Kunskap, attityd och kommunikation gällande skadliga ämnen i leksaker, elektronik och madrasser - intervjuer med förskolechefer i Malmö

Studies show that toys, electronics and mattresses that are used by children in preschool environments contain hazardous substances. These substances can cause serious long term effects on children’s health and development and it is therefore important to minimise exposure to products containing these substances. Young children spend a significant amount of time in preschools and a change in the preschool environment could have an important effect on the total level of exposure. Toys, electronics and mattresses are also things that are relatively easy to replace and are therefore the focus of this study. The preschool head is responsible for the purchase of these items and therefore six preschool heads in the city of Malmö have been interviewed. The purpose of the interviews is to find out how much the preschool heads know about the hazardous substances in toys, electronics and mattresses, what attitude they have toward this issue and in what way information is best communicated to them. The study shows that there is some knowledge of often discussed concepts related to hazardous substances in toys. No knowledge is shown of hazardous substances occurring in electronics and mattresses. The preschool heads that have engaged in projects and discussion with experts show better knowledge about this issue. More knowledge is necessary to enable better choices in purchasing preschool items. The preschool heads show a positive attitude toward the discussion, to increasing their knowledge and making a better environment for the children. But it is hard to find time for this issue, and too many false alarms and broad-brush information perceived by the head and employees is slowing the progress down. The preschool heads wish for concrete and substantial information, by courses, checklists for purchases, webpages and lists of what items to avoid

”Babblarna” i förskolan, intervjuer med förskollärare om deras arbete med talspråksutveckling bland 1,5–3 åringar

Enligt en av tidernas utvecklingspsykolog Vygotskij är talspråket en av de viktigaste tillgångarna vi människor har. Det är så vi kommunicerar och interagera med varandra menar Vygotskij (Bråten, 1998). Vi pratar ofta om språkutveckling, men i denna uppsats kommer jag att fokusera på talspråksutvecklingen. I takt med att samhället förändras, så måste vi snabbt lära oss att interagera med varandra, därför är det viktigt att vi börjar med de yngsta och deras talspråk. Uppsatsen riktar sig till förskolepersonal, då studien handlar om barns talspråksutveckling i förskolan. Metoden jag använt mig av i denna studie är halvstrukturerade intervjuer med förskollärare som använder sig av ”Babblarna” för att främja talspråksutvecklingen hos barn. ”Babblarna” har huvudfokus i denna uppsats, jag ville veta om detta är ett material som främjar talspråksutvecklingen. Jag har använt mig av innehållsanalys och det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs tankar kring ämnet för att komma fram till ett resultat. ”Babblarna” är ett vinnande koncept enligt förskollärarna, de pratar också om fördelarna med åldersindelade aktiviteter. Dessa resultat diskuterar jag och matchar med den litteratur som berör ämnet

Förskollärares tal om fysik i förskolan

Through the revised curriculum (Swedish National Agency for Education, 2010), science was emphasised, and chemical processes and physical phenomena added as specific content for preschool. However, reviews by the Swedish Schools Inspectorate (2018) show that preschool teachers are still uncertain about the science content and what it should mean in a preschool context. Therefore, it is of interest to study what happens during planning sessions where preschool teachers plan an object of learning in physics. This article presents the qualitatively different ways as the preschool teachers' statements connected to physics and how the teaching of physics changes during four work team planning sessions. The analysis of video transcripts of the planning sessions shows that the preschool teachers' discussions reflect both uncertainty and certainty about the physics content and the physics teaching. The preschool teachers' talk connected to the content change over time from everyday language to the use of scientific concepts. Over time preschool teachers identify new potential starting points for the object of learning. The object of learning is discussed as a construction process and related to time and to what happens during planning sessions and teaching activities. Finally, the implications for practice are put forward

"Barn ska få vara barn" : en intervjustudie kring könsneutralitet, normkritik och genuspedagogik i förskolan

Uppsatsen belyser jämställdhets- och genusarbete på några svenska förskolor. I studiens centrum står tre fokusområden, vilka även format huvudfrågeställningen: Hur ser verk-samhetsansvariga på tre olika förskolor i Skåne på könsneutralitet, normkritik och genuspedagogik i den egna verksamheten? Val av fokusområden beror på deras aktuella ställning i jämställdhetsfrågor inom förskolan. För att besvara frågeställningen har intervjuer genomförts på tre förskolor i Skåne med respektive förskolechefer. Intervjuguiden har utformats med inspiration från förskolans Läroplan och ett dokument från Delegationen för jämställdhet i förskolan. Undersökningen går således även ut på att studera hur de ovannämnda dokumenten faktiskt tolkas. Analysen är utformad med fokus på barns rättigheter, i denna del granskas intervjusvaren utifrån ett rättighetsperspektiv. Med genomgående fokus på uppsatsens tre områdena resulterar analysdelen i att upplysa hur tre förskolechefer upplever och förhåller sig till de olika frågorna. Med hjälp av avgränsning inom tidigare forskning kring jämställdhet bland barn och även på förskolor specifikt, har jag undersökt vad jag anser saknas inom ämnesområdet och vad jag därmed bidrar med till fältet genom studien. Denna studie kan och bör ses som en trygg grund till en senare, större undersökning kring genusrelaterade frågor inom förskolan. The thesis studies gender and equality related work in a few preschools in Sweden. In the center of the thesis, there are three prioritized fields, which also formulate the main question: What does preschool managers from three preschools in Skåne think about gender neutrality, norm criticism and gender pedagogy? The choice of prioritized fields is due to their current position in equality related questions within preschools. To be able to answer the main question, three interviews were made in preschools in Skåne with their preschool manager. The interview guide was developed with inspiration from the curriculum for preschool as well as a document from the Delegation for gender equality in preschool. The survey thus also have the purpose of studying how the documents are interpreted within the preschool arena. The interview questions were asked in an open, free interpreted and neutral way, which resulted in varied interview responses. The analysis has a focus on children’s rights, in this part of the thesis a rights perspective is applied on the survey of the interview responses. With the focus on the thesis’s prioritized fields, the analysis results in an insight of how three preschool managers experience and relate to these questions. Using narrow parts of previous re-search within the field of study about equality amongst children and in preschools, I have examined what I consider is missing in the field and what this thesis consequently contribute with. This essay can and should be seen as a secure foundation for a later and larger survey about gender and equality related questions within the preschool arena

Dialog för trygg naturmiljö vid förskolan

Det finns inga hinder att utforma en trygg naturmiljö vid förskolan om det sker en samverkan mellan förvaltning, skötsel och förskola. Barn utforskar sin omgivning genom lek. Inspirerande miljöer ger nya impulser till leken och naturmiljöer har de egenskaper som främjar fri äventyrlig fysisk aktivitet. Platser för lek ska vara utformade så att risker för olycksfall begränsas. Många av dagens förskolegårdar erbjuder inga utmaningar för barnen. Att komplettera utemiljön med naturelement är möjlig att göra utan att säkerheten äventyras. Dialog mellan förvaltning, skötsel och förskola är en förutsättning för en utveckling av utemiljön ska kunna ske. Det är viktigt att man har barnens behov i fokus och ser möjligheter istället för svårigheter. Slutsatser från fokusgrupper med olika aktörer visade hur en dialog kring förslag på nya inslag av naturelement uppfattades leda till förslag som kunde bidra till en trygg och stimulerande utemiljö på förskolan.There are no barriers to design a safe natural environment at preschool when management, care and preschool cooperate. Children explore their environment through play. Natural environments provide new impulses and encourage free adventurous physical activity. Places for play should be designed so that risks of accidents is limited. Many of today's preschool playgrounds offer no challenges for the children. Supplementing with natural elements is possible to do without compromising security. Dialogue between the management, care and preschool is a prerequisite for the development of the outdoor environment. It is important to have children's needs in mind and see opportunities instead of problems. Results from focus groups showed how a dialogue concerning implementation of natural elements were regarded as contributing to suggestions that could make the outdoor environment at preschools safe and stimulating

Fokus på förskolläraruppdraget: en kvalitativ studie om utmaningarna med den nya reviderade läroplanen i förskolan

I undersökningen ”Fokus på förskolläraruppdraget” har jag undersökt hur förskollärarna uppfatar sitt uppdrag samt hur de omsätter uppdraget i praktiken. Jag har även undersökt vilken påverkan kommunikationen har för förskollärare i deras uppdrag. Jag har avgränsat mig till att samtala med förskollärarna eftersom de har det yttersta pedagogiska an-svaret för verksamheten. Undersökningen är en kvalitativ studie i form av intervjuer och direkt observationer. Under-sökningen är genomförd på två förskolor i Malmö. I undersökningen framkommer det att förskolan idag är inne i en förändringsfas där samarbete och kommunikation har en viktig roll i utförandet av det nya uppdraget

Giftfri förskola i Hässleholms kommun. Inventering av fyra förskolor – nuläge och åtgärder

During the last decades the production and consumption of chemicals has increased dramatically. We know that some chemicals are hazardous for humans and the environment but for most of them our knowledge is limited. Children are very sensitive to hazardous substances compared to adults because of their undeveloped bodies and different behavior. Due to lacking knowledge and regulation of chemicals one should conform to the precautionary principle, especially when it concerns children. Therefore products and materials containing hazardous or potentially hazardous substances should be minimized in areas where children spend a lot of time, such as preschools. This study covers the results of stocktakings of products and routines in four preschools in the municipality of Hässleholm, Sweden. It shows that there are several materials and products present in preschools that might contain hazardous substances, for example plastic plates, used electronics, PVC flooring and toys made of soft plastic. In addition, the stocktakings show lacking routines such as those for cleaning and handling of new textiles. This study also shows steps that can be taken in order to minimize children’s exposure to hazardous substances in preschools. Some measures can be taken immediately, such as removing toys made of soft plastic, while others require larger investments. The examined preschools had some differences between them, but all of them needed to take several measures. In order to achieve a preschool free from hazardous substances it is important to have strict requirements on new products during procurement. Several actors, in addition to the preschool personnel, have to be involved in the work towards preschools free from hazardous substances, such as those responsible for cleaning, construction, food and procurement. A common goal and clear priorities for all involved parties are essential.Material och produkter som kan innehålla hälsofarliga ämnen förekommer på förskolor i Hässleholms kommun. Bristande kunskap och rutiner bidrar även till barns exponering för dessa ämnen. Det är av vikt att man arbetar långsiktigt för giftfria förskolor. Åtgärder finns, och en hel del kan göras omgående för att minimera problemet. Användningen av kemikalier har ökat markant de senaste decennierna. Det finns samband mellan kemikalier och flera olika sjukdomar, men de flesta kemikalier har man otillräcklig kunskap om. Barn är särskilt känsliga för kemikalier och andra hälsofarliga ämnen, som bly och kvicksilver, eftersom deras kroppar håller på att utvecklas och eftersom de har ett annorlunda beteende jämfört med vuxna. De befinner sig ofta nära golvet där kemikalier ansamlas i dammet. Därför bör mängden hälsofarliga ämnen minimeras på platser där barn vistas längre stunder, däribland förskolor. Genom inventeringar visar denna studie att det förekommer material och produkter på förskolor i Hässleholm som kan innehålla ämnen som långsiktigt kan påverka människors hälsa, till exempel äldre PVC-golv, plasttallrikar, mjuka plastleksaker och begagnad elektronik. Studien visar även att vissa rutiner, som de gällande städning och hantering av nya textilier, bör förbättras. Kemikalier ansamlas i damm varför städning är en viktig del i arbetet med giftfria förskolor. Likaså kan det finnas kemikalierester i nya textilier. Därför är det viktigt att de tvättas innan användning. Åtgärder för en giftfri förskola Att uppnå en giftfri förskola, alltså en förskola fri från ämnen som kan utgöra en risk för barnen, tar tid. Flera effektiva åtgärder är dock enkla och bör göras snarast. Mjuka plastleksaker bör rensas bort omgående, särskilt äldre sådana eftersom lagstiftningen gällande leksaker har blivit striktare de senaste åren. Likaså bör inte barnen leka med begagnad elektronik. Andra åtgärder kräver större investeringar, till exempel byte av PVC-golv till annat material och utfasning av äldre möbler. Rutiner på förskolorna bör ses över och samtlig förskolepersonal bör ha viss kunskap om kemikalier i förskolan. Det är viktigt att det ställs höga miljö- och kemikaliekrav på produkter vid kommunens upphandling, så att nya produkter som köps in inte innehåller hälsofarliga ämnen. Vidare krävs det att flera aktörer är delaktiga i arbetet med en giftfri förskola, inte bara förskolechefer och övrig förskolepersonal, utan även de som är ansvariga för lokalvård, byggnation, kost och tillsyn. Ett gemensamt mål bör finnas och här kan kommunens miljöstrategi eller en handlingsplan gällande kemikalier vara ett bra verktyg. Under studiens gång visades ett stort intresse för en förbättring av förskolemiljön. Detta bådar gott för arbetet med en giftfri förskola i Hässleholms kommun

Pedagogisk odling på förskolor och i förskoleklasser

Studier visar att pedagogisk odling är till stor nytta för både barn och pedagoger/lärare. Förutom en större medvetenhet om var maten de äter kommer ifrån genererar odlingen även vinster så som en större gemenskap i klasserna, ett stärkt språk, en känsla för naturen samt ett ökat välmående av att vistas i naturen – för att nämna några. Detta är några av de fördelar som nämns i litteraturen, trotts de många vinster som nämns används pedagogisk odling inte ofta. Därtill kan även odlingen stöta på problem vilket kan resultera i inga eller dåliga skördar, detta kan medföra att odlingsprojektet minskar eller tas bort helt. Syftet med arbetet är att definiera begreppen utomhuspedagogik och pedagogisk odling samt undersöka dess hisoriska användning i svenska skolor. Vidare undersöks vilka hinder som kan finnas med odlingen samt vilket stöd som finns att tillgå. Arbetet tar även upp hur en odling kan utformas med jord- och växtval samt växtbäddskonstruktion utifrån Malmö som odlingsplats. Målet är att göra ett förarbete till en mall för uppstart av odling på förskolor och grundskola i Malmö. En utförlig mall kan sedan utformas som stöd för de som önskar odla, detta är dock ett omfattande arbete varför en komplett mall inte gjorts i detta arbete. För att få svar på detta gjordes en litteraturstudie där utomhuspedagogik och pedagogisk odling förklaras, Malmö som ståndort undersöktes samt beskrivs vad man kan tänka på angående växt- och jord-val samt växtbäddskonstruktion. Vidare gjordes fallstudier för att bland annat ge svar på hur odling kan gå till på olika platser. Resultaten jämförs sedan i diskussioner vilka visar att olika problem angående odling är vanligt förekommande och beror på en rad olika faktorer. Dessa hinder kan medföra sämre skördar samt vara ett hinder för att odling fungerar eller påbörjas alls. Vidare visar resultatet att lösningar på många problem finns men att den kunskap som behövs för att odlingen ska fungera optimalt ofta saknas. Intervjustudien visar även att intresse för odlingen varierar, detta är dock ofta ett resultat av okunskap angående odling. Exempelvis kan ett dåligt odlingsresultat eller tidsbrist göra att intresset för odlingsprojekten litet. Kunskapen om hur odlingen bör utformas samt varför odling är ett bra redskap på förskolor och grundskola bör förmedlas till samtliga skolor för att främja odlingen. Resultatet visar att detta trotts ett visst stöd saknas idag, därför är en mall för enklare uppstart en god ide. Slutsatsen visar även exempel på hur en mall för odling kan utformas utifrån möjliga utgångssätt från resultatet av studien

Principals´ Views on and Descriptions of Preschool Education for Sustainable Development

Principals have an important role to play when it comes to making decisions on organizational reforms and priorities in preschool; however, there has been little focus on their views on education for sustainable development (ESD) at the preschool level, which is a reform that needs to be prioritized. Furthermore, there is little insight into similarities and differences when it comes to how different types of preschools incorporate ESD, especially from the point of view of management. For this reason, this study aims to find out about the views on ESD that principals of eco-certified and non-eco-certified preschools have. A further aim is to examine whether there are any differences between the two types of preschools – eco-certified and non-eco-certified – as made evident in the principals’ descriptions of ESD. This qualitative study applies a cross-sectional design. Seven principals, who headed a total of 22 preschools located in six municipalities in Sweden were interviewed: these interviews were audio-recorded and transcribed, and a thematic analysis was conducted. The findings demonstrate that the principals consider ESD to be crucial in early childhood education and feel ESD needs to be integrated into preschool education. Going by the principals’ descriptions, it seems that the eco-certified preschools prioritize ESD in their daily educational practices more than non-eco-certified preschools do. Further studies are needed to explore the attitudes and actions of principals when it comes to heading ESD in preschool, since attitudes guide both actions and behavior. &nbsp