Samling ­ krav eller möjlighet? En undersökning om pedagogernas syn på samling i förskolan och förskoleklass ur ett sociokulturellt perspektiv.

Samling, förskolan, skolan, möjligheter, krav, sociokulturellt perspektiv, barns perspektiv, pedagogens roll Syfte: Syftet med arbetet är att synliggöra samlingens betydelse ur pedagogers synvinkel och att undersöka svårigheter och möjligheter med samling ur ett sociokulturellt perspektiv. Metod: Vi är tre studenter som har valt att göra empirisk datainsamling där vi utgår från kvalitativa intervjuer med pedagoger och deltagande observationer av samlingar. Efter att ha samlat en hel del material har vi gjort en analys. Här försöker vi sätta ljus på de viktigaste frågorna när det gäller pedagogernas sätt att använda samling som läranderedskap i förskolan och förskoleklass och pedagogernas förhållningssätt runt det. Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna ser många möjligheter med samlingarna. Samlingen ses som en tradition inom verksamheter och utförs på ett traditionellt sätt, genom att sitta på golvet i en cirkel. Sången anses vara ett betydelsefullt innehåll eftersom sång och musik bidrar till språkutvecklingen. Samlingen bidrar till gemenskap och lärande för barnen. Trots det finns det ingen längre planeringstid utsatt för detta moment och samlingarna genomförs oftast oplanerade. Syftet enligt pedagogerna är att barnen ska vara aktiva i sitt deltagande och lära genom samspel med andra. Trots detta får barnen inga stora möjligheter att komma till tals och blir delaktiga i samlingen

The lexical organisation of monolingual Arabic-speaking 9-11 year old schoolchildren

The study’s aim is to investigate the lexical organisation in Arabic-speaking children in grades 4 and 5 to see whether they have undergone the syntagmatic-paradigmatic shift – a reorganization of the mental lexicon to a more semantic-based organisation, which is estimated to have been undergone by the age of 10. The results are compared to previous studies on mono- and bilingual children. The study’s data was gathered in 2008 from 40 students attending schools in the city of Deir-ez-Zoor in Syria who were tested with Kent and Rosanoff’s word-association test (KR-list). The results show that less than half of the students have undergone the syntagmatic-paradigmatic shift as expected for their age and therefore differ from studies regarding other mono- and bilingual students. A probable reason could be that the KR-list, which consists of 100 common nouns and adjectives, does not fully show the students’ lexical organisation due to the fact that Arabic is a verb-based language. Further studies using verb-based word association tests are needed in order to better reflect the lexical organisation in monolingual Arabic-speaking children.Studien undersöker lexikal organisation hos enspråkiga arabisktalande 9-11 åriga barn i årskurs 4 och 5 med avseende på det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet – en omorganisation av ordförrådet till en mer semantisk uppbyggnad. Skiftet beräknas vara genomfört vid 10 års ålder. Resultaten jämförs med tidigare studieresultat på en- och flerspråkiga elever. Data från en insamling gjord år 2008 på 40 elever från skolor i staden Deir-ez-Zoor i Syrien används i studien. Eleverna testades med Kent och Rosanoffs ordassociationstest (KR-listan). Resultaten visar att mindre än hälften av barnen har gjort det syntagmatisk-paradigmatiska skiftet som förväntas för deras ålder, och skiljer sig från resultat för bland annat svensk-arabisktalande barn. En trolig orsak till detta är att KR-listan, som består av 100 vanliga substantiv och adjektiv, inte fullt återger barnens lexikala organisation eftersom arabiska är ett verbbaserat språk. Studier behöver göras med verbbaserade ordassociationstest för att bättre kartlägga den lexikala organisationen hos enspråkiga arabisktalande barn

Barns övergång från förskola till skola

The aim of this study was to investigate the parents’ perspectives of children’s transitions from preschool to school (preschool class and recreation centre) in two Swedish municipalities. The aim was also to investigate the importance of transition activities from the parents’ perspectives. In this study, a transition is understood as a mesosystem, a discontinuity and a non-linear process. A questionnaire with close-ended questions in paper form was constructed and distributed to the parents with the help of the heads and teachers. 131 parents, whose children had recently moved from preschool to school, received the questionnaire, while 70 parents answered it. The data was statistically analysed. The results showed that i) the parents, with few exceptions, experienced children’s transitions as safe and well-functioning, ii) about half of the parents felt some concern or concern in conjunction with the children’s transitions, iii) the parents of children in need of extra support and/or extra stimulation and challenges felt some concern or were concerned more often and iv), overall, the parents considered transition activities to be important. The study has relevance for staff working in preschools and schools, heads and teachers in training, researchers and others interested in educational transitions and transition activities

Lessons from the Swedish experience

An important principle in the Swedish welfare model is that all adults – women and men, mothers and fathers – should have the possibility to support themselves through wage work. Public child care constitutes a very important part of the social infrastructure which should make this possible (Bergqvist & Nyberg 2001, 2002). However, an adequate supply of public child care is not enough; it should also be accessible, of high quality and affordable. If not, public child care risks being a marginal phenomenon, a last resort for mothers (parents) who do not have a choice. The policies laying the foundations of the dual earner model emerged in Sweden in the course of the 1960s and 1970s (Sainsbury 1996, 1999; Bergqvist et al. 1999; Löfström 2004). A new approach to gender equality in both employment and responsibility for children and family became acknowledged in the law and in policies, if not always in practice. However, at the beginning of the 1990s there was a sharp economic downturn. The employment rate fell dramatically and unemployment soared to levels unthinkable since the 1930s.1 The employment crisis, in turn, produced an accelerating public sector deficit, with revenues plummeting and public expenditures shooting up.2 The situation began to improve only as the decade came to an end, but the employment rate is considerably lower today than in 1990, while the unemployment rate is much higher and this is true for both women and men. In addition to the economic crisis, there were also other factors that might constitute a challenge to the stability of the traditional Swedish welfare model, the dual earner model and gender equality. First, the Social Democratic Party lost its historically dominant position, which opened the way for neo-liberal ideas on market forces and privatisation. The internationalisation of capital markets and financial transactions, plus Sweden’s participation in the European integration project also posed new challenges. Given the unemployment situation, the financial strains, globalisation, and the spread of neo-liberal ideas, it is reasonable to assume that serious attempts to transform the Swedish welfare state might have been undertaken and the dual earner model might be undermined. The aim of this article is to assess the consequences of the economic crisis on publicly financed child care. What happened to the supply of child care, to the accessibility, affordability and to the quality in public child care between 1990 and 2005? To start with, however, the background in terms of mothers’ employment and the expansion of public child care is briefly presented

Enkätundersökning om Borås Stads skolskogar

As a thesis, I have conducted a survey in collaboration with the technical administration Borås city, which deals with examining elementary schools and preschools use of school forests. And look at how it can develop in the future to better match the educational activities. The survey was done because I am interested in the more social values that a forest can embarrass and highlight the importance of staying out in the forest. It is important to work for children and young people to have good opportunities to have school to some extent outside. These answers showed surprisingly big differences between primary and lower secondary school and use school forests. From the majority of respondents, many wanted more information and help to develop the use of school forests. The survey also demonstrated a great interest from schools for these issues. Surveys provide answers to the different requirements that elementary schools and preschools have in the school forests and provide opportunities for improvement of the forest forests, both in Borås city and in a broader perspective. Specifically, it provides answers to which schools want help with the creation and development of school forests. It shows the differences in the use and requirements between primary and lower secondary schools and preschools. This provides a good basis for well-adapted school forests for each activity. One big question is how to make it even more accessible for schools to use school forests in everyday life. One word is that it must be easy to use

Är det Livsviktigt att vara Tillsammans?

Syfte: Vårt främsta syfte är att undersöka hur pedagoger använder sig av "materialpaketen", Lions quest Tillsammans och SET (Social och emotionell träning ) Livsviktigt, i värdegrundsarbetet. Vi vill även sätta oss in i tankarna bakom materialen, genom att intervjua representanter för dem och genom att själva titta på materialen. Huvudfråga: Vi vill genom studien belysa hur pedagogerna arbetar med materialen ute i praktiken och vi vill jämföra materialen. Metod: Undersökningen grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som vi har genomfört med fyra pedagoger på olika skolor och även två representanter för två olika material som ingått i studien. Resultat: Vi har kommit fram till att inga av de intervjuade pedagogerna har använt enbart något av materialen i sitt värdegrundsarbete utan plockar in annat och låter det genomsyra hela verksamheten. Vår studie visar att det är viktigt att anpassa sig efter barngruppens behov. Vår slutsats är att inger material behöver användas från pärm till pärm. Betydelse för läraryrket: Värdegrundsarbetet är en viktig del för att utveckla empati och för att få skolarbetet att fungera bättre. Detta behöver inte nödvändigtvis ske genom att använda sig av ett material utan beror till stor del även på pedagogens förhållningssätt

Klassmärkt barndom

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn

Etiskt ledarskap i övergången mellan förskola och skola: förskoleklassen som inkluderande gränsöverskridare

Förskoleklassen, en obligatorisk utbildning för svenska sexåringar, befinner sig i ett spänningsfält mellan förskola och skola. I spänningen mellan förskolans och skolans olika traditioner, normer och föreställningar måste undervisningen i förskoleklassen bidra till att alla barn får en trygg övergång mellan systemen. Syftet är att bidra med en förståelse kring hur ett etiskt ledarskap kan utformas i förskoleklassens spänningsfält, så att alla barn kan inkluderas och få kontinuitet i sitt lärande. Utgångspunkten är en tidigare empirisk studie om yrkesetik. Ett didaktiskt verktyg, Didetik, underlättar för förskoleklassens lärare att föra samman lärande och omsorg till en helhet