The Cyberterrorism Threat: Findings from a Survey of Researchers

This article reports on a recent research project exploring academic perspectives on the threat posed by cyberterrorism. The project employed a survey method, which returned 118 responses from researchers working across 24 different countries. The article begins with a brief review of existing literature on this topic, distinguishing between those concerned by the imminent threat of cyberterrorism, and other, more sceptical, views. Following a discussion on method, the article's analysis section then details findings from three research questions: (i) Does cyberterrorism constitute a significant threat? If so, against whom or what?; (ii) Has a cyberterrorism attack ever taken place?’; and, (iii) What are the most effective countermeasures against cyberterrorism? Are there significant differences to more traditional forms of anti- or counter-terrorism? The article concludes by reflecting on areas of continuity and discontinuity between academic debate on cyberterrorism and on terrorism more broadly

Cyberterrorism: the story so far

This paper is concerned with the origins and development of the concept of cyberterrorism. It seeks to excavate the story of the concept through an analysis of both popular/media renditions of the term and scholarly attempts to define the borders of same. The contention here is not that cyberterrorism cannot happen or will not happen, but that, contrary to popular perception, it has not happened yet

Meeting the Challenge of Cyberterrorism: Defining the Military Role in a Democracy

Denna forskningskonsumtion strävar efter att utifrån två frågeställningar undersöka dels var det deliberativa samtalets möjligheter och begränsningar ligger, dels undersöka hur det deliberativa samtalet påverkar lärarrollen i klassrummet. Detta sker genom en systematisk litteraturstudie som behandlar ett urval av relevanta svenska författare och även ett par internationella engelskspråkiga författare. Det deliberativa samtalet är en kommunikativ metod där samförståelse, konsensus och demokrati står i fokus. Tomas Englund, en av de mest uppmärksammade förespråkare av metoden beskriver det deliberativa samtalet med en rad punkter. Dessa punkter beskriver samtalet som att det ska ge olika argument utrymme, samtalet ska vara tolerant, samtalet ska ha inslag av kollektiv viljebildning, traditionella uppfattningar ska ifrågaställas och samtalet ska helst utesluta lärarledning. Det deliberativa samtalet har av bl.a. Skolverket lyfts fram som en  metod som ska gynna värdegrundsarbetet i skolan. Runt millenieskiftet hade det deliberativa samtalet samt värdegrundsarbetet fått en allt mer central del i skolan där Tomas Englund var en av de mest framträdande förespråkarna av metoden. Ytterligare styrkor i samtalet kunde även förstås som dess potential i att kunna implementeras i andra kommunikativa situationer inom flertalet ämnen. Trots att förespråkarna av det deliberativa samtalet kan lyfta många styrkor hos metoden finns fortfarande flera invändningar. De främsta styrkorna som lyfts ur det deliberativa samtalet är värdegrundsarbetet och samtalets tillämpningsbarhet, men de mer kritiska författarna vill gärna uppmärksamma hur det tämligen strukturerade samtalet kan påverka klassrummet och dess dynamik mellan lärare och elever. Hur ska exempelvis läraren förena sin position som betygsättande maktfigur med att hålla samtalet så öppet och tolererande som möjligt, oavsett åsikter som tas upp? Hur ska retoriska färdigheter hos eleverna behandlas när samtalet ska vara öppet och inkluderande? Forskningskonsumtionen lyfter även hur sociala och kulturella faktorer spelar in på elevers förmåga att deltaga i samtalet och lyfter genom författarna fram en diskussion om samtalets lämplighet i klassrummet, främst genom dess deltagare som utgångspunkt. Slutsatsen härleds till att lämpligheten hos det deliberativa samtalet i klassrummet kan kondenseras ned till frågan om förutsättningarna i klassrummet. Det deliberativa samtalet är ingen universallösning för värdegrundsarbete, men har samtidigt en rad andra styrkor som är värda att lyfta fram. Författarna saknar även en enhällig lösning över vilken roll läraren ska ha i samtalet och saknar även en riktig diskussion om hur det deliberativa samtalet ska behandla konflikter när samtalet drivs till sin spets

Reality bytes: cyberterrorism and terrorist 'use' of the Internet

This paper examines the concept of cyberterrorism. Fringe activity on the Internet ranges from non-violent 'Use' at one end to 'Cyberterrorism' at the other. Rejecting the idea that cyberterrorism is widespread, the focus here is on terrorist groups' 'use' of the Internet, in particular the content of their Web sites, and their 'misuse' of the medium, as in hacking wars, for example. Terrorist groups' use of the Internet for the purpose of inter-group communication is also surveyed, partly because of its importance for the inter-networked forms of organisation apparently being adopted by these groups, but also due to the part played by the Internet in the events of September 11 and their aftermath

Hackers as terrorists? Why it doesn't compute

The bulk of this article is concerned with showing why computer hackers and terrorists are unlikely to form an unholy alliance to engage in so-called cyberterrorism. The remainder of the paper examines why neither hacktivists nor crackers fall easily into the cyberterrorist category eithe