Lantbrukare som entreprenör

Entreprenörskap bidrar till samhällets utveckling genom förmågan att använda resurser och driva marknaden framåt. Med hjälp av entreprenörskap kan en lantbrukare hitta nya användningsområde för oanvända resurser. Detta ska hjälpa lantbrukaren till att skapa nya möjligheter och inkomstkällor i en föränderlig miljö. Under 2018 drabbades det svenska lantbruket av en värmebölja som ledde till att många lantbrukare tvingades tänka om gällande den dagliga verksamheten. Denna studie fokuserar på att koppla två teorier inom ämnet för att förklara hur entreprenörskap kan skapa nya möjligheter vid externa förändringar, som exempelvis värmeböljan som inträffade under 2018. Målet är att skapa en större förståelse för hur svenska lantbrukare tänker när de ställs inför utmaningar och hur det kan utveckla företaget. Syftet med studien uppfylls genom att intervjua tre olika lantbruksföretag och en representant från LRF Mälardalen för att få olika synsätt och skapa ett bredare förståelse, men även för att hjälpa oss att förstå entreprenörskapets roll för det svenska lantbruket. Studien har kvalitativ inriktning vilket innebär att vikt läggs vid ord vid insamling av empiri. Det ger oss en möjlighet att på djupet kunna studera den omgivning som människor lever i. Uppsatsen visar att det teoretiska ramverket för entreprenörskap kan förklara hur en lantbrukares tankesätt kan leda fram till en förändring och att det finns olika strategier för hur lantbrukare väljer att hantera en utsatt situation. Studien pekar på att de respondenter med djurbesättning ställdes inför en annorlunda utmaning, då de i första hand var tvungna att se till djurens välmående, till skillnad från de med spannmålsproduktion. Det vi däremot kan se som en gemensam faktor är vikten av att vara snabb i beslutfattandet samt förmågan att effektivisera befintliga resurser. Genom att kontinuerligt utvärdera tillgängliga resurser kan vi i denna studie se att lantbrukare väljer att expandera, diversifiera eller specialisera den befintliga verksamheten beroende på dess förutsättningar. Studien bidrar till ökad förståelse för den entreprenöriella processen genom en egen sammanlänkning av teorierna bricolage och effectuation. På så sätt kan vi visa hur entreprenörskap kan skapa nya möjligheter för svenska lantbrukare när det dagliga arbetet ställs på sin spets.Entrepreneurship contributes to the development of society through the ability to use resources and influence the market. With the help of entrepreneurship, a farmer can find new need for unused resources. This will help the farmer to create new opportunities and new source of income in a changing environment. In 2018, Sweden was affected by a heatwave, which forced many farmers to rethink about the daily production. This study aims to create a greater understanding of how Swedish farmers think when they face challenges and how it can develop the company. The purpose of the study is fulfilled by interviewing three different farmers and one representative from LRF Mälardalen to gain different views and create a broader understanding, but also to help us understand the importance of entrepreneurship in Swedish agriculture. The study has a qualitative approach, which means that weight is placed on words when collecting empirical data. This study focuses on linking two theories within the subject to explain how entrepreneurship can create new opportunities during external changes, such as the heatwave that occurred in 2018. A finding in this study is the importance of being quick in decision-making as well as the ability to streamline existing resources. By identify available resources, we can see in this study that farmers choose to expand, diversify or specialize their company depending on their circumstances. In this way, we can show how entrepreneurship can create new opportunities for Swedish farmers when their daily work is changing

Social innovation in Rural Development : a study about Uppsala and Tierp municipalities’ strategies

Målet med denna uppsats i landsbygdsutveckling är att undersöka hur två kommuner i Uppsala län, Uppsala och Tierps kommuner, uppfattar och arbetar med social innovation, samt vilken roll landsbygden spelar i arbetet. Uppsatsen är baserad på kvalitativa forskningsintervjuer med sex personer i de två kommunerna och analyseras utifrån teorier om social innovation i forskningslitteraturen, samt ur ett government och governance perspektiv. Studien visar att det finns en otydlighet kring begreppet social innovation som leder till att det ofta talas om i termer av sociala företag och sociala entreprenörer. Vidare analyseras hur kommunerna arbetar med sociala innovationer inom den privata, offentliga och idéburna sektorn. Genom t.ex. Idéburet Offentligt partnerskap (IOP) samt arbetar de tillsammans med organisationer som Mikrofonden och Coompanion i Uppsala Län. Studien avslutas med förslag för vidare forskning inom fältet för social innovation.In this thesis in Rural development the aim is to examine how two municipalities in Uppsala county, Uppsala and Tierp municipalities understand and work with social innovation, and to what extent the countryside is part of this work. The thesis is based on qualitative interviews with six employees in the two municipalities and is analyzed through theories on social innovation in the research literature, and from a ‘government & governance’ perspective. The study shows that there is complexity around the term social innovation and it is often spoken about in terms of social enterprises or social actors. The latter part describes how these two municipalities work with social innovation in the private, public and the civic sector. Through for instance Civic-public partnership (IOP) agreements and in collaborations with organizations such as Microfund and Coompanion in Uppsala county. The paper ends with recommendations for further research in the field of social innovation

Reproducing gender - The spatial context of gender in entrepreneurship

This thesis aims to contextualise gender-in-entrepreneurship, which means focusing on when, how, and why entrepreneurship happens. Gender-in-entrepreneurship implies a focus on how women and men perform gender in entrepreneurship while questioning underlying masculine assumptions of entrepreneurship. By combining the two ideas, this thesis adds to our understanding of how the gender process intertwines with entrepreneurship and takes place in a spatial context. I have performed ethnographic fieldwork (including interviews, observations and staying up to date on social media) with over 70 informants who were men and women entrepreneurs, municipal politicians, and officials, all in a small rural municipality in Sweden with about 6000 residents. The municipality is attempting to rebrand itself from industrial to entrepreneurial. This compilation thesis is based on four papers. Together, these papers provide a range of insights into gender-in-entrepreneurship when considering a spatial perspective. Relating the four papers to the overall aim, I illuminate two points: I demonstrate that the spatial context is intertwined with gender-in-entrepreneurship through showing how entrepreneurship in context reproduces gender, and how the gendering of spatial context shapes entrepreneurship. I also demonstrate what the spatial context comprises, through developing the dimensions of the history of the spatial context, the distance to other spatial contexts, and the closeness within the spatial context. These dimensions are situation and place specific; they are dictated by the spatial context. Through contextualisation, researchers can see these dimensions and thus see that it is through their interactions that gender-in-entrepreneurship unfolds

Entreprenörskap, industriell dynamik och ekonomisk tillväxt

Huvudtesen i denna studie är att innovationer driver den ekonomiska utvecklingen, att innovationer skapas i teknologiska system och omvandlas till ekonomisk verksamhet i kompetensblock, och att industriell dynamik uppstår i konfrontationen mellan utbudssidan (teknologiska system) och efterfrågesidan (kompetensblock). Institutionella förhållanden påverkar såväl teknologiska system och kompetensblock som deras interaktion. För stabil långsiktig tillväxt på makronivå krävs kontinuerlig industriell dynamik, dvs. experimentering och stark turbulens, på mikronivå. Entreprenörskap används här som en samlande term för innovativ verksamhet. Uppsatsen disponeras på följande sätt. Först görs en kort översikt av existerande teorier om sambandet mellan entreprenörskap och ekonomisk tillväxt. Därefter presenteras och diskuteras teknologiska system, kompetensblock och industriell dynamik som de centrala byggstenarna i en ny och mera omfattande teori. I det avslutande avsnittet diskuteras på vilka sätt entreprenörskap skapar industriell dynamik och ekonomisk tillväxt.entrepreneurship; industrial dynamics; economic growth; technological innovation systems

Entreprenörskap och egenfinansiering — om den privata förmögenhetsbildningens teoretiska och praktiska betydelse för entreprenörskapets omfattning

Egenfinansieringen har stor betydelse för om människor ska ta steget till att bli entreprenörer. Det har fastslagits i en rad empiriska studier och ett välkänt forskningsresultat. Det är emellertid inte lika klart hur den teoretiska förklaringen till detta empiriska samband ser ut. De teorier som genom åren har framförts har snarast lett till slutsatsen att frågor runt entreprenörskapets omfattning är frikopplade från egenfinansieringen. Syftet med denna uppsats är att klargöra och renodla de teoretiska argumenten för varför egenfinansieringen spelar en så viktig roll och att klargöra hur hindren för egenfinansiering av entreprenörskapet ser ut. Det avgörande teoretiska argumentet är att det alltid kommer att finnas informations-, perceptions-, tolknings- och utföranderelaterade problem som gör sig gällande så snart entreprenören söker extern finansiering. De samlade empiriska och teoretiska argumenten visar därför på egenfinansieringens avgörande betydelse för entreprenörskapets omfattning. Hindren för egenfinansiering av entreprenörskapet kan allmänt sägas falla i två kategorier, (1) hinder för att bygga upp en förmögenhet respektive (2) hinder för en befintlig förmögenhets bevarande. Resultaten har viktiga policyimplikationer.Entrepreneurship; judgment; asymmetric information; self-finance; taxation

Den svenska tillväxtskolan

Den svenska tillväxtskolan, som här för första gången ges en samlad presentation, är en unik svensk nationalekonomisk skolbildning, med Erik Dahmén som den mest kände företrädaren. Denna tradition betonar att ekonomisk tillväxt är en evolutionär process där entreprenörskap och innovationer spelar en central roll. Ekonomisk utveckling sker inom ramen för breda utvecklings- och kompetensblock, där det nya utmanar det gamla i en process av kreativ förstörelse. I uppsatsen presenteras de bärande idéerna inom denna skolbildning. Dessutom relateras kortfattat den svenska tillväxtskolans synsätt till traditionell nationalekonomi.The Swedish Growth School; Erik Dahmén; Development Blocks; Competence Blocs; The Experimentally Organized Economy; Institutional Blocs

Byggnadsentreprenören : En studie om samarbetet mellan små och stora företag i staden Raseborg

Byggnadsentreprenören är viktig i ett samhälle i ständig förändring och speciellt lokalt är det viktigt att det finns kunniga byggarbetare i den egna regionen. Mitt examensarbete ser närmare på behovet av samarbetsnätverk mellan små- och storföretag inom byggnadsbranschen i staden Raseborg. Frågor som tas upp i arbetet är hur ett effektivt samarbete kan skapas mellan företag i byggnadsbranschen och hur alla nätverk påverkar varandra. För arbetet gjordes en marknadsundersökning bland fyra olika stora byggnadsföretag som är verksamma i regionen Raseborg. En individuell intervju gjordes med samtliga företag och svaren analyserades. Byggnadsentreprenörerna i Raseborg och andra regioner i Finland bör bli mera medvetna om samarbetsnätverkens existens samt deras betydelse för den fortsatta verksamheten. Det räcker inte med enbart god yrkeskunskap i byggnadsföretagen, utan det är många andra aspekter som spelar stor roll i affärsvärldenThe building contractor has an important role in a constantly evolving world. Locally it is very important that there are skilled construction workers in one’s own region. My thesis looks at how important networks between small and large companies are in the construction industry and in the municipality of Raseborg. Issues addressed in the thesis are what you need to think about as a building contractor today, how effective cooperation can be achieved between the companies in the construction industry, the importance of these collaborative networks and how all these affect each other. I have chosen to do a market research among four major construction companies operating in the region of Raseborg. An individual interview was done with all the different companies and the responses were analyzed. A deductive research approach and a qualitative research method were chosen for my thesis. I think the topic is important to address because builders in Raseborg and other regions in Finland should be more aware of the existence of cooperation networks and their importance. I want to emphasize that it is not enough to only achieve a high level of skill in the construction business, but that there are many other aspects that play a major role when you are in the business world

Institutionella förutsättningar för entreprenörskap och företagstillväxt

En trend i de ledande industriländerna mot mindre enheter och ett stort jobbskapande netto i små, nya och snabbväxande företag betyder att entreprenörskapet i dag är betydligt viktigare än tidigare. Samtidigt har Sverige långsiktigt haft en svag tillväxt relativt andra länder och ett svagt jobbskapande netto i det privata näringslivet. Denna svaga makroutveckling stämmer väl överens med ett antal studier som på mikronivå belagt en låg tillväxtvilja bland små och nystartade företag i Sverige. Det är inte minst därför av stort intresse att identifiera de viktigaste institutionella villkoren för entreprenörskap och företagstillväxt och hur olika villkor kan förväntas påverka företag av olika storlek, ålder, kapitalintensitet och med olika branschtillhörighet och behov av entreprenörsinsatser. I detta kapitel identifieras flera sådana faktorer: beskattningen av entreprenörs- och arbetsinkomster, sparandet och riskkapitalförsörjningen, riskkapital-marknadernas förutsättningar, lönebildningen, regleringarna på arbetsmarknaden och den offentliga sektorns monopolisering av stora delar av produktionen. Under det senaste decenniet har de institutionella villkoren blivit avsevärt gynnsammare än tidigare framförallt genom omfattande avregleringar av viktiga marknader och lägre beskattning av entreprenörsinkomster, kapital och arbetskraft. Det går också att skönja ett tydligt uppsving i den entreprenöriella aktiviteten i Sverige under senare år.Entreprenörskap; företagsklimat; företagstillväxt; institutionella villkor