Breaking barriers : marketing strategies for widening participation within higher educatio

Med ett allt mer heterogent samhälle till följd av globalisering och migration har det lagts ett större fokus på att universiteten ska jobba med att integrera och rekry-tera underrepresenterade grupper. Inom Sverige är det idag stora klyftor mellan vilka personer som väljer att studera vidare till högre utbildningar och individers förutsättningar samt bakgrund har en stor påverkan i detta vägval. Det leder till att universitet har åtskilliga utmaningar att hantera. Hur ska de underrepresenterade grupperna nås och hur ska en mer diversifierad studentsammansättning, som speglar samhället främjas? Syftet med studien är att analysera och jämföra två olika universitets aktiva arbete med breddad rekrytering och marknadsföring. Det görs genom en jämförande fallstudie av Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, för att utvärdera och jämföra universitetens arbete, ta upp komplikationer samt ge förslag på utveckl-ing genom en tematisk innehållsanalys av det empiriska materialet. Datat består av intervjuer, tidigare studier, dokument och rapporter från de analyserade universiteten. Ett flertal parametrar har identifierats som är viktiga för utvärderingen av breddad rekrytering vilket är: könsfördelningen, etnisk bakgrund och akademisk bakgrund av individerna. Båda universiteten har använt sig av liknande åtgärder såsom riktad rekrytering, digital annonsering och studentambassadörer för att öka rekrytering bland grupperna. Däremot skiljer sig universitetens marknadsföring av image och rekryteringsprocess. SLU är ett universitet med mer nischat utbildningsutbud, me-dan Uppsala universitet har ett bredare utbud av olika program, det urskiljs i respektive universitets marknadsföring. Att få en studentpopulation som speglar samhället i stort är en svår utmaning för universiteten idag. Det finns många faktorer att ha i åtanke och alla universitet har inte samma förutsättningar. En viktig aspekt är i hur mycket universiteten själva kan påverka för att diversifiera studentsammansättningen. Det är även svårt att bedöma hur mycket enskilda åtgärder direkt påverkar rekryteringen, vilket är något universiteten själva har svårt att utvärdera.With a growing heterogeneous society as a consequence of globalisation and migration there has been an increasing demand on universities, to in a larger extent work with integration and recruitment of underrepresented groups. Currently in Sweden there is a large disparity between which students chose to continue their studies at universities and the students background affects their career path in life. This leads to the following questions that need to be addressed: How do universities reach out to underrepresented groups and how do they promote a diverse student population? The purpose of the study was to analyse and compare two different universities active work for widening participation and their marketing. Through a case study of Swedish university of agriculture and Uppsala university, in order to evaluate the universities work, identify complications and to propose suggestions for improvement. A thematic content analysis is made from the empirical data, which consists of: interviews, earlier studies, documents and reports from the universities. Multiple important groups and consumers were identified in the evaluation of work done for widening participation in both universities. These include ethnic back-ground, academic background and gender of the student population. Both universities have used similar measures such as targeted marketing, digital advertisements and student ambassadors to increase recruitment from these groups. However the universities differ in how they market their brand and their recruitment process of students. Swedish university of agriculture is a university focused on more niched subjects, while Uppsala university has a larger variety of different education programmes. Which is reflected in the respective universities' marketing. Widening participation of students is a difficult challenge that universities face. While there are opportunities for improvement for both universities, there are several factors that need to be kept in mind regarding how much the universities can do by themselves. It is also hard to assess how much the measures directly influence recruitment, which the universities themselves struggle with

Pelagisk fisk i Mälaren 2022

Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, genomförde hösten 2022 en hydroakustisk undersökning i fyra delområden av Mälaren. Studien genomfördes mellan 2022-09-26 och 2022-09-29, och är en del av årliga hydroakustiska undersökningar som utförs i Mälaren, Vänern och Vättern. De delområden som undersöktes var Ekoln, Granfjärden, Prästfjärden och Görväln. Det var möjligt att analysera åtta 8 arter inklusive kombinationer av art och åldersklass (nors 0+, nors >0+, siklöja 0+, siklöja >0+, storspigg, gös 0+, gös >0+ och braxen). Beståndstrender av årsyngel av siklöja och gös (0+) undersöktes genom förekomster i tråldrag. För de undersökta arterna var populationsutvecklingen över tid relativt likartad. Jämförelser gjordes mellan medelvärdet för de senaste två åren (2022 och 2021) med medelvärdet för en referensperiod, bestående av de fem föregående åren (2016 och 2020).• Norsbeståndet var generellt stabilt med god rekrytering.• Fortsatt god rekrytering av gös i Granfjärden.• Siklöjebeståndet är stabilt sedan 2012, med en relativt god rekrytering i Görväln.• Antalet stora fiskar (>17 cm) tenderar att minska i Ekoln

Vilka var de? Nätuniversitetets studenter ht 2003

Vid Centrum för utvärderingsforskning vid Umeå universitet bedrivs sedan år 2003 en utvärdering av Nätuniversitetets studentnytta. Uppdragsgivare är Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Föreliggande rapport är en delstudie inom projektet. Tidigare delstudier inom projektet har bland annat behandlat attityder till och erfarenheter av Nätuniversitetet och IT-stödd distansutbildning, Myndigheten för Sveriges nätuniversitets webbportal, IT-stödd distansutbildning inom medicin och vård ur studenternas perspektiv samt utvecklingsmiljöer för IT-stödd distansutbildning. Kommande delstudier inom projektet kommer bland annat att behandla genomströmning/avbrott inom Nätuniversitetets utbildningar, IT-stödd distansutbildning inom naturvetenskap och teknik ur studenternas perspektiv samt arbetsgivares syn på IT-stödd distansutbildning. Föreliggande rapport bygger på ett material vars syfte har varit att kunna beskriva det studentpopulation som återfinns inom Nätuniversitetets utbildningar samt att tjäna som underlag för en diskussion kring hur väl ambitionerna bakom etablerandet av Nätuniversitetet uppfylls, i termer av att nå ut till nya studerandegrupper

Urban Inequality and Political Recruitment Networks

This paper provides evidence of segregation-generated differences in political recruitment networks. By taking explicit account of social-geographical differentiation in the urban landscape, we evaluate—in prior work largely neglected—contextual effects on requests for participation. Consistent with previous research, we find that those activists who try to convince others to participate in political life systematically use a set of selection criteria when deciding whom to approach. However, using recent data based on a sample of inhabitants of Swedish cities and properties of their neighborhoods, we also show that the degree of (aggregate-level) social exclusion negatively influences (individual-level) recruitment efforts. This contextual effect stems both from the disproportional population composition as such in residential areas, and from recruiters’ rational avoidance of areas marked by high levels of social exclusion. We conclude that these logics jointly reinforce urban inequalities regarding the chances for ordinary citizens to be invited to political life.political recruitment; political recruiters; contextual effects; Civic Voluntarism Model; statistical discrimination

How are rowan, aspen, sallow and oak affected by different browsing pressures? : - a study of seasonal variation

I Sverige är skogsbruket en stark näring och bedrivs på över 80 % av landets skogsmark. Skogsbruket är mycket produktionsinriktat varför miljömål likställts med produktionsmålen i 1993 års skogsvårdslag. För att gynna biologisk mångfald anses det angeläget att öka mängden rönn (Sorbus acuparia), asp (Populus tremula), sälg (Salix caprea) och ek (Quercus robur) i skog och mark. Dessa arter för med sig en rik biologisk mångfald i jämförelse med andra lövträd i Sverige, förutsatt att de blir trädbildande. På grund av att de är starkt föredragen föda för hjortvilt, kan rekryteringen och trädbildningen bli kraftigt motverkad och det finns en oro att fullvuxna individer av rönn, asp, sälg och ek kommer att minska i framtiden. Betningen av rönn, asp, sälg och ek är ett väl studerat ämne, men tidigare forskning har kommit fram till olika resultat. Hur de påverkas av säsongsmässig variation i betestryck är inte ett lika väl studerat ämne. Därför undersöktes i denna studie undersöktes hur rönn, asp och sälg påverkas av fyra olika behandlingar av inhägnader i Södermanlands län. Behandlingarna var fast inhägnad, öppen kontroll samt sommarstängda och vinterstängda ytor. Studien testade hur förekomsten och biomassan av rönn, asp och sälg påverkades av de fyra behandlingsmetoderna. Det testades även för vilken säsong som den mest intensiva skottbetningen inträffade. Slutligen testades huruvida konkurrens från andra trädslag påverkar biomassan av rönn, asp och sälg. Resultatet från studien visar att betning och dess tidpunkt på året kan inverka på förekomst och biomassa av rönn och sälg, men inte för asp. Betning av asp och sälg var mest intensiv på sommarhalvåret. Studien kunde inte uppvisa att andra trädslag uppvisade någon konkurrenseffekt på rönn, asp och sälg. Resultatet från studien visar att det finns artspecifika skillnader som kan bero på viltets betespreferenser, växtplats och arternas växtfysiologi. Fler studier efterfrågas inom ämnet för att få djupare insikt i hur säsongsmässig variation i betestryck kan påverka rekryteringen av rönn, asp, sälg och ek

Kvalitet i IT-stödd distansutbildning - En rapport från arbetsgruppen för kvalitetskriterier

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet tillsatte i augusti 2002 en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag till kvalitetskriterier för IT-stödd distansutbildning samt förslag till fortsatt arbete med kvalitetsfrågor. För distansutbildning finns sedan länge en dokumenterad erfarenhet, medan IT-stödd utbildning expanderat först under den senaste tioårsperioden. Nätuniversitetet öppnar nya möjligheter att utveckla flexibel utbildning, där den enskilde individen kan studera med stor frihet i tid och rum och har möjlighet att välja inom det nationella utbildningsutbudet och därigenom återkommande kan bredda och fördjupa sina kunskaper. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skall i samverkan med universitet och högskolor främja utveckling av IT-stödd distansutbildning. Universitet och högskolor som medverkar i Nätuniversitetet skall i sin tur samverka i vissa frågor. Varje lärosäte ansvarar för kvaliteten i utbildningen och det ligger inom Högskoleverkets uppdrag att granska och främja kvaliteten i all högre utbildning. Det ställs alltså samma kvalitetskrav på den utbildning som ges via Nätuniversitetet som på all annan högskoleutbildning. I propositionen Den öppna högskolan anges mål för IT-stödd distansutbildning inom Nätuniversitetet. De kan sammanfattas i punkterna tillgänglighet, rekrytering, tillgodoräknande och utveckling av pedagogiken i distansutbildningen. Utbudet av utbildning måste också relateras till det samhällsuppdrag som ligger på universitet och högskolor att bidra till ett mer allmänt kunskapslyft. En översyn av samordningen av kurser och program mellan olika lärosäten är angelägen. Ett ökat utbud visar sig inte sällan bli tämligen konformt. På nationell nivå har det funnits myndigheter för distansutbildning sedan 1999, då Distansutbildningsmyndigheten, Distum, etablerades. Den avvecklades under våren 2002 och Myndigheten för Sveriges nätuniversitet etablerades den 1 mars 2002. På lokal nivå har enheter för pedagogisk utveckling växt fram sedan 70-talet, medan stödfunktioner för distansutbildning och IT-utbildning tillkommit under senare år. Kvalitetsaspekter Arbetsgruppen föreslår ett kvalitetsarbetsperspektiv för att bedöma kvaliteten i de processer och system som finns vid ett lärosäte för att bedriva IT-stödd distansutbildning. Ett motiv för detta val är att kvalitetsarbetet skall syfta till utveckling av den IT-stödda distansutbildningen. Det bör enligt denna utgångspunkt finnas system vid lärosätena för bedömning och utveckling av förutsättningar, processer och resultat. Grundläggande frågor är härvid: Hur vet man på institutionen/fakultetsnämnden/lärosätet att kvalitetskraven uppfylls? Har man system som gör det möjligt att följa på vilket sätt man uppfyller kraven? Varje del i avsnitt V avslutas med förslag till kriterier och kriterierna återges också samlat sist i rapporten. De aspekter som lärosätena föreslås ta hänsyn till vid planering av IT-stödd distansutbildning sammanfattas enligt följande vad avser förutsättningar: tillgänglighet, breddad rekrytering, kursutbud och tillgodoräknande, kompetens för IT-stödd distansutbildning, studentinflytande, teknikstöd och -support, biblioteksfunktion samt vägledning. När det gäller genomförande är två huvudfrågor centrala: Hur skall utbildningen gå till? Och Varför bör den genomföras på detta sätt? Det pedagogiska förhållningssättet och utbildningens innehåll är avgörande för hur utbildningen utformas. Läraren bör inrikta sitt pedagogiska arbete på att organisera lärmiljöer och handleda de studerande i deras kunskapsuppbyggande, individuellt och/eller i grupp. Det finns ingen generell pedagogisk metod som fungerar i alla undervisningssammanhang. Skillnaden mellan närundervisning och IT-stödd distansundervisning är att interaktionen mellan lärare och studenter och mellan studenterna huvudsakligen sker via nätet och att den i huvudsak sker i skriftlig form. Studenterna förväntas själva producera, i vissa fall ganska stora mängder, egen text. Noggrann planering är extra viktig vid distansutbildning. En väl strukturerad och informationsrik studiehandledning, planering för användning av olika tekniker, möjligheter för studenterna att utvärdera och påverka utformning är viktiga inslag. Kvalitetskraven när det gäller examination skall vara desamma oavsett studieform. Erfarenheten visar att examination över nätet inte utgör något hinder för hög kvalitet. Examinationen bör utvecklas så att den utgör en del av inlärningsprocessen och formerna skall anpassas till respektive kurs. Mot denna bakgrund är de kriterier som föreslås relativt generella och betonar organisation och lärandemiljö. När det gäller analyser av resultat bör en kontinuerlig statistikuppföljning beträffande studenter och utbildningsutbud göras på samma sätt som för campusutbildningen. System för kursvärderingar, lärarnas självvärderingar och externa utvärderingar är andra väsentliga inslag för att kunna bedöma resultat i den IT-stödda distansutbildningen. De granskande frågorna avseende huruvida kvalitetskraven uppnåtts bör avse både förutsättningar, genomförande och resultat. Denna värdering bör utgå från de förslag till kriterier som arbetsgruppen formulerat. Arbetsgruppen anser att det är viktigt att myndigheten följer lärosätenas arbete med kvalitetsbedömning och utveckling av kvaliteten i IT-stödd distansutbildning. Gruppen menar att den modell och de kriterier som här föreslagits bör utvärderas efter ett par år. Likaså bör myndigheten följa Högskoleverkets arbete med bedömning av kvaliteten i den utbildning som ges via Nätuniversitetet inom ramen för sexårsprogrammet

Möjligheter och svagheter i dagens svenska smågrisproduktion

Den svenska lantbrukssektorn har under de senaste decennierna upplevt kriser av olika slag som försatt många lantbruksföretag i en svår situation (Nordin, 2022). Svenskt jordbruk har blivit alltmer beroende av förändringar i omvärlden, dels på grund av industrialiseringen som bidragit till att jordbrukarnas produktion har blivit en allt mindre del av landets totala ekonomi, dels då Sveriges inträde i EU 1995 har påverkat efterfrågan på livsmedelsprodukter (Bladh, 2011). Därför har ett smågrisföretag valts ut för att genom fallstudien upprätta driftsplan och sedan konstruera två optimeringsmodeller, vilket utgör den kvantitativa delen av det här arbetet. Studiens forskningsfråga är; Hur förhåller sig alternativet att köpa in färdigfoder mot gårdsberedning av egenproducerat grisfoder utifrån ett lönsamhetsperspektiv? Två intervjuer genomfördes - en med Petter och en annan med Jeanette - två svinproducenter båda är verksamma inom produktionsområdet Svealands Slättbygder. Den kvalitativa forskningsintervjun är inbäddad i ett historisk och socialt sammanhang som ges av uppsatsens bakgrund, litteraturgenomgång och problemformulering, där samspelet mellan intervjuaren och intervjuperson kan vara fyllt med etiska problem, såsom kunskapsgap om utforskat problemområde mellan intervjuade lantbrukare och intervjuaren. Grisproducenter såsom Jeanette kan försöka uppnå en lönsammare företagsekonomi genom kostnadsjakt och identifiera kostnader som är rörliga och kan minimeras, vilket i Fredriksson och Ohlssons (1988) studier skett genom att pröva nya produktionsmodeller, där produktionssamverkan mellan lantbruksföretag visat sig vara kostnadseffektiv genom specialiserings- och integreringseffekter (Porter, 1983). Även om en gård har åkermark, så är det ju inte säkert att det företagsekonomiskt lönsammaste valet av foder hantering i smågrisproduktionen nyttja det producerade spannmålen till egen produktion av grisfoder. Trots den slutgiltiga slutsatsen i det genomförda arbetet indikerade resultaten från optimeringsmodellerna baserade på Petters, gård att nyttjandet av det producerade spannmålen generera ett högre resultat i fallföretaget vid valet att nyttja skörd till gårdsberedning av grisfoder. Petter kan exempelvis, vid god planering om det egna foderspannmålen inte räcker till hela smågrisproduktionens konsumtion, lösa detta problem med underskott av foderspannmål till produktion av grisfoder genom inköp av färdigt grisfoder om det foderspannmålen tar slut. intervjuerna med Jeanette och Petter gav entydiga resultat, både besvarade forskningsfrågan med svaret att ingen gård är den andra lik och att precis som för företag har varje gård dess egna unika förutsättningar som bestämmer hur val av foderhantering förhåller sig till varandra ur ett lönsamhetsperspektiv.Numerous crises have affected the Swedish agriculture industry in the recent decade, putting many agricultural businesses in a challenging position (Nordin, 2022). Due in part to industrialization, which has caused farmer's production to account for a decreasing percentage of the nation's overall economy, and in part because Sweden joined the European Union in 1995, which has affected food products demand, Swedish agriculture has grown more and more reliant on shifts in the global market (Bladh, 2011). A case study of a pig farming company resulting in two optimization models has been carried out, which comprises the quantitative portion of this paper. This study's research question is; From a profitability standpoint, how does the choice of buying premade feed and farm-produced feed relate to one another? Two interviews have been conducted - one with Petter and another with Jeanette - two pig producers within the production area Svealand’s agricultural provincial district. The qualitative research interviews are embedded in the historical and social context given in this essay's background and literature review. The problem formulation is fraught with ethical problems that can occur in the interaction between interviewer and interviewee, such as knowledge gaps about explored problem areas between interviewed farmers and the interviewer. Pig producers such as Jeanette can try to achieve increased profitability through "cost hunting" by identifying costs that differ depending on the size of production as well as productivity on the farm and can be minimized. The method of "cost haunting" was tested in studies conducted by Fredriksson and Ohlsson (1988) through testing new production models, where production cooperation between agricultural companies proved to be cost-effective through specialization and integration effects (Porter, 1983). The results of the interviews with Jeanette and Petter were unequivocal; they both responded to the research question by saying that no two farms are the same and that, similar to businesses, each farm has its unique circumstances that dictate how the choice of pig feed in pig productions is made from the profitability point of view. Utilizing produced harvest for in-house pig feed production is not always the most financially advantageous option for every given piglet production in Sweden, even on a farm with arable land. Simulated results from the optimization models based on a case study of Petters' farm indicate that using harvested yields to produce it for farm-prepared pig feed instead of bought pig feed yields greater revenue. Petter, for instance, if he has carefully planned and his feed grain is insufficient for the consumption of his entire piglet production, can purchase ready-made pig feed if his crop harvest runs out

Comparison between bulls of dairy breed and dairy x beef breed : consumption, growth, feed efficiency and carcass traits

Eftersom nötköttsproduktionen är nära integrerat med mjölkproduktionen har köttrasinsemination blivit ett sätt för lantbrukare att få ett ökat värde vid slakt för ungnöt som ej används till rekrytering. Nötkreatur av köttras har högre tillväxtkapacitet, ett högre slaktutbyte och har en slaktkropp med mer muskler än nötkreatur av mjölkras. Slakttidpunkten påverkar slaktad vikt och klassningen av slaktkroppen. Slakt vid fel tidpunkt kan innebära en ekonomisk förlust för lantbrukaren eftersom slaktkroppsklassificeringen som utförs av slakterierna används som underlag för betalningen. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra mjölkrastjurar med mjölkras x köttrastjurar med avseende på konsumtion, tillväxt, fodereffektivitet och slaktkroppsegenskaper. Studier visade att foderkonsumtionen skilde sig inte signifikant mellan mjölkrastjurar ock köttras x mjölkrastjurar. Däremot påvisades att tillväxt, slaktkroppstillväxt, slaktutbyte, fettklass och formklass var signifikant högre hos tjurar av köttraskorsning än hos mjölkrastjurar. Trots förbättrad tillväxt hos köttraskorsningar vid lika konsumtion kunde det inte påvisas några signifikanta skillnader i fodereffektivitet mellan mjölkrastjurar och mjölkras x köttrastjurar. På grund av de förbättrade parametrarna kan tjurar av mjölk x köttraskorsning jämfört med tjurar av mjölkras ge möjlighet till en förbättrad lönsamhet för lantbrukaren.Since beef production is closely integrated with dairy production, beef breed insemination has become a way for the farmer to obtain an increased value at slaughter for animals not used for recruitment. Beef cattle have higher growth capacity, higher dressing percentage and a carcass with a higher proportion of muscle than dairy cattle. Time for slaughter affects carcass weight and carcass classification. Slaughter at the wrong time can mean a financial loss for the farmer as carcass classification, which is performed by personnel at the abattoir, affects the payment to the farmer. The aim of this literature review was to compare dairy bulls with dairy x beef bulls in terms of consumption, average daily gain, feed efficiency and carcass characteristics. Studies showed that feed consumption did not differ significantly between bulls of dairy breed and bulls of beef x dairy breed. However, it was shown that average daily gain, daily carcass gain, dressing percentage, fatness and conformation were significantly higher in cross-bred bulls than in bulls of dairy breed. Despite the improved average daily gain of beef x dairy breeds at similar consumption, no significant differences in feed efficiency between dairy breed and dairy x beef breed were obtained. Due to the improved parameters, production systems with bulls of beef x dairy breeds compared to bulls of dairy breeds can potentially improve the profitability for the farmer