Mapping of reading and spelling abilities in 12-year-olds with autism spectrum disorder without mental retardation

Earlier findings regarding reading and spelling abilities in school-aged children with autism spectrum disorder (ASD) without mental retardation are varying. This study aimed to map out reading and spelling abilities at the age of 12 for this group of children within a longitudinal research project. All 35 children participating in this study had received an early diagnosis and intervention. A wide range of tests were used and those assessing reading, spelling and general language abilities were analyzed. Results showed no difficulties in decoding for 88.2 % of the participants. Clearly impaired reading comprehension and spelling was found in 25.8 % and 26.4 % of the participants respectively. A positive correlation was found between word decoding and reading comprehension. The results reflect a major heterogeneity at both group- and individual level. This demands extensive knowledge in relation to approaching and treating these children in school as well as other settings.De forskningsresultat som finns om läs- och stavningsfärdigheter hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning är varierande. Syftet med den aktuella studien var att kartlägga läs- och stavningsförmåga i denna grupp barn vid 12 års ålder som en uppföljning inom ett longitudinellt forskningsprojekt. Samtliga 35 barn som deltog i studien hade fått tidig diagnos samt erhållit intervention. Ett brett testbatteri användes och de deltester som prövade läs- och stavningsfärdigheter samt grundläggande språklig färdighet (IGS) analyserades. Inga svårigheter gällande avkodning uppvisades hos 88,2 % av deltagarna. Resultaten visade på tydliga svårigheter med läsförståelse för 25,8 % och med stavning för 26,4 % av deltagarna. Positiva samband erhölls mellan resultaten för ordavkodning och läsförståelse. I resultaten avspeglas en betydande heterogenitet på både grupp- och individnivå vilket ställer stora krav på kunskapen om och bemötandet av dessa barn i och utanför skolsammanhang

Att alla barn lär sig läsa och skriva ­ lärares viktigaste uppdrag

Sammanfattning Syftet är att undersöka hur lärare upptäcker elever i läs- och skrivsvårigheter i skolår respektive 3 och hur de arbetar för att främja dessa elevers inlärning. Frågeställningar · Vad har lärare för synsätt på, och tankar kring läs- och skrivsvårigheter? · Hur upptäcker lärare att en elev är i läs- och skrivsvårigheter? · Hur går lärare vidare när läs- och skrivsvårigheter upptäckts? · Hur kan lärare arbeta för att reducera läs- och skrivsvårigheter? · I vilken mån utgår lärare från teorier eller forskning i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter? Metod och material som använts är en kombination av studier av tidigare forskning samt en kvalitativ semistrukturerad intervju med lärare som har elever i skolåroch 3. Resultat som framkommit är att lärarens yrkeskompetens är en avgörande faktor för en framgångsrik läs- och skrivinlärning. I stället för att välja en metod framgår det att metodpluralism, där lärare kan möta alla elevers behov, främjar elevernas inlärning. Lärarens synsätt på läs- och skrivsvårigheter påverkar hur de väljer att arbeta med dessa elever. I skolår och 3 upptäcks elever i läs- och skrivsvårigheter ofta genom informella test i det dagliga arbetet av sin lärare. Då lärare upptäcker att en elev uppvisar svårigheter utreds dessa vidare genom mer formella test för att finna vari dessa svårigheter ligger. Betydelsen för läraryrket utifrån detta examensarbete är ytterst relevant, då det är lärarens yrkeskompetens som ses som den största faktorn för elevers läs- och skrivframgång. Läs- och skrivförmågan är viktig för en elevs fortsatta utbildning och liv i dagens informationssamhälle

Success factors and barriers for continuous quality improvement in acute hospital care

The aim of this study was to examine success factors and barriers for continuous quality improvement in acute hospital care. Background In spite the improvements and developments in healthcare the last fifty years, adverse events and lack of quality remain a problem. In 2012, the Swedish National Board of Health and Welfare increased the requirement about continuous quality improvement in the revised regulations. Several reports still indicate insufficiencies in continuous quality improvement. Method Interviews with six operational managers from three different hospitals for acute care, in the central of Sweden, were conducted. The interviews were analyzed with conventional qualitative content analysis. Results The results show that success factors and barriers mainly involves three themes 1) Need of integrated support 2) Need of value based leadership and 3) The need of courage Develop integrated support and standardized methods for continuous quality improvement, processes, result follow-up, visualization and operational support. Practice value based leadership that aim for patient related outcomes. Courage at each organizational level is needed to improve possibilities for learning and improvement.Syftet var att undersöka vilka framgångsfaktorer respektive svårigheter som påverkar ett systematiskt kvalitetsarbete inom akutsjukvården Bakgrund Trots hälso- och sjukvårdens framsteg och utveckling de senaste femtio åren, är vårdskador och kvalitetsbrister fortfarande ett problem. I samband med Socialstyrelsens reviderade föreskrift om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (2012) skärptes dessa krav på hälso- och sjukvården. Flera myndighetsrapporter pekar dock på att det fortfarande finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Metod Studien bygger på intervjuer med sex verksamhetschefer på tre olika akutsjukhus i Mellansverige. En kvalitativ intervjumetod med en induktiv ansats har använts och därefter har en konventionell innehållsanalys genomförts. Resultat Studien visar att framgångsfaktorer och svårigheter främst berörde de tre teman 1) Behov av integrerat stöd 2) Behov av värderingsstyrt ledarskap och 3) Behov av mod. Utveckla enkla stödstrukturer med enhetliga/standardiserade metoder för kvalitetsarbete, processorientering, resultatuppföljning, visualisering och operativt stöd för systematiskt kvalitetsarbete. Tillämpa värderingsstyrt ledarskap med resultatstyrd vård som utgår från patientens perspektiv. Det behövs mod på alla nivåer i organisationen för att förbättra möjligheterna för lärande och utveckling

"Hjälp, hur gör jag nu?" ­ en kvalitativ studie om pedagogers kunskap, beredskap och förhållningssätt gällande barn som far illa i hemmet

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagoger, med hjälp av de kunskaper de får i sin utbildning, är förberedda att hantera situationer där vissa barns hemförhållanden kan få negativa konsekvenser i den pedagogiska verksamheten. Huvudfråga: Vad har verksamma pedagoger för kunskap, beredskap, förhållningssätt och erfarenhet gällande hantering av situationer där barn far illa i hemmet? Metod och material: Vi har i vår studie använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem pedagoger som på något sätt har anknytning till förskoleverksamheten. Vid transkriberingen av intervjuerna, valde vi ut det material som vi ansåg vara mest relevant för våra frågeställningar. Resultat: Vi kom i vår studie fram till att de respondenter vi intervjuade, trots stora brister av denna problematik i deras utbildning, idag har bra kunskap och beredskap för att hantera situationer där barn far illa och på ett negativt sätt påverkar den pedagogiska verksamheten. Denna kunskap och beredskap har de erhållit genom flera års erfarenhet inom yrket och av kollegor som delat med sig av deras erfarenheter och kunskaper inom denna problematik. Det är alltså genom erfarenhet och utbyte av tankar, idéer och kunskaper med kollegor som pedagogerna har fått den kunskap de idag besitter. Med hjälp av respondenternas svar kunde vi av detta alltså dra en slutsats om att nyutexaminerade pedagoger inte har tillräcklig kunskap att tillgå för att hantera denna typ av problematik. Betydelse för läraryrket: Detta är en svårighet att som alla pedagoger säkerligen kommer att komma i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Därför är det viktigt att redan från början få en grund att stå på. Denna grund bör därför ingå som ett obligatoriskt inslag i lärarutbildningen, för att pedagoger redan under sina första år ska vara redo att bemöta och kunna hantera denna problematik

Verksamhetsförlagd lärarutbildning och specialpedagogisk kunskap

I den förnyade lärarutbildningen ska alla studenter tillägna sig specialpedagogisk kunskap och kompetens. Enligt lärarutbildningskommitténs betänkande är det nödvändigt, eftersom den stora utmaningen i dagens skola utbildningsmässigt och verksamhetsmässigt är hur förskolans och skolans personal ska hantera det faktum att elever har olika förutsättningar, erfarenheter och behov. Projektet tar sin utgångspunkt i de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen (VFU) och lärarstudenters kunskapsutveckling i specialpedagogik. Syftet är att studera hur blivande lärare erfar mötet med alla elevers olikheter samt uppfattar och förstår betingelser och villkor för elevers delaktighet och lärande i skolans vardagliga arbete. Kunskapsintresset är även riktat mot att studera högskolans kollektiva kunskapsbildning med avseende på lärarstudenters möte med hela variationen av elevers olikheter i skolan. Undersökningen är grundad i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv inom vilket samspel mellan individ och omvärld fokuseras (Ahlberg, 2001). Människors delaktighet, kommunikation och lärande betraktas som sammanflätade i en ömsesidig påverkan. Forskningsintresset är riktat mot att samtidigt urskilja och beakta olika aspekter av skolans verksamhet. Det handlar om individen, den sociala praktiken samt organisatoriska och strukturella aspekter som formar villkor och betingelser för elevers skolsituationer. Studenterna som deltar i projektet går vid någon av lärarutbildningens tre inriktningar mot grundskolans senare år och gymnasieskolan som erbjuds vid den högskola där studien genomförs. Åtta till tio studenter från varje inriktning bildar ett nätverk som fortlöpande träffas för att diskutera och reflektera över frågeställningar och dilemman som uppstår i mötet med alla elevers olikheter. Som utgångspunkt för samtalen tas loggböcker som studenterna skriver under sina veckor i skolan. Studenterna får även tillfälle att föra samtal tillsammans med handledare, specialpedagoger, högskolelärare och representanter från andra yrkesgrupper. Resultaten visar att studenterna när det gäller att möta elevers olikheter i stor utsträckning uppmärksammar differentiering och nivågruppering av eleverna. De reflekterar över konsekvenserna av en målstyrd skola och refererar till mål att sträva mot och mål att uppnå. De fokuserar i mycket stor utsträckning arbetsmiljön i klassrummet och lärares möjligheter att skapa lugn och arbetsro i klassrummet. I mindre utsträckning berör studenterna skolan som organisation, skoldokument och lärares samverkan. Ett resultat av projektet är också att det har bidragit till en ökad fokusering av specialpedagogiska frågeställningar vid högskolan

Language ability in 12-year-olds with autism spectrum disorder (ASD) without mental retardation who received early diagnosis and intervention

Presently, there is limited knowledge regarding language and communication ability in children with autism spectrum disorder (ASD) and normal intelligence at school age. The purpose of this study was to follow up language ability in 12-year-olds with ASD without mental retardation. They had received early diagnosis and intervention. Clinical Evaluation of Language Fundamentals, fourth edition (CELF-4) was used to assess language and pragmatic ability. Non-verbal problem solving skills was assessed with Raven’s Progressive Matrices. Results: Reduced general language ability was found in 64 % of the participants. Receptive ability was significantly higher than expressive ability in regards to word and sentences. Non-verbal problem solving skills was found to have a significant correlation to core language ability and language content. Conclusion: Language abilities in Children diagnosed with ASD at an early age should be followed up.Det finns idag begränsade kunskaper om språk- och kommunikationsförmågor hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning. Syftet med den aktuella studien var att följa upp barn med AST utan utvecklingsstörning vid 12 års ålder avseende språklig förmåga. Samtliga barn hade erhållit tidig diagnos och intervention. Clinical Evaluation of Language Fundamentals, fjärde upplagan (CELF-4) användes för bedömning av språkliga färdigheter samt pragmatisk profil. Ravens progressiva matriser användes för bedömning av icke-verbal problemlösningsförmåga. Resultat: Nedsättningar i grundläggande språkliga färdigheter återfanns hos 64 % av deltagarna. Receptiva färdigheter var signifikant högre än expressiva avseende ord- och meningsnivå. Icke-verbal problemlösningsförmåga erhöll signifikanta samband med grundläggande språkliga färdigheter samt språkligt innehåll. Slutsats: Barn med tidig ASTdiagnos bör följas upp avseende språkliga färdigheter

Children and adolescent's experiences of drug treatment for ADHD : pathways to participation

Background: There is evidence that drug treatment with stimulant medications have positive effect on the core symptoms of ADHD. Despite extensive research in this area there are still few studies that deal with children's own experiences. Purpose: To highlight children and adolescent’s experiences of drug treatment for ADHD. Method: The study was conducted as a prospective study in the form of a survey which 31 children and adolescents with ADHD in the age of 9-18 responded. The answers were fed into SPSS and presented descriptively question by question in four different themes. Results: The results showed that most of the respondents had a positive image of the ADHD medication. 25 of 31 respondents agreed with the statement that they believe that medicine is a good treatment. It was seen that all took their medication as they were supposed to, but the majority needed help by their parents. Those surveyed experienced few troubles with traditional views on medication. Positive effects were reported more clearly than the negative effects. Conclusion: This study showed that children and adolescents who are under medication for ADHD were in favor of drug therapy and had both positive and negative experiences. The medicine had particularly positive effects on concentration and hyperactivity. Overall, the positive effects were described more frequently than the negative. Most respondents reported that they can be open about their disability in relation to its surroundings, and no one has been teased for taking ADHD-medication. The parents had an important role in supporting the child regarding compliance with treatment. To highlight children and adolescent’s experiences of drug treatment leads to increased knowledge and understanding, which can contribute to a better adapted treatment .Bakgrund: Det finns evidens för att läkemedelsbehandling med centralstimulerande mediciner har positiv effekt på kärnsymtomen vid ADHD. Trots omfattande forskning på området finns få studier som behandlar barns egna erfarenheter av läkemedelsbehandling. Syfte: Att belysa barn och ungdomars erfarenheter av läkemedelsbehandling vid ADHD. Metod: Studien genomfördes som en prospektiv enkätstudie vilken 31 barn och ungdomar med ADHD i åldern 9-18 år besvarade. Svaren redovisades deskriptivt fråga för fråga i fyra olika teman. Resultat: De flesta respondenter har en positiv bild av att medicinera för ADHD både vad gäller inställning och erfarenheter. Alla tillfrågade tog sin medicin på de dagar de ska ta den, men flertalet får hjälp med påminnelse av sina föräldrar. De uppgav få bekymmer med omgivningens syn på medicinering. Positiva effekter rapporterades mer tydligt än de negativa. Slutsats: Denna studie visade att barn och ungdomar som är under läkemedelsbehandling för ADHD var positivt inställda till läkemedelsbehandling och hade både positiva och negativa erfarenheter. Medicinen hade framför allt positiva effekter på koncentration och hyperaktivitet. Överlag beskrevs de positiva effekterna oftare än de negativa. De flesta respondenterna uppgav att de kan vara öppna med sin funktionsnedsättning i förhållande till omgivningen, och ingen har blivit retad för att de tar ADHD-medicin. Föräldrarna hade en viktig roll i att stödja barnet gällande följsamhet i behandlingen. Att lyfta fram barn och ungdomars erfarenheter av läkemedelsbehandling leder till ökad kunskap och förståelse, vilket kan bidra till en bättre anpassad behandling

Stödpersonsverksamhet för vuxna med autismspektrumtillstånd : En litteraturstudie ur ett ergoterapeutiskt perspektiv

Personer med autismspektrumtillstånd behöver stöd och handledning i olika vardagliga aktiviteter. Många förblir isolerade från samhället på grund av olika svårigheter. För att förebygga isolering finns stödpersonsverksamheten Fyra Betydelsefulla Timmar koordinerat av Samarbetsförbundet kring funktionshinder r.f. (SAMS). Studiens uppdragsgivare är Arcadas livskvalitetsprojekt inom utbildningsprogrammen ergoterapi och det sociala området. Livskvalitetsprojektet görs i samarbete med två partnerhögskolor samt partner inom tredje sektorn och offentliga sektorn. I denna studie är SAMS partner från tredje sektorn. Syftet med studien är att ge kunskap till stödpersoner som stöder vuxna med autismspektrumtillstånd, dvs. autism och Asperger syndrom (AS). Kunskapen fås från tidigare forskningar som beskriver ergoterapeutiska åtgärder som kan främja livskvaliteten. Den teoretiska referensramen är livskvalitet för att lyfta fram dess betydelse och innebörd i människans liv. Litteraturstudie har används som metod och grundar sig på 9 inkluderade artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet ger en beskrivning över ergoterapeutiska åtgärder och interventioner för vuxna med autismspektrumtillstånd. Olika interventioner tas upp i resultatet som påverkar sociala- och kommunikativa färdigheter, engagemang, motivation och andra färdigheter. Som ergoterapeut och stödperson ska man också tänka på att ha en trygg och strukturerad miljö som gynnar personens aktivitetsförmåga och livskvalitet. Resultatet visade också att gott samarbete med personen och andra i omgivningen samt erfarenheter och kunskap är till fördel för att stöda och handleda vuxna med autismspektrumtillstånd.People with autism needs often support and supervision in activities of daily living. Many are isolated from the society because of different difficulties. Samarbetsförbundet kring funktionshinder r.f. (SAMS) has a peer support activity which has the purpose to reduce social isolation. The quality of life project at Arcada is the client of this thesis. The project is for the degree programmes Occupational therapy and Social Services in cooperation with to other universities and partners from the third sector and public sector. SAMS is partner from the third sector in this thesis. The aim of the study is to bring knowledge to the peer support persons how to support adults with autism and Asperger syndrome. The knowledge is collected from studies with occupational measures which support the quality of life. The theoretical frame of reference is quality of life for the purpose of describing the meaning of it in people’s lives. The method used in this thesis was a research review based on 9 included research articles. The articles were quality reviewed and analyzed using a content analysis. The result showed how occupational therapists works with adults with autism and Asperger syndrome. Interventions are described how they affect social- and communicative skills, motivation, engagement and other skills. It’s important that the occupational therapist or the peer support person reminder the environment to be structured and safe because it effect a person’s capacity and quality of life. The result also showed that collaboration, experiences and knowledge supports the work with adults with autism and asperger syndrome

Samodling av ettåriga grödor

Samodling innebär att man odlar två eller flera grödor samtidigt på ett fält. Jämfört med odling i renbestånd kan grödor som odlas tillsammans öka odlingssäkerheten, bättre utnyttja tillgängliga resurser, ge större skördar och för de som odlar foder, en produkt med bättre näringsmässig sammansättning. En ökad tillämpning av samodling kan skapa nya möjligheter att på ett hållbart sätt utnyttja dolda potentialer hos våra odlingsmarker. Trots de positiva effekter som tekniken för med sig är den praktiska tillämpningen låg. För att bättre förstå varför undersöker jag genom en litteraturstudie vad som menas med samodling, hur det tillämpas, vilka positiva effekter det kan ha samt vilka svårigheter en tillämpning kan medföra. Med detta och teorier bakom individuellt beslutsfattande som grund söker jag sedan att kartlägga lantbrukares inställningar till tillämpning av samodling. Genom att öka kunskapen om lantbrukares attityder till samodling och identifiera svårigheter vid tillämpning, söker jag finna hur en tillämpning kan öka i framtiden. För att göra detta intervjuades lantbrukare med semistrukturerade intervjuer och en intervjuguide utformad utifrån en litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk kring vad som påverkar lantbrukares beslut vid övergång till ekologiska metoder. Sex lantbrukare intervjuades över telefon och svaren redovisas utifrån ramverket. Respondenternas attityd till en tillämpning, åsikter från människor i dess närhet och hur väl de anser sig kunna utföra tillämpningen är faktorer som påverkar deras beslut. Vidare identifieras tekniska svårigheter kring bruket, låg användbarhet, brist på kunskap och en bristande marknad som hinder och svårigheter vid tillämpning av samodling. För att tillämpningen av samodling ska öka i framtiden måste dessa hinder åtgärdas så att en övergång underlättas och blir lönsam. Då varken de ekonomiska eller miljömässiga fördelarna med samodling verkar tilltala lantbrukare bör ett användningsområde hittas vari lantbrukare lättare och mer konkret kan se vilka fördelar samodling skulle kunna medföra för dem. Utifrån intervjuerna föreslår jag att samodlade grödor bör användas som skyddsgröda vid vallinsådd. Om tillämpningen på så sätt ökar kan medvetenheten kring dess fördelar även göra det och leda till att samodling blir mer attraktivt

Självhjälpsgrupper som ett sätt att främja mental hälsa hos unga vuxna : En litteraturstudie om självhjälpsgrupper ur ett empowermentperspektiv

Syftet med detta arbete var att studera betydelsen av självhjälpsgrupper för unga vuxna med mental ohälsa ur ett empowermentperspektiv. För att besvara detta ställdes följande frågor: På vilket sätt främjar självhjälpsgrupper mental hälsa hos unga vuxna? På vilket sätt bidrar självhjälpsgrupper till upplevelser av inre kraft och styrka hos individen? För att få en överblick över kunskapsläget som berör självhjälpsgrupper och på vilket sätt de kan främja den mentala hälsan hos unga vuxna gjordes en litteraturstudie inom ämnet. Litteraturstudien i examensarbetet baserade sig på åtta stycken vetenskapliga artiklar inom ovan nämnda område. Artiklarna samlades in genom litteratursökning i databaser. De utvalda artiklarna behandlades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visade att självhjälpsgrupper främjar den mentala hälsan hos unga vuxna samt bidrar till inre kraft och styrka hos individen. Självhjälpsgrupper främjar den mentala hälsan genom växelverkan och genom att ge mening i vardagen. Inre kraft och styrka får individen genom att gruppmedlemmarna har samma problematik, ger stöd åt varandra, känslan av jämställdhet i gruppen, makt att själv bestämma samt gemensamma regler. Resultaten visade även att självhjälpsgrupper bidrar till en känsla av sammanhang hos individen.The purpose of this degree thesis was to study the meaning of self-help groups among young adults with mental ill-health from an empowermentperspective. The following questions were asked to respond to this: In what way do self-help groups promote mental health among young adults? In what way do self-help groups contribute to an experience on inner power and strength for individuals? To get an overview on the position of knowledge on what applies to self-help groups and in what way they can promote mental health among young adults, a literature review within the subject was made. The literature review in this degree thesis was based on eight scientific articles within the above mentioned subject. The articles were collected through a literature search in different databases. The chosen articles were then worked up using the method content analysis. The findings of this degree thesis show that self-help groups can promote mental health among young adults and contribute to inner power and strength for individuals. Self-help groups promote mental health by interaction and by giving a meaning to everyday life. The individual gains inner power and strength by same complex of problems, supporting each other, the feeling of equality in the group, power to decide for themselves and common rules. The results also show that self-help groups contribute to a sense of coherence for the individual