Fem i tolv - kan konstmusiken räddas?

Syftet med projektet som ingår i Projekt K på Institutionen för kulturvetenskaper vid Universitetet i Lund är att undersöka det "konstmusikens krisläge" som allt oftare och allt hårdare betonas av aktörerna på det konstmusikaliska fältet. Har konstmusiken möjligheter att leva vidare och hur förhåller sig i så fall dessa möjligheter till begrepp som kunskap och hållbar utveckling? Målet är att göra en empirisk studie av situationen i Malmö genom att (1) detaljerat beskriva det aktuella läget för konstmusiken i Malmö utifrån kriterier som publik-siffror, programval, arrangörernas strategier och visioner samt (2) att utvärdera resultaten ut-ifrån ett musikvetenskapligt metaperspektiv. Resultaten kommer att diskuteras utifrån teorier om kunskap, elitism och postmodernism. På konferensen kommer jag att presentera mina första delresultat

Kultur och hälsa inom utbildningar vid Göteborgs Universitet

Föreliggande rapport utgör en undersökning av kursverksamheten vid Göteborgs universitet. Syftet har varit att kartlägga förekomsten av kurser med kultur och hälsa-tematik vid lärosätet under perioden höstterminen 2014 till höstterminen 2015. Undersökningen har genomförts på uppdrag av Centrum för kultur och hälsa under våren och sommaren 2015. Urvalet av kurser har skett via sållning genom upprättandet av distinktioner mellan olika förståelser av begreppen kultur respektive hälsa. Jag menar att båda begreppen låter sig förstås i en snävare och en vidare bemärkelse. För undersökningen blev det relevant att formulera kriterier som stipulerar att utbildningar vid vårdvetenskaplig fakultet blir aktuella om de intresserar sig för kulturteman i både snäv och vid bemärkelse, alltså såväl för konst som för människans existentiella livsvärld. Utbildningar vid andra fakulteter blir dock relevanta om de anknyter till snävare hälsoteman, alltså i bemärkelsen frånvaro av sjukdom. Efter en första genomgång av programverksamheten vid universitetet kom undersökningen att inrikta sig på att särskilt identifiera och lyfta fram fristående kurser på området. Orsaken till detta var att kurser med kultur och hälsa-tematik inom ramen för utbildningsprogram uppvisade en klar koppling just till program och praktiska behov bland de professioner som de utbildar för. De fristående kurser som kunnat identifieras har i högre grad ett mer Sammanfattning 5 tydligt intresse inriktat på just intersektionen kultur och hälsa, i vidare och/eller snävare bemärkelse. Dessutom är det troligt att just fristående kurser skulle vara en lämplig form för nya kursinitiativ om sådana skulle vara aktuella, vilket gör utbudet av och erfarenheterna från just fristående kursverksamhet på området särskilt relevant. Somliga av de nedan uppräknade kurserna ges dock både som fristående och inom ramen för program. Undersökningen identifierar följande kurser som tydliga bärare av kultur och hälsa-tematik: • ”Begrepp av betydelse för personcentrerad vård – filosofiska grunder” (SV00011), 7,5 hp, vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. • ”Existentiella frågor i hälso- och sjukvården” (OM3108), 7,5 hp, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. • ”Global hälsa” (FHX860), 7,5 hp, Institutionen för medicin. • ”Hälsa, medicin och samhälle 1750–1950” (HI1627), 7,5 hp, Institutionen för historiska studier. • ”Hälsa: natur, kultur och livsrytm” (MU1605), 15 hp, Museion vid Institutionen för globala studier. • ”Personlighet, hälsa och socialpsykologi” (PC1245), 15 hp, Psykologiska institutionen. • ”Musik, människa och hälsa” (MV2113), 7,5 hp, Institutionen för kulturvetenskaper. • ”Personcentrering inom hälso- och sjukvård samt omsorg” (PCV010), 7,5 hp, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. • ”Världen i vården och vården i världen – mångkulturella möten och interkulturell kommunikation i hälso- och sjukvård” (OM3203), 7,5 hp, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Kulturarv, efterfrågan och musikalisk mångfald En fallstudie kring bibliotekariers och användares uppfattningar om musikbibliotekets uppdrag och roll

The main purpose with this Master's thesis has been to through a case study investigate and analyze the music library activity at the Public Library in Lund, in order to find out according to which ideas and principals this activity is run by. It also discusses how you at the music department handle your task as intermediary of music and how well this coincides with the users expectations. To give the research more depth a special analysis has been made, assuming the perspective of the B&I-researcher Sanna Taljas' three perspectives regarding the music department. She identifies three perspectives in maintaining a music library, which she calls the general education, alternative and demand repertoire. The examination is based on an empirical research, where five librarians were interviewed and fifty users have responded to a survey, but the essay also includes a literary study carried out to explore which ideas there are regarding the music department's missions and roles in the existing literature. Librarians and the user's opinions coincide quite well. What distinguish the most are the opinions surrounding the competency of the music library. Librarians highlight the importance of a music science education and reference work, while the users do not expect this competency at all, but regard it more important that the librarians are service minded and have knowledge of music outside of the commercial market. Admittedly the librarians set ideas that could be compared to Taljas' perspectives higher than the users do, ideas that for that sense is not lacking in the users. The differences are mainly about what the users verses the librarians prioritise

Handlingar och preferencer: Om bilen som konsertlokal

Detta papper redogör för resultat av samt pågående och kommande forskning, som jag bedriver och planerar. Främst är det resultat från en empirisk studie, ett fråge- formulär utskickat till 1 000 slumpmässigt valda individer i Sverige enligt strata: ålder, kön och utbildning’, som utgör grunden för detta papper. De fyra punkter, som här fokuseras. är följande: Bilen kan för många individer ha ett existentiellt värde. Musik har i detta sammanhang en funktion med påtagliga effekter. Tillämpning och konsekvenser i relation till trafiksäkerhet. Arbetsformer och metode

Funktionen der Musik in den Komödien Jiri Menzels

Eines der am wenigsten untersuchten Phänomene der filmischen Montage ist der Einsatz von Musiken. Gerade nicht-diegetische Musik (die „eigentliche Filmmusik“) kann in einer ganzen Reihe von Funktionen eingesetzt werden – zur allgemeinen Unterstreichung der Atmosphäre, als subjektive oder gar imaginierte Musik, als eigene kommentative Stimme, als verfremdender Faktor usw. Musik gehört zum Selbstverständlichen des Films. Gleichwohl erbringt sie ihre Leistungen oft fast unbeachtet. Sie genießt – von Ausnahmen abgesehen – keine eigene Aufmerksamkeit, sie ist meist „dienende Musik“, „Funktionsmusik“ (zu der These vgl. immer noch Lissa 1965, neuerdings etwa Kloppenburg/Budde 2000)