Swedish Farmers’ Acceptance of RCTs and Economic Experiments

A shift in the Common European Agriculture (CAP) towards agri-environmental payment schemes meant to incentivise the provision of environmental public goods calls for a diverse set of policy evaluation methods. Economic experiments such as RCTs can be efficient and cost-effective tools for improving and evaluating the effectiveness of these novel policies. However, the randomisation of benefits required in RCTs is controversial and might be ill-regarded among farmers. Despite their potential usefulness, the application of economic experiments remains limited in this context due to potentially low acceptability by farmers for being the subject of such studies. In an online survey with Swedish farmers, we explore the acceptability of two different hypothetical RCT scenarios and the general willingness to participate in an economic experiment using thought experiments. Our results suggest low acceptability of RCTs in which a group of farmers is excluded from receiving a payment. Moreover, we do not find support for an alternative RCT based on randomly varying the amount of payments in a scheme. Additionally, we find that farmers state a higher willingness to participate in economic experiments if aspects of fairness and transparency are highlighted while randomised or unequal payouts are rather ill-regarded. We also find some ambiguity between stated preferences and actual behaviour in regards to the willingness to participate in experimental studies after testing two modes of monetary incentivisation for participation in our study. We conclude that in the context of agricultural policy evaluation, RCTs should only be applied with great care and that future research should focus on finding ways to adapt RCTs in a way that would increase acceptability and that aspects of fairness, transparency, and a desire for equal payments should be considered in the recruitment for economic experiments.Uppsatsen undersöker svenska lantbrukares åsikter om användningen av så kallade randomised controlled trials (RCTs) och andra ekonomiska experiment för utvärdering av nya politiska styrmedel inom lantbruket. RCT och andra ekonomiska experiment kan effektivt bidra till att förbättra miljöprogram som förser lantbrukare med betalningar för att engagera dem i miljövänliga jordbruksmetoder. Potentiella användningen av RCT inom lantbruket skulle innebära att slumpmässigt inkludera eller exkludera lantbrukare från betalningen av sådana program. För att kunna använda RCT inom lantbruket behövs det svar på frågan om acceptansen av såna forskningsmetoder. Ytterligare undersöker vi hur man kan uppmuntra fler lantbrukare att delta i ekonomiska experiment. Vi använder oss av två tankeexperiment som presenterades i sammanhang med en enkät som skickades ut via mejl till lantbrukare i Sverige. Uppsatsens resultat visar att acceptansen för RCT är låg. Bara 24% av lantbrukarna som deltog tycker det är ett acceptabelt sett att bedöma effektiviteten av miljöprogram inom lantbruket. Studien visar också att lantbrukare med större sannolikhet deltar i ekonomiska experiment om forskarna framhåller aspekter såsom rättvisa och transparens

Naturbetesmarkens framtid - en fråga om lönsamhet

Naturbetesmarker och slåtterängar är bland de artrikaste biotoperna i Sverige och en central del av kulturlandskapet. Strukturomvandlingen och intensifieringen som skett i jordbruket under det gångna seklet har lett till att naturbetesmarker (och slåtterängar) successivt minskat i areal och kvalitet. För att bevara naturbetesmarker finns en frivillig miljöersättning i landsbygdsprogrammet som kompenserar jordbrukare för att sköta betesmarker. Ersättningen betalas ut i en högre och en lägre nivå (2 800 respektive 1 000 kr per hektar och år) som ska spegla skillnader i natur- och kulturvärden mellan skiften. Villkoren för den högre ersättningen är generellt mer omfattande och därför mer kostsamma att uppfylla för jordbrukaren. Miljöersättningen har med all sannolikhet bidragit till att bromsa förlusten av naturbetesmarker, men farhågor finns att de inte fungerar tillräckligt bra för att uppfylla de politiska målsättningarna knutna till jordbrukslandskapet, dvs. att bevara biologisk mångfald och det kvarvarande kulturlandskapet. Skötsel av naturbetesmarker kräver bete med lämpliga betesdjur så att den typ av störning som gett upphov till markens natur- och kulturvärden inte avbryts. Under senare decennier har antalet nötkreatur i Sverige minskat och djuren har blivit mer koncentrerade i landskapet. Det har väckt frågan om brist på betesdjur bidrar till att förlusten av naturbetesmark fortgår. Tidigare studier kommer fram till motstridiga slutsatser; både att det finns tillräckligt med djur i Sverige och att det finns för lite djur. I den här studien fördjupar vi analysen av de befintliga djurens betesbehov i förhållande till betestillgången på naturbetesmark. Vi analyserar den rumsliga fördelningen av både djur och naturbetesmark på gårdsnivå, för att identifiera eventuella platser i landet där det lokalt råder brist på betesdjur. Därefter undersöker vi om det finns stora 8 skillnader i naturvärde mellan individuella skiften, och om det finns geografiska mönster i eventuella skillnader. Slutligen diskuterar vi om dagens miljöersättning för bevarande av naturbetesmarker tar tillräcklig hänsyn till skillnader i naturvärden och vilka faktorer som begränsar användningen av naturbetesmark i jordbruksproduktion. Analysen bygger på data ur Jordbruksverkets djurregister, och ängsoch betesmarksinventeringen (Tuva) som kartlägger och kvantifierar betesmarkernas natur- och kulturvärden i termer av förekomst av olika organismer samt byggnader, stenmurar, gärdsgårdar och andra kulturelement. Resultaten från inventeringen visar på fortsatt igenväxning och förlust av naturvärden som kräver skötsel. Även förändringen i andelen naturbetesmark som är berättigad till jordbruksstöd signalerar sjunkande användning av naturbetesmark. Enligt vår analys har andelen naturbetesmark med jordbruksstöd minskat från 87 till 69 procent mellan 2004 och 2017, vilket indikerar att naturbetesmarkerna inte används för bete. Dessa resultat stödjer uppfattningen att de biologiska och kulturmässiga värden som är förknippade med naturbetesmarkerna minskar på många håll i landet. Vår jämförelse av lokalt betesbehov och tillgång på betesdjur visar att det inte saknas betesdjur i Sverige för att beta naturbetesmarkerna. Vi drar därför slutsatsen att det inte är brist på betesdjur som leder till att naturbetesmarker överges eller försämras på grund av otillräckligt bete. Istället beror otillräckligt bete på att betesdjuren som finns i landet inte kommer ut till naturbetesmarkerna. Detta visar att naturbetesdrift inte är tillräckligt lönsamt för jordbrukarna jämfört med andra driftsformer, vilket även begränsar produktionen av naturbeteskött. Vår geografiska analys av naturvärden visar stor variation i naturvärden mellan olika skiften. Med andra ord finns det skiften med mycket höga såväl som mycket låga naturvärden. Variationen i naturvärden mellan skiften är ungefär lika stor över landet. Det finns dock en viss geografiskt koncentration av de mest värdefulla skiftena till sydöstra Sverige, medan mindre värdefulla skiften finns fördelade över hela landet. En bidragande anledning till att naturbetesdrift inte är tillräckligt lönsamt trots miljöersättningen till betesmark, kan vara att ersättningen inte tar tillräcklig hänsyn till skillnader i kostnader för skötsel av naturbetesmarken. Den befintliga ersättningen är endast differentierad mellan två nivåer av naturvärde (allmänna och särskilda värden). Denna utformning leder till att resurserna som avsätts för ökad biologisk mångfald inte används effektivt. Betesmarker med höga värden underfinansieras och marker med låga värden överfinansieras. Denna risk för ineffektivitet ökar när variationen i naturvärde är stor. Eftersom variation i naturvärden mellan olika skiften är mycket stor är dagens system troligtvis för oprecist för att vara kostnadseffektivt. Sammanfattningsvis tyder våra resultat på att lösningen för att bevara naturbetesmarker och därigenom biologisk mångfald inte är att öka antalet betesdjur i Sverige eftersom det inte finns skäl att tro att nytillkomna djur skulle hamna på naturbete. Det är särskilt osannolikt att nya djur skulle beta på de skiften som idag inte betas tillräckligt på grund av för höga kostnader för jordbrukaren. Därför är styrmedel som ökar antalet betesdjur (exempelvis dagens kopplade nötkreaturstöd) inte bara ett ineffektivt sätt att bevara naturbetesmark och biologisk mångfald, utan det kan också leda till negativa effekter på miljön. Framförallt medför fler nötkreatur ökade utsläpp av växthusgaser, vilket skapar en målkonflikt mellan bevarandemålet och klimatmålet. Det är därför nödvändigt att balansera miljömålen och sträva mot en optimal storlek på djurbeståndet, där djurens positiva inverkan på samhällsekonomin är som störst. Ett steg på vägen är välriktade miljöersättningar som tar större hänsyn till variationen i naturvärden på de svenska naturbetesmarkerna

Empirical study of an team-based incentive model in the Day Surgical Department at Huddinge University Hospital

The study shows that a team-based incentive model changed personnel attitude and behaviour and increased the productivity in the Day Surgical Department at Huddinge University Hospital. The aims by introducing a team-based incentive model were to increase the productivity, to recruit personnel, to strengthen the team feeling and to commit the staff to work on continuous improvement. A bonus wage system based on production, financial and patient satisfaction in a balanced scorecard was implemented in October 2000. The results shown in the study cover the first year. Quantitative data on production, personnel administration and financial was collected. A questionnaire on patient satisfaction was given to patients. Qualitative data was collected by focused interviews with all personnel in the department and with key persons outside the department. The productivity measured as the surgical procedures/surgical-room hours increased by 7 per cent and the surgical hours/surgical-room hours also increased by 7 per cent. Net income was positive. Financial measured as total costs/surgical hour decreased despite of increased salaries and bonus. The patient satisfaction index was rated high. More employees were recruited than finished their employment. The qualitative analysis demonstrates that the employees had changed attitude with increased responsibility and teamwork resulting in an increased productivity. The reward system achieved a broad acceptance within as well as outside the department. Knowledge about the financial goals and the incentive model and information about related matters are fields for improvement. The results of increased productivity and the net recruitment of personnel in the study is encouraging. However, the results have to be evaluated over a longer period of time. The future development of the model may include rewards when achieving goals in the work on continuous improvement.Health care; management control; compensation systems; incentive; incentive model; productivity

Sugar tax and its role to develop healthy eating habits for children

Allt fler länder börjar se ett växande folkhälsoproblem samt att det samhällsekonomiska perspektivet påverkas negativt till följd av en hög sockerkonsumtion bland befolkningen. I Sverige har man börjat se en minskning av direktkonsumtionen av socker (råsocker och bitsocker) samtidigt som intaget av socker i form av choklad, konfektyr som bakverk, godis samt läskedrycker har ökat kraftigt. De nordiska näringsrekommendationerna menar att den dagliga energin i maten som kommer ifrån tillsatt socker högst ska vara 25 gram/dag för barn mellan 2–5 år. Barn under två år ska helst helt undvikas att serveras söt mat och dryck. Redan tidigt i livet etableras goda matvanor och därför kan en punktskatt mot sockerhaltiga livsmedelsprodukter speciellt riktade till småbarn ge de största långsiktiga hälsoeffekterna. Således är syftet med denna studie att undersöka hur livsmedelsföretag som producerar mat riktade till småbarn kan påverkas av en sockerskatt. Studien vill även utreda förutsättningarna för att införa en sockerskatt i Sverige och belysa sockrets påverkan på folkhälsan. De teoretiska ramverk som studien grundas på är teorier om strategi, beslutsteori, samt SWOT-analys. Genom en kvalitativ forskningsmetod, med en narrativ litteratur-genomgång. Två livsmedelsföretag och en representant med ett myndighetsperspektiv intervjuades på ett semistrukturerat sätt. Deras svar återges i kapitel 4. Studiens resultat visar att livsmedelsföretag tror att de kommer påverkas av en sockerskatt på ett eller annat sätt. I dagsläget är det svårt att fastslå exakt på vilket sätt de kan påverkas. Det kan däremot konstateras att en sockerskatt kan innebära en minskad efterfrågan och högre administrativa kostnader. För ”högkonsumenter” kan en sockerskatt ge stora hälsoeffekter. En sockerskatt kan även signalera att produkten inte är hälsosam för individer att äta. Däremot förespråkas inte en sockerskatt av respondenterna, de tror att det går att minska överkonsumtionen av socker bland befolkningen på andra sätt.More countries are seeing a growing public health problem and that the socio-economic perspective is negatively affected as a result of high sugar consumption. In Sweden, there is a decrease in the direct consumption of sugar (raw sugar and bitter sugar) while the intake of sugar in the form of chocolate, confectionery such as pastries, sweets and soft drinks has increased sharply. The Swedish food agency recommend that the daily energy in food that comes from added sugar should be no more than 25 grams/day for children between 2-5 years. Children under the age of two should preferably be completely avoided being served sweet food and drinks. Good eating habits are established early in life and a tax on sugary foods aimed at young children can have the greatest long-term health effects. Thus, the purpose of this study is to investigate how food companies that produce food aimed at young children can be affected by a sugar tax. The study also wants to investigate the conditions for introducing a sugar tax in Sweden and highlight the impact of sugar on public health. The theoretical framework on which the study is based are theories of strategy, decision theory, and SWOT analysis. Through a qualitative research method this study is carried out and a narrative literature review is used. Two food companies and a representative with a government perspective were interviewed in a semi-structured way. Their answers are reproduced in Chapter 4. The results of this study show that food companies believe they will be affected by a sugar tax in one way or another, even if it is difficult to determine exactly in what way. On one hand, it can be stated that a sugar tax can mean a reduction in demand and higher administrative costs. For "high consumers", a sugar tax can have major health effects. A sugar tax can signal that the product is not healthy for individuals to eat. However, a sugar tax is not advocated by any of the respondents, they believe that it is possible to reduce the overconsumption of sugar among the population in other ways

Vibrant urban environments : strategies for reducing urban car traffic

Since the 1950s, the number of cars in Sweden have grown rapidly and the car has become an important tool and source of pleasure, which many consider they could not do without. In the car-friendly urban planning ideal of the 20th century the car has been prioritized in the street space and contributed to urban sprawl. Cars and infrastructure occupy large areas and have consequences for social and ecological sustainability. However, many Swedish cities have begun to shift focus from cars to alternative modes of transport, and the policy guiding documents aim at transports in the sustainable city of the future to consist primarily of public transport, cycling and walking. This essay investigates how cars is part of the future urban environments and describes a number of strategies that can reduce car use. The essay describes the consequences of motorism on social and ecological sustainability, strategies for reducing car use and examples from reference sites that have succeeded in reducing car use. The main objective of the essay is to describe strategies used to reduce car use. The essay’s questions are as follows: • What strategies are there for reducing car use and do these strategies reduce people’s needs for the car? • What effects on the sustainable city comes with reduced car use? Car reducing strategies identified in the paper are the policy instruments presented by the Swedish government with initiatives that promote sustainable transport and reduced car use. Further, the concept of mobility management is described which reduces car use through soft measures aimed at altering individuals’ behavior by promoting alternative modes of transport in different ways. The general conclusion is that reduced car demands can be achieved by early in the planning process taking into account the importance of proximity and density to reduce the need for long transports. Soft action can then further reduce the need for the car by highlighting other options

Klimatomställning Göteborg 2.0. Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar. Mistra Urban Futures Reports 2014:2

Göteborg ska vara en av världens mest progressiva städer på klimatområdet och för att nå en hållbar utsläppsnivå år 2050 har följande etappmål antagits ”2035 ska göteborgarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser vara maximalt 3,5 ton koldioxidekvivalenter per person”. Denna målformulering förutsätter att inte bara de lokala utsläppen beaktas utan även de utsläpp som våra konsumtionsmönster orsakar utanför de geografiska gränserna. Syftet med den här rapporten är att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns för att nå hållbara utsläppsnivåer till år 2050. Den centrala frågan i den här studien är vilka teknik- och livsstilsförändringar som skulle kunna resultera i utsläppsnivåer på under två ton per år 2050. En annan viktig del av analysen är hur dessa radikala minskningar skulle kunna påverka människors välbefinnande. Medelgöteborgaren orsakade enligt vår metodik utsläpp på ca 7,4 ton koldioxidekvivalenter 2010. För att få indikationer om möjligheterna att nå uppsatta utsläppsmål har tre olika scenarier analyserats. Dessa bygger på en lång rad antaganden. Scenariot Business as usual (BAU) syftar till att illustrera hur situationen år 2050 skulle kunna se ut om klimatpolitiken, den tekniska utvecklingen och konsumtionstrenderna fortsätter på samma sätt som de senaste decennierna. Scenariot bygger på antaganden till 2050 om fortsatta effektiviseringar av bland annat bilar (totalt 20 %) och flygande (40 %), men också en ökning av elanvändningen (+25 %), bostadsytan (+58 %), köttkonsumtionen (+ 50 %) och flygandet (+ 350 %). Scenariot Dagens Klimatpolitiska Inriktning (DKI) utgår från att man har lyckats med de ambitioner som finns i dagens klimatpolitik, det vill säga kraftiga utsläppsminskningar från energisystemen (- 65 %) och en helt fossilfri vägtrafik till 2050. Scenariot Klimatomställning (KLIMAT) omfattar tillräckliga förändringar för att komma under två tons utsläpp per person till år 2050. Utöver förändringarna i DKI omfattas även bl. a. halverad energianvändning i bostäder, halverad konsumtion av nöt- och griskött, flygresande som på 2000 års nivå, ökad tjänstekonsumtion samt arbetstidsförkortning med 25 procent. Enligt våra beräkningar för Business as usual (BAU) så skulle medelgöteborgarens utsläpp öka från dagens ca 7,4 ton till ca 10 ton år 2050. Den tekniska utvecklingen och klimatpolitiken förmår här inte att motverka klimatbelastningen som följer av de ökande konsumtionsvolymerna. Scenariot Dagens Klimatpolitiska inriktning (DKI) indikerar att medelgöteborgarens utsläpp minskar till knappt 5,5 ton år 2050. Utsläppen från bil, el och uppvärmning elimineras nästan helt. Utsläppen från mat (främst från rött kött) och framförallt från flyg ökar eftersom vi här antar att det inte finns styrmedel som begränsar konsumtionsvolymerna. Antagandena i scenariot Klimatomställning (KLIMAT) medför att målen om att komma under två ton nås för medelgöteborgaren och för låginkomsttagaren, medan höginkomsttagarens utsläpp med dessa antagande beräknas till drygt 2,5 ton

En utvärdering av SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare

Bakgrund: Rörliga ersättningar och så kallade bonusar har varit väldigt debatterat i Sverige sedan finanskrisen 2008 och åsikten huruvida de de är av positivt karaktär eller inte är delad. Bonus har blivit vanligare och vanligare i Sverige under den senaste tiden samtidigt som företagsledarens lön växt i snabbare takt än den genomsnittlige inkomsttagaren. Den finns en hel del forskning gjord inom området men många visar olika resultat och kommer fram till skilda slutsatser. Problemet är att det är svårt att jämföra bonusar mellan varandra. Dessutom finns det ett metodproblem eftersom det finns många andra faktorer förutom bonussystemet som spelar in på företagets framgång som kan vara svåra att bortse ifrån i en studie. Problem: Frågan om ett incitamentsprogram fyller sin funktion finns att hitta i litteraturen i corporate governance och därför är forskningsfrågan: Hur relaterar SEB:s incitamentsprogram för ledande befattningshavare till litteraturen i corporate governance? Syfte: Syftet med studien är att i en jämförelse med litteraturen och utformningen av SEB:s incitamentsprogram analysera skillnader och undersöka vad de kan betyda ur ett effektivitetsperspektiv. Det kommer även dras slutsatser kring vilka delar av programmet som är enligt litteruren korrekt utformade och vilka som kan behöva revideras. Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till ledande befattningshavare som omfattas av SEB:s incitamentsprogram. Metod: En undersökning av SEB:s ersättningsprogram har gjorts och sedan undersökts mot relevanta teorier. Teorierna som tas upp i arbetet är agentteorin och två-faktor teorin. Utöver teorierna förekommer det även i teoriavsnittet forskningsresultat som gjorts vid tidigare studier inom ämnet. Med hjälp av undersökningsvariabler har programet på ett överskådligt sätt analyserats vilket mynnat ut i en slutsats. Slutsats: Utifrån analysen kan konstateras att SEB har ett incitamentsprogram som på många sätt relaterar till litteraturen i corporate governance. Däremot finns det ingen entydig uppfattning om hur det perfekta incitamentprogrammet ska se ut. En del forskning visar att incitamentsprogram över huvudtaget inte gör någon nytta, utan kan till och med vara till skada om det är dåligt utformat. Frågan är således om SEB bör ha något incitamentsprogram överhuvudtaget? Det som talar emot är att det finns forskning som visar att det finns ett negatvivt samband mellan incitamentsprogram och prestation samt att det finns bevis för att incitamentsprogram kan tränga undan programdeltagarens inre motivation. Det som talar för SEB:s program är att det harmoniserar ägarnas och företagsledarnas intressen och att det skapar långsiktigt intresse hos dess programdeltagare.Background: Variable compensation and so-called bonuses have been much debated in Sweden since the financial crisis of 2008 and the oppinion whether they are positive or not for the owners differ. Bonuses have become more and more common in Sweden in recent years, while manager salaries growing at a faster rate than the average recipients. It is a lot of research done in the area, but many show different results and come to different conclusions. The problem is that it is difficult to compare between each other bonuses. Moreover, there is a problem of methodology because there are many other factors besides the bonus system that determenates the business success that can be hard to ignore in a study. Problem: The issue concerning if an incentive program may perform its function can be found in the literature of corporate governance and therefore the research question: How does SEB's incentive program for senior executives relate to the literature in corporate governance? Aim: The purpose of this study is to in a comparison with the literature and formulation of SEB’s incentive analyze the differences between the two and consider what they might mean from an efficiency perspective. The study will also draw conclusions regarding which parts of the program that is accordning to the litteruren properly designed and which may need revision. Limitations: The study is delimited to senior executives covered by the SEB's incentive program. Method: A survey of SEB's compensation program has been done and tested against relevant theories. The theories mentioned in the work are the agent theory and the two-factor theory. In addition to the theories, previous studies done in the subject is also presented in the chapter. With the help of survey variables the program has been analyzed which resulted in a conclusion. Conclusion: SEB has an incentive program relate to the literature in corporate governance. However, there is no clear idea of how the perfect incentive program should look like. Some research shows that incentive programs in general do not do any good, but may even be detrimental if it is poorly designed. The question is therefore if SEB should have an incentive program at all? The factor against a program is that there are researches that indicate that there is a negatvivt link between incentive compensation and performance. There is also evidence that incentive programs may crowd out the program participant's intrinsic motivation. Benefits for the SEB program is that it harmonizes the owners and the business leaders' interests and creates long-term interests of its program participants