Referencias

Estas son las referencias bibliográficas de este libro

Hur blir tvåspråkiga elever framgångsrika i skolan ­ med fokus på matematikundervisning

Syfte och frågeställningar: Med detta arbete kommer följande frågeställningar att belysas. · Vilka moment/ faktorer anses av forskning vara av stor betydelse för tvåspråkiga elevers framgång i skolan generellt och för matematik speciellt? · Vilka arbetssätt och metoder stödjer och underlättar för tvåspråkiga elevers inlärning av svenska språket och matematikämnet? · Hur arbetar man i tre skolor där majoriteten av eleverna är tvåspråkiga för att eleverna ska lyckas med att uppnå de uppsatta målen i matematik? Metod: Frågeställningarna belysas av en litteraturgenomgång och kompletteras med en intervjuundersökning i tre olika mångkulturella skolor som ligger i en och samma stadsdel i Göteborg. Huvudresultat: Tvåspråkiga elever erbjuds ofta p. g. a. språkliga brister få tillfällen att arbeta med verbala uppgifter, som kan få eleverna att utveckla tankefärdigheter som är viktiga för inlärningen under senare årskurser. Det är ofta som man förknippar språkliga och kognitiva brister med varandra, vilket har förödande konsekvenser för tvåspråkiga elevers utveckling. Det är mest innehållslösa uppgifter som tvåspråkiga elever erbjuds i skolan, exempelvis aritmetiska uppgifter som är kontextreducerade och lågkognitivt krävande dvs. utan kontext och kräver låg kognitiv nivån. Enligt forskning ska den typ av uppgifter begränsas och inte få ett dominerat inslag i undervisningen. Tvåspråkiga elevers undervisning ska inte bara domineras av laborativa och konkretiserade material, utan man ska med hjälp av dessa material skapa och utveckla elevernas ordförråd och formella språk som är nödvändigt att behärska för att kunna uttrycka sina tankar och kunna läsa textuppgifter i läroböcker. Föräldrarnas roll nedvärderas och skolorna arbetar inte med att klargöra för dem utbildningens mål och syften, vilket gör att de inte erbjuds reella tillfällen för att delta i och påverka sina barns skolgång

Samspillet mellem matematik og de andre fag i gymnasieskolen:Matematikfaget og reformen af de ungdomsgymnasiale uddannelser

Som en konsekvens af 2005‑reformen af de ungdomsgymnasiale uddannelser skal elevernevælge mellem de såkaldte studieretningsforløb der giver mulighed for at arbejde i en sammenhængendeperiode på 2 1/2 år med retningens fag. Reformens krav om øget samspil mellem fagene lægger op tilomfattende ændringer af de gymnasiale uddannelsers matematikundervisning. Erfaringerne med enbevidst inddragelse af matematiske kompetencer i andre fag er begrænsede. Det skyldes bl.a. at dermangler såvel en konceptuel ramme som en didaktisk model for samspillet mellem matematik og andrefag samt konkrete og veldokumenterede eksempler på undervisningsforløb med et for både lærere ogelever udbytterigt samspil. I artiklen præsenteres en række positioner vedrørende matematikundervisningensom vi lader spille sammen med en analyse af relevant forskning inden for matematikkensdidaktik der mere eller mindre eksplicit inddrager matematikfagets relationer til andre fag. På baggrund heraf udvikles et koncept for matematiks samspil med andre fag bestående af tværfaglige kompetencersom den konceptuelle ramme og en didaktisk model hvor samspillet opfattes som en iterativ bevægelsemellem (1) horisontal sammenkædning af fagene og (2) vertikal strukturering i fagene. Der gives toeksempler hvor fagoverskridende kompetencer og den didaktiske model er anvendt som et redskab tilat udvikle undervisningsforløb hvor matematik indgår i et tæt samspil med andre fag: (1) matematikog naturfagene og (2) matematik og filosofi. In August 2005 a structural reform was introduced in upper secondary educationin Denmark. The reform implies that students choose among subject packages.An important feature of each package is that the participating subjectsform a coherent program. Issues related to the interplay of mathematics andother subjects are complex and must take into account that didactical problems with the various topics have more consequences than the respective curriculamight suggest. What is needed, is a conceptual frame and a didactical modelfor integrating productive ideas from a variety of theoretical and practical perspectives on the relations between mathematics and other subjects. In the paper a discussion of pedagogical and didactical problems concerningthe interplay between mathematics and other subjects is crystallized into a concept for interdisciplinary instruction. The concept includes interdisciplinary competences as the theoretical frame and a didactical model, where interdisciplinaryinstruction in mathematics and other subjects is considered as aniterative movement between two dimensions, (1) The horizontal linking of thesubjects: Situations from other subjects are embedded in contexts which aremathematized by the students, (2) The vertical structuring in the subjects: The conceptual anchoring of the students’ constructs from the horizontal linking inthe systematic and framework of the involved subjects. Two examples of theuse of the framework for interdisciplinary activities involving mathematics arepresented: (1) Mathematics and science and (2) mathematics and philosophy

Undersøgelsesbaseret matematikundervisning

Undersøgelsesbaseret matematikundervisning er en velkendt undervisningsmetode i matematikfaget.Artiklen tager udgangspunkt i de udfordringer som lærere og lærerstuderende står overfor når de vil inddrage metoden i deres undervisning. I artiklen redegøres der for metoden hvorefterder fokuseres på hvad der kan virke hæmmende for lærere/lærerstuderende i at praktisere en undersøgelsesbaserettilgang til matematikken i deres undervisning. I artiklen udvikles desuden en rækkestilladserende redskaber der kan understøtte en proces hvor lærere/lærerstuderende kan bevæge sigfra en lærerstyret undervisning mod en elevstyret problem- og undersøgelsesbaseret undervisning. Inquiry-based mathematics education is a well known method of teaching in the subject of mathematics.This article is based on the challenges that teachers and student teachers face trying toincorporate the method in their teaching. The article outlines the method, focusing on what coulddiscourage teachers / student teachers in practicing an inquiry-based approach to mathematics intheir classroom. Furthermore this article develops a series of scaffolding tools, which can support aprocess in which teachers / student teachers can move from teacher-led instructions to a studentdirectedproblem- and inquiry-based education

Udgange på undersøgende matematik

I denne artikel præsenteres og analyseres udvalgt empiri knyttet til opsamling og fællesgørelse af elevers undersøgende arbejde i matematik på mellemtrinnet. Empirien er indsamlet i projektet “Kvalitet i Dansk og Matematik” (KiDM) som gennem et pilotforløb og tre interventionsforløb på 45 skoler har tilrettelagt særlige undervisningsforløb af et halvt års varighed hvor der har været fokus på undersøgende og dialogisk matematikundervisning. Gennem projektet har vi indsamlet empiri både under besøg på skolerne, via referater fra faggruppemøder og gennem opsamlingsmøder i regionerne. I denne artikel kategoriserer og analyserer vi lærernes vanskeligheder ved at samle op på elevernesundersøgende arbejde