Keskustelunavauksia alueiden Suomeen

Tämä julkaisu on keskustelunavaus aluepolitiikan uudistamiseksi. Siinä tunnistetaan Suomen aluekehitykseen vaikuttavia ilmiöitä ja tulevaisuuden mahdollisia kehityskulkuja sekä hahmotetaan aluekehittämisen uusia välineitä. Keskustelunavauksessa pyritään moninäkökulmaiseen visiointiin sekä uuden retoriikan ja ideoiden löytämiseen. Elinkeinoministeri Mika Lintilän talvella 2018 koolle kutsuma asiantuntijaryhmä keskusteli ja tuotti tekstejä keskustelunavauksen valmistelua varten. Tekstin koostaminen ja toimitustyö tehtiin työ- ja elinkeinoministeriössä. Keskustelunavauksen valmisteluun osallistuivat muuttoliiketutkija Timo Aro, ennustepäällikkö Janne Huovari PTT:stä, tutkimusjohtaja Torsti Hyyryläinen Helsingin yliopiston Ruralia-instituutista, aluetieteen emeritusprofessori Hannu Katajamäki Vaasan yliopistosta, Euroopan historian professori Laura Kolbe Helsingin yliopistosta, hallituksen puheenjohtaja Ossi Martikainen Lapinlahden kunnasta, kaupunginjohtaja Tytti Määttä Kuhmon kaupungista, aluetieteen professori Sami Moisio Helsingin yliopistosta, maakuntajohtaja Pentti Mäkinen Etelä-Savon maakuntaliitosta, maakuntajohtaja Asko Peltola Etelä-Pohjanmaan liitosta, puheenjohtaja Petri Rinne Suomen Kylät ry:stä, tietokirjailija Osmo Soininvaara, kaupunkimaantieteen professori Mari Vaattovaara Helsingin yliopistosta sekä tutkimusprofessori Hilkka Vihinen Luonnonvarakeskuksesta. Keskustelunavaus on työskentelyn tuloksena laadittu yhteenveto eikä se välttämättä edusta kaikkien asiantuntijoiden näkemyksiä

Platsbaserad regionutveckling som strategisk kompass

Platsbaserad regionutveckling är strategisk politik där man identifierar lokala problem och resurser och utvecklar regionen tväradministrativt i omfattande samarbete med aktörer i regionen. Utgångspunkterna för denna publikation baserar sig på boken boken Platsbaserat samhälle som perspektiv. Boken publicerades av arbets- och näringsministeriet sommaren 2016 och består av 13 artiklar. I publikationen struktureras det i boken presenterade innehållet i det platsbaserade perspektivet med hjälp av aktörsperspektivet som grundar sig på en Quadruple Helix-model

Tvåspråkighet i statens regionförvaltning - en rapport om språkligt beteende i fyra myndighetscentraler

fi=vertaisarvioimaton|en=nonPeerReviewed

Personalens sociala representationer om fackspecifik tvåspråkighet på Vasa centralsjukhus

Tutkimukseni tavoitteena on selvittää vuonna 2012 tehdyn kyselyn vastausten perusteella Vaasan keskussairaalan henkilökunnan näkemyksiä organisaation kielellisistä toimintaperiaatteista mahdollisten kehittämiskohteiden osalta. Nykytilanteen lisäksi tarkastelen, minkälaisena he näkevät ammatillisen kaksikielisyyden viiden vuoden päästä. Tutkimuksessani vertailtavat kolme muuttujaa ovat äidinkieli (suomi/ruotsi), henkilöstöryhmä ja työuran pituus. Tutkimukseni on pääosin määrällinen. Laadullista tutkimuksessani on tulevaisuutta koskeva kategorisointi sekä kommenttien analysointi. Analyysissäni sovellan teoriaa sosiaalisesta representaatiosta, jonka pohjalta vastaukset jaetaan rakenteisiin ja prosesseihin. Oletin, että kaksikielisyyteen suhtaudutaan yleisesti ottaen positiivisesti ja että kehittämiskohteet liittyvät käytännön toteuttamiseen eri organisaatiotasoilla. Tutkimukseni tulokset osoittavat, että suljetuissa kysymyksissä esiin nousevat rakenteet ja prosessit jakautuvat kutakuinkin tasaisesti. Eroja löytyi kolmen muuttujan väliltä. Vastaajien mielipiteet poikkesivat toisistaan enemmän prosessien osalta. Henkilökunnan kuvaukset ammatillisesta kaksikielisyydestä voidaan jakaa prosesseihin ja rakenteisiin. Prosesseissa toistuu kaksikielinen asiakkaiden palvelu suullisesti ja kirjallisesti sekä työskentely kollegoiden kanssa molemmilla kotimaisilla kielillä. Rakenteissa puolestaan toistuu kielitaito, kommunikaatio, potilasturvallisuus, asiakkaan ja työntekijöiden kielelliset oikeudet, työmäärän lisääntyminen, stressi, ammattikieli ja termit sekä yksittäiset kuvailevat sanat, kuten oikeudenmukaisuus, luonnollisuus ja rikkaus. Vastaajista 70 % odottaa tilanteen muuttuvan (dynaaminen) viidessä vuodessa. Vain 30 % uskoo sen olevan stabiili. Yli puolet uskoo suomen valtaavan alaa, 36 % monikielisyyden lisääntyvän ja 72 % muutoksen olevan positiivinen.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

Offentliga rum i föränderliga städer : tillgänglighetens och den ökade rörlighetens inverkan

The purpose of this study was to examine how city development and its components affect public space and its development and this with the main focus on the impacts of accessibility and the increasing mobility on public space. Hereby, answers strived to be given to questions concerning both the development of public space after the Second World War until today, in relation to the development of cities and societies, and to the impacts of accessibility and increasing mobility on public space. This study was done because the linkage between the development of cities, societies and public space has been present throughout the development of cities. Cities today are mostly characterized by accessibility and an increasingly dispersed structure, which in addition highlights the impacts of both accessibility, and increasing mobility in cities and public spaces. In an increasing number of studies about public space the increasing impact of accessibility and increasing mobility on public space is furthermore pointed out. Despite this, only a few researches have been conducted about the actual impacts of accessibility and increasing mobility on public space and In Helsinki no research has been done about the subject. In this thesis, the subject has therefor been studied both generally, and more specifically in Helsinki. In Helsinki three public spaces were chosen for the study. These were Narinkka, the Kamppi Square and the Hietalahti Square. To methods used in the study were a literature review and observations. The material used in the literature review ranges from books, to researches, doctorate theses, publications, scientific- and newspaper articles and to organizations' web pages. Based on the information that was found in the literature review a criterion was made. The criterion then functioned as the basis for the observations of the three chosen public spaces. The observations were conducted during one month, during different days of the week and during different times of the day. The results clearly show that accessibility and the increasing mobility have an impact on public space. The essential finding in the study is that good accessibility leads to an increasing mobility. These two factors then together create both possibilities for, and threats against public spaces. The possibilities include versatile activities, heterogeneous user groups and usage of public space throughout the day and week. Threats, on the other hand, involve public spaces turning into places only used for passing through and so losing their characteristics. In order to reach the possibilities and to avoid the threats, it is necessary to pay attention to the physical structure of public spaces and to create a sufficient amount of physical elements, which enhance activities in public spaces. It is evident that public space undergoes constant changes and is visibly affected by the city structure and –development. Today accessibility and the increasing mobility leave clear marks on public spaces. By being aware of, and taking the impacts of accessibility and the increasing mobility into consideration these impacts can so be explored in a positive way and lead to successful and actively used public spaces.Syftet med denna avhandling var att undersöka hur stadsutvecklingen och dess komponenter inverkar på offentliga rum och deras utveckling. Detta med tyngdpunkten på tillgänglighetens och den ökade rörlighetens inverkan på offentliga rum. Med avhandlingen strävades således att svara på frågor om både det offentliga rummets utveckling efter andra världskriget till nutid i samband med stadsutvecklingen och tillgänglighetens och den ökade rörlighetens inverkan på offentliga rum idag. Undersökningen gjordes för att sambandet mellan städernas, samhällenas och de offentliga rummens utveckling alltigenom stadsutvecklingen varit närvarande. Idag då städer främst skildras av tillväxt och utvidgning framhävs dessutom tillgänglighetens och den ökade rörlighetens roll, betydelse och inverkan både på städer och på offentliga rum. I diverse undersökningar och publikationer om offentliga rum nämner man ytterligare tillgängligheten och den ökade rörligheten som faktorer som har en tydlig inverkan på offentliga rum och hur dessa används. Trots detta har undersökningar om tillgänglighetens och den ökade rörlighetens inverkan på offentliga rum tidigare endast gjorts i en snäv utsträckning. I Helsingfors har man i sin tur inte behandlat ämnet överhuvudtaget. I denna avhandling behandlas ämnet därmed både allmänt och specifikt i Helsingfors. I Helsingfors valdes Narinken, Kamptorget och Sandvikens torg som områden där undersökningen utförs. För att undersöka saken gjordes en täckande litteraturöversikt och observationer. Litteraturöversiktens material bestod av böcker, undersökningar, doktorsavhandlingar, publikationer, vetenskapliga- och tidningsartiklar samt information från organisationers hemsidor. Med hjälp av litteraturöversikten skapades ett kriteria, som fungerade som en bas för observationerna. Observationerna i de tre valda offentliga rummen utfördes under en månads tid, under olika dagar av veckan och under olika tider av dygnet. Resultaten av litteraturöversikten och fältobservationerna visar att tillgängligheten och den ökade rörligheten har en tydlig inverkan på offentliga rum. Det grundläggande resultatet är att en bra tillgänglighet leder till en ökad rörlighet. Dessa två faktorer skapar sedan tillsammans både möjligheter för, och hot mot offentliga rum. Möjligheterna innebär mångsidiga aktiviteter, heterogena användargrupper och mångsidiga tider då människor använder offentliga rum. Möjliga hot innebär i sin tur att de offentliga rummen blir ställen för genomgång och förlorar särskiljande egenskaper. För att möjligheterna skall uppnås och hoten undvikas i offentliga rum är det oumbärligt att beakta de offentliga rummens fysiska struktur samt att skapa tillräckligt med fysiska element, som möjliggör aktiviteter i de offentliga rummen. Offentliga rum förändras ständigt och de påverkas tydligt av stadsstrukturen och stadsutvecklingen. Idag präglar tillgängligheten och den ökade rörligheten offentliga rum. Genom att vara medveten om och beakta tillgänglighetens och den ökade rörlighetens inverkan kan man utnyttja dessa inverkningar på ett positivt sätt och skapa lyckade och aktivt använda offentliga rum