Ekologiska restaureringsåtgärders påverkan på unga trädplantor

Biodiversity is fundamental for a stable and functional ecosystem. However, studies have shown that biodiversity in Sweden is slowly declining due to modern forestry. This needs to be changed and ecological restoration can prevent further biodiversity loss. The purpose of this study was therefor to increase the knowledge of how restauration methods in the form of burning and gap cutting affects young tree plants. In this report, data from 18 different stands was compared and analysed. The three measures that where compared was: burning, gap-cutting and control plots. Each measure was done on six stands each. The study examines change in mean height, number of trees per hectare and tree species compositions on young tree plants where either one of the two ecological restauration methods had taken place. In comparing of the tree species composition, Simpsons Diversity Index (SDI) and Effective Number of Species (ENS) was used to measure biodiversity. The indexes showed a decrease in tree species composition in connection to gap cutting and burning. The indexes take species evenness in consideration when comparing. A rise in number of plants was observed in the ecologically restored stands when compared to the control stands. An increase in broad leaf trees was observed. Broadleaf trees establish well after a disturbance and could be the reason to the increased number of plants. When analysing the mean height of young tree plants no significant difference was observed. This result can however be seen as somewhat misleading. This is due to two things, the first is the fact that only trees between 0-1.5 m was included in the measuring. The second is the fact that the burned stands had to start over and establish new tree plants whilst the other two already had established plants.Biodiversitet är grunden för ett stabilt och funktionellt ekosystem men trots detta visar forskning att biodiversiteten i de svenska skogarna minskar som en följd av det moderna skogsbruket. För att kunna bromsa och vända denna trend kommer ekologisk restaurering av skogen vara viktigt. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur ekologiska restaureringsmetoder i from av bränning och luckhuggning påverkar unga trädplantor. Data från 18 bestånd där åtgärderna bränning, luckhuggning och ingenting (kontrollyta) hade utförts i 6 bestånd vardera har i denna rapport analyserats med hjälp av datorprogrammet Minitab. Bestånden var lokaliserade i Västerbottens län. Analysen jämförde skillnaden i unga trädplantors medelhöjd, medelantal/ha samt trädslagsblandning efter att bräning och luckhuggning har utförts. Vid jämförelse av trädslagsblandning har Simpson Diversity Index (SDI) samt Effective Number of Species (ENS) använts för att mäta biodiversiteten. Analysen av ENS tyder på att trädslagsblandningen minskar i samband med restaureringsåtgärderna. Även det faktiska antalet arter analyserades och denna analys visade en motsatt trend med ökad trädslagsblandning i de restaurerade bestånden. Detta kan förklaras med att jämnheten mellan arter minskar i de restaurerade bestånden och de index som användes tar hänsyn till just detta. Resultatet av analysen visade även en ökning av antalet unga trädplantor i koppling till de ekologiska restaureringsåtgärderna för de flesta arterna. Främst sågs en ökning av antalet lövträd. Flera av lövträden är pionjärarter och kan där av ses som en förklaring till ökningen efter störningarna. I analysen av medelhöjderna gick ingen signifikant skillnad att urskilja mellan de olika åtgärderna. Resultaten kan vara en aning missvisande då höjden enbart mättes mellan 0-1,5 m vilket gör att plantor växer ur spannet och ej räknas. De brända beståndets plantor fick dessutom börja om från början då markvegetation försvann vid bränningen

Disturbance Effects on Plant and Mycorrhizal Communities in Sandy Grasslands

Many ecosystems have historically been disturbed, either naturally or as part of a cultural management. Due to loss of species as a result of too little disturbance, disturbance must be considered as a potential tool for conservation and restoration in various ecosystems. In this thesis work, disturbance effects on a grassland system were studied. The studied grassland had traditionally been severely disturbed, both by grazing animals and wind erosion, and through agricultural practices. By experimentally disturbing the soil in the dry sandy grassland, disturbance-induced effects on plant and arbuscular mycorrhizal communities in sandy grasslands was studied. Ploughing and harrowing had no effects on soil pH and only small effects on available phosphorous was found. A positive effect on plant species richness and abundance of red-listed annuals in dry calcareous grasslands was found. The plant species richness shifted towards one comprised mainly of early successional species, but during the four years of this study, the succession went towards the pre-disturbance state rather than the restoration target defined for the area. It was found that a functional trait approach to evaluate disturbance effects was not sufficient to fully explain the reasons for the disturbed plots to diverge from the target areas. However, the functional approach showed that disturbance increased the incidence of nitrogen favoured species in the system. By using Sanger sequencing it was shown that ploughing had a negative effect on the abundance and species richness of arbuscular mycorrhiza two years after disturbance. However, in a second experiment, at a different site and using pyrosequencing, small-scale disturbances was not shown to affect either species richness or composition of arbuscular mycorrhizal fungal communities 4.5 months after disturbances. Carbon flows through arbuscular mycorrhizal fungi was negatively affected by disturbance, mainly due to a decreased abundance of arbuscular mycorrhizal fungi and potential host plants. In summary, disturbance was shown to have both positive and negative effects on the studied organisms in dry sandy grasslands. Ploughing and harrowing were not good options for restoring this specific dry calcareous grassland type although some of the wanted annual targets increased in incidence. Mycorrhizal abundance could potentially be decreased following disturbance and with it the potential soil carbon sequestration. Using disturbance for restoration purposes involves complex responses with potentially disparate responses in different organisms within the same community

Urban ruderal sites : as a ground for high value experience and biodiversity

Ruderatmarker är en vanlig syn i städer med skiftande anspråk som sträcker sig från att ses som en markresurs vid exploatering till att vara en del av städers grönstruktur. Men upplevelsen av ruderatmarker är ofta negativ och de ses som skräpiga och utan estetiska kvaliteter. Arbetet undersöker genom en litteraturstudie hur man kan ingripa i den spontana vegetationen som många gånger bildas på ruderatmarker genom att tillföra en kompletterande vegetation och göra den mer attraktiv, sett både utifrån upplevelse och biodiversitet. Olika källor jämförs för att kunna identifiera problematiken och belysa vilka diskussioner som förs inom det aktuella området. En översiktlig inventering av ruderatmarker i Ängelholm görs för att sedan tillämpa det som framkommit i litteraturstudien på en av dessa ruderatmarker. Ett förslag på en artsammansättning lämplig för platsen presenteras för att svara på frågeställningen. Arbetet visar att det är möjligt att tillföra kompletterande vegetation på en befintlig ruderatmark för att höja upplevelsevärde och biodiversitet. Det finns arter som kan fungera att etablera på ruderatmarker och här kan principer om ståndortsanpassning och växters strategier vara till god hjälp för att kunna välja ett växtmaterial som kan förväntas klara av att etablera sig och överleva på platsen.Ruderal sites is a common sight in cities with varying demands, ranging from being seen as a land resource in development to being part of the cities' green structure. But the experience of ruderal sites is often negative and they are seen as messy and without aesthetic qualities. The work examines through a literature study how one can intervene in the spontaneous vegetation that is often formed on ruderal sites by adding ornamental vegetation and making it more attractive, seen from both experience and biodiversity. A general inventory of ruderal sites in Ängelholm is made in order to apply what has emerged in the literature study to one of these ruderal sites. A proposal for a species composition suitable for the site is presented to answer the question. The work shows that it is possible to add ornamental vegetation to ruderal sites to increase experience value and biodiversity. There are species that are suitable to establish on ruderal sites and here principles of site adaptation and plant strategies can be very helpful in being able to choose a plant material that can be expected to establish and survive on the site

Food production in both wet and dry weather? : how are the conditions for an increased food production in a changing climate?

Regeringen har utformat en livsmedelsstrategi och beslutat att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka. Samtidigt visar händelser på sistone, samt forskning, att förutsättningarna för livsmedelsproduktion har och förväntas bli annorlunda i ett förändrat klimat. Detta främst på grund av ett varmare klimat samt fler och intensivare torkperioder och översvämningar. Syftet i den här studien är att undersöka hur förutsättningarna för en ökad livsmedelsproduktion i ett klimat i förändring beskrivs av forskningen och aktörer i branschen samt deras inställning till klimatanpassning. Uppsatsens syfte mynnar ut i två delfrågor: Hur påverkas livsmedelsproduktionen av ett varmare klimat, torka och översvämningar? Och, Kan klimatanpassning möjliggöra en högre svensk livsmedelsproduktion? Utvalda myndigheter och organisationer är: Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Naturvårdverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsen i Uppsala, Lantbrukarnas Riksförbund och Sveriges lantbruksuniversitet. För att försöka bevara frågorna har en genomgång och sammanställning gjorts på officiella rapporter och publikationer från dessa aktörer. De faktorer som tydligast påverkar livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat berör förändrade produktionsförhållanden, efterfrågan och leveranser av varor. Sedan har aktörernas syn på klimatanpassning diskuterats med hjälp av resiliensteori. Generellt innefattar resiliensteorin förmågan att återhämta sig och motståndskraft vid en förändring eller störning. Den samlade bilden visar att klimatanpassningsåtgärder gällande diversitet, förebyggande, kunskap samt förbindelser för minskad sårbarhet, efterfrågas tydligt i branschen för att möjliggöra en ökad livsmedelsproduktion. Studien påvisar även att det kan bli besvärligt att öka livsmedelsproduktionen i Sverige i ett förändrat klimat. Likaså att det finns goda förutsättningar för en ökad livsmedelsproduktion i Sverige utifall branschen förmår att möta de utmaningar och möjligheter som ett förändrat klimat förväntas att ge.The Swedish government has implemented a food strategy, which states that the Swedish food production shall increase. However, lately, experiences and scientists have shown that the food production face changing condition for farming. Partly because of a warmer climate, and partly because of more and intense drought periods and floods. In this thesis I am interested in trying to understand the conditions for an increased food production in a changing climate, as described by scientists and actors in the sector, and their view of adaption to the climate. This thesis addresses two questions: How is food production affected by a warmer climate, with more drought and floods? And, May climate adaption enable an increased food production? Selected organizations and authorities are: The Swedish Board of Agriculture, The National Food Agency Sweden, The Swedish Environmental Protection Agency, The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), The County administrative board Uppsala, The Federation of Swedish Farmers (LRF) and The Swedish University of Agriculture Sciences (SLU). In order to try to answer the questions, a review and a compilation has been made on official reports and publications from these institutions. The factors that clearest affect the food production are; changed conditions for food production, the demand and delivery of goods. Then the actors approach to adaption to the climate has been related to the theory of resilience and discussed. Generally, the theory of resilience includes the ability for recovery and resistance, while meeting a change or disturbance. The collected image shows that actions for the adaption to the climate, such as diversity, prevention, alliances, vulnerability reduction and knowledge are clearly demanded in the sector to enable an increased food production. The study shows that it may be difficult to achieve an increased food production in Sweden in a changing climate. However, there may be conditions to achieve an increase food production in Sweden in case the sector is able to confront the multiple challenges and possibilities that a changing climate brings

Naturen som förebild

I takt med att världens städer växer och allt fler människor lever i urbana miljöer ställs högre krav på den urbana grönskan. Urbaniseringen har också lett till förstörelse av naturtyper genom ett rationaliserat jordbruk, infrastrukturbygge och överexploatering som hotar den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald är grunden för att skapa och bevara stabila och välfungerande ekosystem som kan leverera de funktioner människor är beroende av. Ekosystemtjänster är ett begrepp som förklarar hur staden fungerar med de funktioner människor nyttjar från fungerande ekosystem och beskriver därmed vilken roll naturen har i staden. I takt med förlusten av grönområden runt städerna blir grönskan i staden allt viktigare för att upprätthålla den biologiska mångfalden samt för att bevara och utveckla fungerande ekosystem som ligger till grund för människans välfärd. För att konstruera fungerande ekosystem i städer kan det vara ett effektivt sätt att använda naturen som förebild i gestaltningsprocessen. På detta sätt efterliknas de processer och system som har förmåga att leverera de funktioner vi är beroende av i ett ekosystem. Att konstruera ett helt stabilt ekosystem är i stort sett omöjligt då detta är något som naturen byggt upp under mycket lång tid, men de teorier som finns för att efterlikna naturen skapar bättre förutsättningar för att lyckas bygga system som vi är beroende av. Ekosystembaserade lösningar är oftast inte det som upplevs som vackrast i urbana miljöer, därför belyser detta arbete även hur vi som gestaltare kan tolka och applicera naturen som ett gestaltningsverktyg i utvecklingen av vegetationsområden i staden för att öka dess upplevelsevärde. Syftet med detta examensarbete är att visa exempel på hur ett befintligt vegetationsområde i Årstaparken, Uppsala, kan utvecklas med naturen som förebild för att förbättra områdets ekologiska funktioner samt öka platsens upplevelsevärde. I arbetet undersöks frågorna: Hur kan naturens egna processer och strukturer tjäna som förebild i utveckling av urbana vegetations-områden för att förbättra deras ekologiska funktioner? Hur kan natur tolkas och appliceras som ett gestaltningsverktyg i utvecklingen av befintliga urbana vegetationsområden för att ge dessa högre upplevelsevärden? Arbetet har genom en litteraturöversikt fått en kunskapsgrund till det förhållningssätt som finns till natur historiskt och idag, hur naturliga system fungerar, samt hur de kan tolkas i gestaltnings-processen, den information som sammanställts i litteraturöversikten implementeras sedan i ett gestaltningsförslag för Årstaparken. Där undersöks hur Årstaparkens befintliga struktur kan omvandlas och utvecklas med naturen som förebild.As the world’s cities are growing and more people are living in urban areas, higher demands are placed on urban greenery. Urbanization has also led to habitat destruction through rationalized agriculture, infrastructure construction and overexploitation that threaten biodiversity. Biodiversity is the basis for creating and preserving stable and well-functioning ecosystems. Ecosystem services is a term that can explain how people’s wellbeing is dependent on functioning ecosystems and what role nature has in the city. In order for nature to be able to deliver the functions we depend on, all processes in the system must work and all actors of the system must be present. Urban green areas are therefore important to develop and preserve as they are the main prerequisite for functioning ecosystems in urban environments. By planning urban greenery with nature as a model, endangered ecosystems can be protected and preserved and so will the species that belong to them. This in turn promotes human welfare and survival as we are dependent on well-functioning ecosystems. By using nature as a model when planning and designing urban green areas, natural processes and structures can be used to create stable ecosystems whose ability to generate ecosystem functions increases. Constructing a completely stable ecosystem is nearly impossible as this is something that nature has built up over a very long period of time, but the theories that exist to mimic nature create better conditions for succeeding in building systems on which we depend. Ecosystem-based solutions are often not what is perceived as the most beautiful addition to urban environments, therefore this work also explore how nature can be interpreted and applied as a design tool when green areas in the city are developed to increase their perceived positive value. The purpose of this thesis is to show examples of how an existing vegetation area in Årstaparken, Uppsala, can be developed with nature as a model to increase the areas ability to generate ecological functions and increase the site’s perceived positive value. How can processes and structures in nature serve as a model in the development and design of urban green areas to increase the areas ability to generate ecological functions? How can nature be interpreted and applied as a design tool in the development of an existing vegetation area to increase the esthetic value of the planting

Effects of final felling and soil scarification on terrestrial lichens in Swedish forests : a study of differences in coverage area of terrestrial lichens before and after final felling with and without soil scarification

Brukandet av den svenska skogen har intensifierats under det senaste århundradet vilket har lett till en ökning av störningar i skogsekosystemen. Variationen i markvegetationens arter och dess sammansättning är en viktig del av den biologiska mångfalden i skogsekosystemen. Markvegetationen utgör även habitat och föda för många andra skogslevande arter. Både naturliga störningar och antropogena störningar i form av skogsbruksåtgärder påverkar markvegetationen i boreala skogar. Vanliga skogsbruksåtgärder på svensk produktiv skogsmark är slutavverkning i form av kalavverkning samt markberedning. Båda skogsbruksåtgärderna påverkar förekomst och sammansättning av arter i botten- och fältskiktet. Den här studien syftade till att undersöka huruvida slutavverkning och markberedning påverkar täckningsgraden av marklavar i produktiva skogar i Sverige. Riksskogstaxeringens permanenta provytor låg till grund för studien. Studien genomfördes genom att, på 556 provytor, fastställa skillnader i täckningsgrad av marklavar vid två inventeringstillfällen med tio års mellanrum, där provytorna behandlats med slutavverkning utan efterföljande markberedning alternativt med slutavverkning med efterföljande markberedning. De lavar som studerades var uppdelade i grupperna; renlavar (Cladina spp.), tratt- och bägarlavar (Cladonia spp.) samt resterande lavar. Denna studie visade en statistiskt signifikant lägre täckningsgrad av resterande lavar med behandling slutavverkning med efterföljande markberedning. Däremot visades ingen statistiskt signifikant skillnad i täckningsgrad mellan de två olika behandlingarna för varken renlavar eller tratt- och bägarlavar. Studien visade att täckningsgraden av tratt- och bägarlavar samt resterande lavar hade minskat av enbart slutavverkning. Studien visade inte att täckningsgraden av renlavar hade minskat av enbart slutavverkning. Resultaten i denna studie skiljer sig något från resultat i tidigare gjorda studier.The utilization of the Swedish forests has intensified during the past century which has led to an increase in disturbances of the forest ecosystems. The variation of species and their composition in the ground vegetation is an important part of the biodiversity in the forest ecosystems. The ground vegetation also works as habitat and food source for many other forest living species. Both natural disturbances and anthropogenic disturbances like silvicultural measures affects the ground vegetation in the boreal forests. Common silvicultural measures in the productive forests in Sweden are final felling and soil scarification. These measures both affectthe presence and composition of the species in the bottom layer and field layer of the ground vegetation. This study aimed to investigate whether final felling and soil scarification affects the coverage area of terrestrial lichens in productive forests in Sweden. The permanent sample plots of the Swedish National Forest Inventory were the basis for the examination. The study was performed by, on 556 sample plots, determining differences in coverage area of terrestrial lichens between two inventory occasions executed ten years apart, where the sample plots had been treated with final felling without a following soil scarification and final felling with a following soil scarification. The studied lichens were divided into the groups; reindeer lichens (Cladina spp.), cup lichens (Cladonia spp.) and remaining lichens. This study showed a statistically significant lower coverage area of remaining lichens with the treatment final felling with a following soil scarification. However, it showed no statistically significant difference in the coverage area between the two treatments for reindeer lichens nor cup lichens. The study showed that the coverage area of cup lichens and remaining lichens had decreased from final felling solely. The study did not show a decrease in the coverage area of reindeer lichens from the final felling. The results in this study differs slightly from results in previous studies

What effect do special assortments have on single-grip harvester productivity and fuel consumption?

Det svenska skogsbruket är uppbyggt kring att skördare apterar träd till önskade stocklängder i skogen. Vilken längd som apteras fram beror på flertalet faktorer, bl.a.; industriernas önskemål, val av apteringsberäkning och skogsbeståndets egenskaper. Skogsföretaget SCA apterar idag fram tre olika gransortiment till sågverket Gällö Timber AB; Gällö kort (GE), Gällö lång (GJ) och Gällö gran (GG). På trakter med grantimmer så apteras endera endast GG, eller så apteras både GE och GJ. Apteras GE och GJ så särhålls de två sortimenten ända fram till industri. För ett kostnadseffektivt skogsbruk är det viktigt att skördaren håller hög produktivitet och låg bränsleförbrukning. Syftet med den genomförda studien var att undersöka hur specialsortiment påverkar skördares produktivitet och bränsleförbrukning vid slutavverkning, genom en fallstudie av SCA:s gransortiment till Gällö Timber AB. Materialet till studien bestod av tre datakällor; skördardata, simulatorkörning med skördare och teoretiska beräkningar baserat på litteratur. Empiriska studier och statistiska analyser genomfördes i Excel respektive Minitab. Resultatet påvisar att aptering av GE/GJ, som kan likställas med ett specialsortiment, har negativ påverkan på skördarens produktivitet och bränsleförbrukning. Analys av skördardata indikerar att aptering av GG i genomsnitt ger 4,6% högre produktivitet än GE/GJ-aptering, sett till avverkad m3fub/G0-timme. Det innebär i sin tur att GE/GJ-aptering kostar 6,14 kr/m3fub mer att avverka än GG-aptering utifrån SCA:s ersättningsmodell. Att GE/GJ-aptering påverkar skördares produktivitet och bränsleförbrukning negativt bedöms bero på att GE/GJ-aptering leder till kortare medellängder för timmerstockar och således fler kap. Särhållandet av GE- och GJ-timmer i skogen bidrar också till större andel kranrörelser för skördare, vilket också sänker produktiviteten. Eventuellt bidrar även GE/GJ-aptering till mer tidsåtgång för skördardatorns beslutsfattande eftersom denna aptering måste jämföra två apteringsinstruktioner.The Swedish forestry is structured around the Cut-To-Length method with single-grip harvester. Choice of log lengths that are bucked depends on several factors: the demands from the industries, the choice of bucking calculation and the characteristics of the forest stand. The forest company SCA is currently bucking three different spruce assortments for the sawmill Gällö Timber AB; Gällö short (GE), Gällö long (GJ) and Gällö spruce (GG). GE and GJ are harvested side-by-side in the same areas but are kept separate throughout the supply chain. GG, on the other hand, is harvested in other areas. For cost-effective forestry, it is important that the harvester maintains high productivity and low fuel consumption. The purpose of this study was to investigate how the special assortment affects harvesters' productivity and fuel consumption during final felling, through a case study of SCA's spruce assortment for Gällö Timber AB. The material for the study consisted of three different data sources; harvester follow-up data, data from harvester machine-simulator trials and theoretical calculations based on data in literature. The empirical studies and statistical analyses were carried out in Excel and Minitab, respectively. The result shows that bucking of GE/GJ, which can be considered equivalent with a special assortment, has a negative impact on the harvester's productivity and fuel consumption. Analysis of harvester follow-up data indicates that the productivity was on average 4.6% higher when bucking GG compared to bucking GE/GJ, in terms of harvested solid m3 under bark (m3sub) per productive machine hour. This result indicates that GE/GJ bucking costs 6.14 SEK/m3sub more to harvest than GG-bucking based on SCA's costing model. The negative influence on productivity and fuel consumption when bucking GE/GJ is likely to be the effect of shorter average log lengths and thus more cross-cuttings. To keep GE and GJ timber separated in the forest also contributes to a higher proportion of crane movements, which also lowers the productivity. The bucking of GE/GJ might also require more time for the harvest computer's decision-making, because two bucking instructions have to be considered simultaneously

Digitala tjänster för co-modal trafiksynkronisering i Göta älv-området

Detta dokument sammanfattar det som har framkommit under en mindre förstudie inom ramen för projektet "Utveckling av innovativa, kundorienterade IT-baserade järnvägstjänster". Målet med förstudien var att undersöka dagens förutsättningar för att synkronisera co-modala skärningspunkter, med broöppningar som konkret exempel. Studien har tittat på vilken information som påverkar beslut om broöppningar med avsikt att kunna ge en indikation på vilka mekanismer och vilken information som skulle behövas från Trafikverkets perspektiv för att möjliggöra smidigare broöppningar för sjöfarten. Den faktor som enligt förstudien påverkar broöppningsmöjligheterna mest är bristen på tydliga riktlinjer för hur olika trafikslag ska prioriteras

Biotoptak

Allt fler människor flyttar in till städerna vilket leder till att städerna båda förtätas och byggs ut på det omgivande landskapet. Detta leder till att naturområden försvinner och viktiga levnadsmiljöer för insekter och växter minskar. Gröna tak är ett effektivt sätt att anlägga vegetation på redan bebyggda ytor i städerna. Biotoptak är en variant på gröna tak som kan agera levnadsmiljöer åt insekter och växter. Denna studie består av en litteraturstudie och en intervjustudie med syftet att ta fram kriterier som är nödvändiga att uppnå för ett framgångsrikt biotoptak. För att få en förståelse i hur det kan gå till i praktiken studerades tre befintliga biotoptak i Malmö. Det hittades dock inte så stor variation av källor gällande beskrivningarna av de tre biotoptaken i Malmö vilket gjorde det svårt att på ett opartiskt sätt ta reda på hur taken har utvecklats. Ett resultat från litteratur- och intervjustudien är att det är viktigt att specificera vad som menas med biologisk mångfald och vad som ska främjas med hjälp av biotoptaket. För att uppnå en mångfald av växter bör inte en typ av växt dominera – ett sätt att förhindra detta är att ha ett näringsfattigt substrat och etablera inhemskt material. För att kunna säkerställa om taket uppfyller sitt syfte kan en planerad uppföljning eller inventering av taken underlätta, vilket sällan finns med i skötselplanen eller i målsättningen. Ifall det går att bekräfta att dessa tak uppfyller sitt syfte att bevara den biologiska mångfalden har vi kommit en bit på vägen mot ett mer hållbart samhälle och levnadssätt i städerna.More and more people are moving into the cities, which leads to the cities both becoming denser and expanding into the surrounding landscape. This leads to the disappearance of natural areas and the reduction of important habitats for insects and plants. Green roofs are an effective way to create green spaces in cities. There is a certain type of green roofs called biodiversity roofs that can act as habitats for insects and plants. This study consists of a literature study and an interview study with the aim of developing criteria that are necessary to achieve for a successful biodiversity roof. To gain an understanding of how this can be done in practice, three existing biotope roofs were studied in Malmö. However, no great variety of sources was found regarding the descriptions of the three biotope roofs in Malmö, which made it difficult to make a fair presentation of how the roofs have developed. One result from the literature and interview study is that it is important to specify what is meant by biological diversity and what is to be promoted with the biodiversity roof. To achieve a diversity of plants, one type of plant should not dominate – one way to prevent this is to have a nutrient-poor substrate and establish native material. To be able to ensure whether the roof fulfills its purpose, a planned follow-up or inventory of the roofs can facilitate - which is rarely included in the maintenance plan or in the objective. If it is possible to confirm that these roofs fulfill their purpose of preserving biodiversity, we are getting closer to a more sustainable society and way of life in the cities

Changing ground layer : ground lichen after clear-cutting

Skogsbruk och renskötsel är två olika näringar som i dagsläget verkar på samma marker. Renskötseln använder marken för bete samtidigt som skogsbruket producerar förnybara råvaror i form av träprodukter från skogen. Studier pekar på att vinterbetestillgången för renskötseln i form av marklavar minskar till följd av olika skogsbruksåtgärder men att det finns potential att lindra denna trend. I denna rapport sökte vi att bidra till förståelsen för hur marklavar utvecklas efter en slutavverkning. Data som följer permanenta ytor från Riksskogstaxeringens inventeringar mellan åren 1983–2017 användes och en generalized estimating equation model gjordes för att modellera utvecklingen. Resultaten visade att den lavtäckningsgrad som marken tillhörde innan en avverkning hade signifikant påverkan på vilken täckningsgrad som återfanns i senare inventeringar. Dock visades att tid sen avverkning inte var signifikant. Detta tyder alltså på att ingen förändring över tid för marklavarna sågs efter en slutavverkning och att vidare forskning behövs för att definiera sambandet bättre.Forestry and reindeer husbandry are two competing forms of land use on mutually shared land. Reindeer husbandry utilizes the land for grazing whilst forestry uses it for producing timber and pulpwood. Studies have shown that winter grazing opportunities for reindeer are declining, as a result of various forestry measures, as well as the potential for alleviating this trend. In this study we tried to contribute with further understanding of how clearcutting effects ground lichen, and how they develop succeedingly. Data tracking current states of permanent plots from the Swedish national forest inventory during the years 1983-2017 were used and fitted a generalized estimation equation model to track change. The results show that the degree of lichen cover before clear cutting can be used to model what state would be found after. However, a significant relation over time could not be found. This suggests that change in lichen cover over time is not determined solely on its state before clearcutting and that further research is required to determine the influencing factors