Narcotics and Criminality

"Livet efter gymnasiesärskolan" är en intervjuundersökning med två årgångar elever som tagit studenten 2012 och 2013 från något av de fem erbjudna nationella programmen på gymnasiesärskolan inom Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Syftet med studien var att närmare undersöka hur boendesituation, sysselsättning och ekonomiska villkor ser ut efter avslutade gymnasiestudier för avsedd målgrupp. Intervjusvaren visar faktisk fördelning av sysselsättningsform, könstraditionella yrkesval och samstämmighet mellan sysselsättning och genomgångna gymnasieprogram. Studien omfattar frågor och svar om boende, nuvarande sysselsättning och om eventuell anställningsform samt förslag till eventuella förändringar av nuvarande livssituation. Studien tar sin utgångspunkt i semi- strukturerade intervjuer med fyrtiofem avgångselever från något nationellt gymnasiesärskoleprogram inom upptagningsområdet för JGY. Samtliga intervjuer utfördes en och en via personliga möten och i vissa fall, då intervjupersonen önskat så, via telefon. Resultatet visar att informanterna förutom de sju som vid tidpunkten för studien var arbetslösa trivdes med sin nuvarande sysselsättning. Noterbart är att det är färre arbetslösa bland informanterna i föreliggande studie än för övriga ungdomar i Jämtland/Härjedalen. Överensstämmelse mellan sysselsättning och utbildning har 66 procent av populationen. Studien indikerar att det finns könsbundna yrkesval inom undersökningsgruppen. Den vanligaste boendeformen var LSS-boende vilket tjugo informanter hade vid tidpunkten för studiens genomförande. Tolv informanter hade eget boende och ytterligare tolv bodde i föräldrahemmet. Tjugoåtta informanter angav att de inte önskar någon förändring av nuvarande livssituation. De förslag till förändringar som emellertid framkommer i studien handlade främst om möjligheten till arbete och eget boende

Welcome to the Last Frontier, Professor Gardner: Alaska’s Independent Approach to State Constitutional Interpretation

Kommuner är en verksamhet som påverkar oss medborgare dagligen och finansieras av skatteintäkter som vi betalar in. Under de senaste åren har det rapporterats om skandaler inom kommunal verksamhet som har berott på bristfälliga kontroller inom verksamheten och att rutiner inte har följts vilket har fått konsekvenser. Det har även presenterats en rapport från Europakommissionen om att mutor är förekommande inom kommunal verksamhet även i Sverige vilket kan leda till att den makt kommunerna har används på ett felaktigt sätt. Dessa problem kan anses vara risker för den kommunala verksamheten att nå sina mål och det kan därför finnas ett behov förbättra ledningen av verksamheten för att åtgärda riskerna. Ett sätt att förbättra ledningen är att använda sig av riskhantering vilket är ett ledningsverktyg som har blivit allt mer förekommande för att hantera risker och effektivisera verksamheterna. Det har genom åren arbetats fram lagar och riktlinjer om hur en bättre kontroll av verksamheten ska ske som på senare år resulterat i ett ramverk för riskhantering, “Enterprise risk management” (ERM) vilket skapades för att hantera riskerna för verksamhetens samtliga mål.   Tidigare studier har visat att ERM går att använda i kommunal verksamhet men att det saknas studier som undersöker hur det går till i en svensk miljö. Den forskning som vi har tagit del av visar att det finns behov av att anpassa riskhanteringsarbetet till den specifika verksamhet som ERM används inom och det är det den här studien ämnar förklara hur arbetet går till i en kommun. Det har även visats i forskning att det finns två delar som är viktiga för att riskhanteringen ska fungera på ett bra sätt, vilka är riskbedömningen och kommunikationen kring risker inom en verksamhet. Dessa områden kommer vi att beröra utförligare i vår studie samt att vi även kommer att beskriva om det fanns några problemområden i arbetsprocessen kring riskhantering. Vi har utifrån det formulerat följande problemformulering: Hur arbetar kommuner med riskhantering för att leda sin verksamhet? Studien genomfördes genom att intervjua nio tjänstemän som arbetar med riskhantering inom Umeå kommun. När vi analyserat den information vi samlat in genom intervjuerna kunde vi beskriva hur Umeå kommun arbetar med riskhantering och vilka problemområden som vi upplevde att de hade i sitt arbete. Umeå kommun arbetar med riskhantering genom att skapa bra förutsättningar för personalen genom att beskriva hur arbetet ska gå till i interna dokument samt att det har blivit ett större fokus på samtliga risker som påverkar målen för verksamheterna. De problemområden vi såg var att riskbedömningen ansågs vara problematisk eftersom det var svårt att avgöra hur de skulle bedömas utifrån de kriterier som fanns och att denna bedömning ofta påverkades av personliga åsikter. Ytterligare ett problemområde som vi identifierat var att det fanns behov av att förbättra kommunikationen inom kommunen vilket påverkar hur effektiv deras riskhantering är. Kommunikationen i nuläget mellan nämnderna brister vilket leder till att beslut fattas som motverkar varandra samt att det finns en risk att politikerna inte får den information de behöver för att fatta bra beslut för kommunen. Vi upplever att om dessa områden förbättras kommer Umeå kommuns riskhantering bli bättre vilket i slutändan leder till att de samhälleliga tjänster som erbjuds medborgarna kan hålla en högre kvalité

Where To Prosecute Cybercrimes

Selecting the appropriate venue for a criminal trial has been a matter of constitutional concern since the founding of the country. The issue is thought to be essential to the fair administration of justice and thus public confidence in the criminal justice system. Constitutionally, crimes must be prosecuted in the states and districts in which they were committed. However, the rise of cybercrime has complicated the venue inquiry: cyberspace, the domain of cybercrime, and physical space have become increasingly decoupled. Consequently, under America’s primary but dated cybercrime law, the ideal location for a trial may not be a constitutionally proper venue. This Note explores several possible approaches to permitting cybercrime trials to take place in the locations where they belong, including through an old but recently revisited judicially-created test for venue and through possible legislative reform

Fiduciary Voters?

What does the majority owe the minority when issues are put to a vote? This question is central to direct democracy, where voters bypass the legislature and enact law directly. Some scholars have argued that voters in direct democracy bear fiduciary-like duties because they act as representatives when casting their ballots. The Supreme Court, by contrast, has suggested that voters are not agents of the people and thus have no fiduciary obligation. By focusing on whether direct-democracy voters are representatives who bear duties, both sides have framed the issue incorrectly. They have imported a legal tool—fiduciary duty—from private law designed to combat a governance problem absent from direct democracy: a principal–agent problem. The real governance problem in direct democracy is the tyranny of the majority. Once we focus on the right problem, private law—specifically corporate law—provides useful insights. Corporate law imposes duties—sometimes confusingly also called “fiduciary”—on shareholder majorities to consider minority interests when voting. Although these duties do not require the majority to subordinate its own interests like a true duty of loyalty, courts recognize the need to police for opportunism when the minority is vulnerable to exploitation. Looking to these private-law voter duties can help explain a puzzling line of Supreme Court cases reviewing the constitutionality of ballot initiatives that rolled back legislation benefitting minority groups. In direct democracy, where structural protections for the minority are lacking, courts may be playing a familiar institutional role from corporate law: keeping the majority from exploiting the minority

Looking Forward: 2005-2010 - a Sovereign Debt Restructuring Reverie

In a prior article, the author asked why, if a sovereign debt restructuring treat would be effective and easy to implement, one does not yet exist. There appeared to be at least three reasons: the very novelty of the approach; the opposition of interest groups who believe that a treaty approach would make it too easy for sovereign debtors to default; and the failure of parties to appreciate the importance of a treaty approach, coupled with concern over ceding sovereignty. In this short reverie, the author hopes to show that these reasons are flawed and that, even where bond issues already include collective action clauses, a treaty approach would benefit both debtor-nations and their creditors

Journal Staff

Utifrån en rad perspektiv är det angeläget att antagningssystemet och de instrument som används för urval till högre utbildning har legitimitet hos systemets avnämare. Den undersökning som redovisas har genomförts inom ramen för VALUTAprojektet (Validering av den högre utbildningens antagningssystem). Syftet är att belysa antagningssystemets konsekvenser ur ett avnämarperspektiv genom att undersöka hur olika grupper av högskolestudenter ser på högskoleprovets relevans som urvalsprov samt om de studerande använt sig av strategier, i form av upprepat provdeltagande och komplettering av gymnasiebetyg. Huvudresultaten visar, oberoende av utbildning, kön och social bakgrund, att det delprov som anses vara det mest relevanta är LÄS medan det minst relevanta delprovet är ORD. Vidare att de studerande genomfört och upprepat högskoleprovet samt kompletterat sina gymnasiebetyg, men att dessa strategier använts på olika sätt av olika studerandegrupper vilket är relaterat till utbildning, kön och social bakgrund

Journal Staff

SAMMANFATTNING Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p<0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs

The Jurisdictional Difficulties of Defining Charter-School Teachers Unions Under Current Labor Law

As charter schools have flourished in form, they have also evolved in variety: parents can send their children to a trilingual immersion school or a school whose classes meet entirely online. The same flexibility that charters offer as an alternative to traditional public schools also makes them difficult to classify for purposes of labor law. When charter-school teachers form a union, it is not clear why the National Labor Relations Board (NLRB), and not a state labor analogue, should have jurisdiction over a charter-school labor dispute. And yet, the NLRB has asserted jurisdiction in most charter-school cases. This Note examines the NLRB’s test for determining whether the broad protections of the National Labor Relations Act apply to a group of workers in the context of charter-school employees. It proposes a more robust test for differentiating between charter schools for purposes of the Act, and it applies the test to two charter schools