfPublished versio

Integrera skapande verksamhet med svenska! ­ En kvalitativ studie i förskola och skola.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på och uppmärksamma hur förskolor och skolor jobbar med skapande verksamhet integrerat med svenska. För att ta reda på detta har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer och tagit del av litteratur och tidigare forskning kring ämnet. Frågorna intervjuerna kretsar kring är: Hur jobbar pedagogerna med skapande verksamhet integrerat med svenska? · Vad finns det för för- och nackdelar med pedagogernas arbetssätt? · Hur förhåller de sig till läroplanerna? · Vad har de för teoretiska förhållningssätt? · De pedagoger vi intervjuat jobbar medvetet med skapande verksamhet och ger oss goda exempel på hur man kan integrera detta med svenska. De, liksom vi, i enlighet med litteraturen anser att barn har rätt att få prova på många olika uttryckssätt för att utvecklas och lära. Vi tar även upp problem man kan stöta på då man jobbar med skapande verksamhet. Problemen vi har kommit i kontakt med är tidsbrist, åldersintegrerade barngrupper, för stora barngrupper samt brist på intresse. Trots nackdelar överväger de positiva egenskaperna av att integrera skapande verksamhet med svenska enligt de pedagoger vi intervjuat samt enligt oss

Korfor ikkje nynorsk? Om overgangar frå nynorsk til bokmål i Hallingdal

I denne mastergradsavhandlinga har eg undersøkt moglege orsakar som gjer at ungdom i Hallingdal som har hatt nynorsk som hovudmål, bytter til bokmål. Problemstillinga som er utgangspunkt for avhandlinga er: Korfor bytter ungdom i Hallingdal som har nynorsk som hovudmål, over til bokmål? For å undersøkje dette vart det gjennomført ei kvantitativ digital undersøking ved Gol vidaregåande skule, kor til saman 44 informantar tok del i undersøkinga. Spørjeskjemaet inneheldt til saman 51 spørsmål, både opne og lukka, og hadde slik sett også nokre kvalitative resultat. Alle informantane har eller har hatt nynorsk som hovudmål, og delar av resultatet vert presentert med bokmålsinformantane og nynorskinformantane kvar for seg. Resultatet frå undersøkinga vert sortert og gjennomgått etter følgjande tre tema: forholdet til språk og samfunn, språkbruk og eksponering, og framtida som språkbrukar. Analysen av informantanes svar og argumentasjon, viser at bokmålsinformantane har lagt mest vekt på at bokmål er mest brukt elles i samfunnet, og at dei har lettare for å skrive godt bokmål enn nynorsk. Nynorskinformantane på si side oppgjev at dei i likskap med bokmålsinformantane stort sett nyttar bokmål utanfor skulen, men at dei valde nynorsk som hovudmål for å forhåpentlegvis betre kompetansen i nynorsk. Etter kvart som resultata frå dei ulike spørsmåla vart sett i samanheng, kunne ein sjå store likskapar i svara frå bokmålsinformantane, samstundes som ein også kunne leggje merke ved nokre tvitydigheiter. Fleire av informantane oppgjev at dei har nokså gode nynorskkunnskapar, samstundes som at hovudmomentet i grunngjevingane for målformbyttet gjerne er at nynorsk er for vanskeleg, eller at bokmål er enklare. For mange kan det slik sett tyde på at målformvalet nesten sjølvsagt er bokmål, sjølv om fleire av dei har hatt nynorsk i 10 år. Dei fleste informantane viser også ei felles bevisstheit om at dei fleste klassekameratane også bytter målform. Ut ifrå fleire moment som viser i retning av ein automatikk for bytte av målform, har eg kome fram til at det kan liggje til grunn ein målformbyttekultur blant informantane som påverkar målformvalet

Suomenruotsin konstruktioita

[Wide, Camilla & Lyngfeltl, Benjamin (toim.): Konstruktioner i finlandssvensk syntax. Skriftspråk, samtal och dialekter