Turordning vid arbetsbrist. En historisk analys av turordningsreglernas bakgrund och syften

Den här uppsatsen behandlar turordningsreglerna vid uppsägning ur ett historiskt perspektiv. Genom att sätta turordningsreglerna i sin historiska kontext har avsikten varit att utröna varför turordningsreglerna kom till, varför just principen om ”sist in, först ut” blev det huvudsakliga urvalskriteriet i anställningsskyddslagen samt vilka argument som har framförts och av vem/vilka. Urvalskriterierna är naturligtvis av central betydelse för turordningsreglerna, för att förstå deras inverkan på turordningen måste dock även andra delar såsom turordningskretsarna, kravet på tillräckliga kvalifikationer, relationen till omplaceringsskyldigheten och undantag klargöras. Tillsammans skapar de en helhet. Eftersom turordningsreglerna utgör en intresseavvägning mellan arbetsgivarnas intresse av en effektiv verksamhet och arbetstagarnas intresse av trygghet i anställningen har fokus lagts på avvägningen mellan dessa intressen. Innan anställningsskyddslagen tillkomst fanns turordningsregler i varierande omfattning och utformning i kollektivavtal. De uppstod från början som en del av kampen för föreningsrätt och trygghet i anställningen, mot bakgrund av de förändringar som skedde på arbetsmarknaden i samband med industrialiseringen. Sedan föreningsrätten tryggats blev det huvudsakliga syftet att skydda arbetstagarna från arbetsgivarnas godtycke. På den stora delen av arbetsmarknaden som var bunden av överenskommelser mellan LO och SAF gällde dock ett förbud mot turordningsregler fram till Saltsjöbadsavtalet. I Saltsjöbadsavtalet instiftades icke-bindande turordningsregler där stor hänsyn fick tas till verksamhetens behov av effektivitet. Under 1950- och 1960-talet skedde stora förändringar på arbetsmarknaden vilket resulterade i att arbetslösheten bland äldre steg kraftigt. För att skydda denna utsatta grupp beslutade den då socialdemokratiska regeringen att lagreglera anställningsskyddet. Turordningsreglerna utformades i enlighet med syftet att skydda den äldre arbetskraften och begränsade möjligheterna till effektivitetshänsyn, som ansågs vara en del av problemet. Vidare skulle reglerna vara enkla att tillämpa. Arbetsgivarsidan har ända sedan anställningsskyddslagens tillkomst kritiserat turordningsreglerna och argumenterat för större hänsyn till verksamhetens behov av kompetens och för arbetet lämplig arbetskraft. Dessa krav har i viss mån hörsammats av de borgerliga partierna genom förändringar i lagstiftningen och i Arbetsdomstolens praxis. Sedan 1974 års anställningsskyddslag har vidare fokus alltmer riktats mot turordningsreglernas funktion som allmänt anställningsskydd och som ett skydd mot godtycke. Eftersom turordningsreglerna är semidispositiva kan de emellertid inte ses som en upparbetad rättighet för den enskilde arbetstagaren.This essay explore the order of selection in case of collective redundancy from a historical point of view. By placing the rules of the selection order in their historical context, the intention has been to ascertain why rules about the order of selection came about, why the principle of “last in, first out” became the main selection criterion in the Employment Protection Act and which arguments have been made and by whom. The criterions of selection are of course central to the rules of the selection order. However, to understand the criterions impact on the selection order other parts such as the selection circles, the requirement for sufficient qualifications, the relationship to the obligation of redeployment and exemptions must be clarified. Together they create a whole. Since the rules of the selection order is balancing the employers´ interest of business efficiency and the employees´ interest of job security, the focus of this essay has been on the balance of these interests. Prior to the Employment Protection Act rules of the selection order existed in varying extent and shape in collective agreement. They arose as part of the struggle for freedom of association and job security in light of the changes that had occurred on the labor market due to the industrialization. As the right to association fortified the main aim became to protect employees from employers' discretion. However, members of LO and SAF was prohibited to settle rules of selection order until the Agreement in Saltsjöbaden (Saltsjöbadsavtalet). In this agreement non-binding rules of the selection order were instituted where much consideration could to be taken to the needs of efficiency. During the 1950´s - and 1960´s significant changes took place on the labor market resulting in a sharp increase of unemployment among older employees. In order to protect this vulnerable group the then social democratic government decided to regulate the employment protection in law. The rules of the selection order were designed in accordance with the purpose of protecting older employees and limited considerations towards efficiency, which were considered to be part of the problem. Furthermore, the rules were designed to be easily applied. Ever since the Employment Protection Act were introduced the employers have argued for greater consideration towards the needs of competence and suitable labour. These requests have to some extent been heeded by the bourgeois parties through changes in the Act and in the Labour Court´s practice. Since the Employment Protection Act of 1974 the focus has also increasingly been directed towards the rules of the selection order´s function as protection of job security and as a safeguard against arbitrariness. However, since the priority rules are semi-compulsory they cannot be seen as an accrued right of the individual employee

Balansen mellan de unga och de gamla. Intergenerationella resursomfördelningar och en åldrande befolkning

In Sweden the most part of intergenerational transfers are made through the public sector. While our knowledge about the economic life cycle is far from complete we face new challenges with an ageing population. This paper discusses the demographic trends and relationship with the economic life cycle. Some possibilities to meet the problems associated with ageing are discussed.ageing population; economic life cycle; retirement; human capital

Social hållbarhet i planeringen av Masthusen

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram. Detta urval har skett efter hur väl dessa grupper relaterar till faktorer i aktuell argumentation kring begreppet social hållbarhet och resulterat i 36 individuella indikatorer som studerats. Genom studierna av planmaterialet har det framkommit att det förekommer indikatorer för social hållbarhet i alla delar av det studerade planmaterialet, men i olika utsträckning. Malmös översiktsplan och aktualisering är den del av materialet som innehåller flest antal indikatorer och enbart indikatorn Motionsvanor förekommer genomgående i planmaterialets alla delar. Det går dock i samtliga fall då en indikator påvisats att göra en koppling till fysisk planering och i många fall går det även att göra en koppling till faktorer som en yrkesverksam landskapsarkitekt och planerare har möjlighet att påverka. Svårigheten att påvisa vad enskilda indikatorer har för påverkan på social hållbarhet i stort är däremot svårare att utreda då denna hållbarhetsaspekt är beroende av komplexa samband.Sustainability is one of todays most widely spread terms in a variety of contexts and the social sustainability aspect is emphasized as a key-part of the work towards reaching sustainability on both a national- and local level. On the local level cities and communities form visions and strategies for working towards social sustainability in planning-material such as masterplans for urban development, but also for smaller areas such as urban districts and neighborhood areas. Today there is also a possibility of using systems for environmental-certification for urban districts such as Breeam Communities. A Breeam-certification provides the ability of measuring sustainability, both ecologic, economic and social from a set of requirements. My ambition is to explore whether or not it is possible to trace social sustainability by studying planning-material that covers the city of Malmö and parts of the neighborhood of Masthusen in Västra Hamnen, which is the first neighborhood in Sweden that has been partially certified by Breeam Communities. This approach has been made from the following question formulation: How are aspects of social sustainability being reflected throughout the planning process on a scale from the masterplan for the city of Malmö down to the sustainability-programme for the neighborhood of Masthusen? Whether or not it is possible to trace social sustainability throughout the planning process has been researched using indicators of social sustainability and their incidence in the studied planning-material. Since there seems to lack a recognized definition of the term social sustainability the indicators have been chosen from grups of indicators for sustainability, which has been developed by Statistics Sweden. This selection has been made by how well these groups of indicators relate to current critical analysis of the term social sustainability and resulted in studies of 36 separate indicators. The results that developed shows that indicators of scoial sustainability can be found in all of the documents that were studied, but in different quantities. The masterplan and actualization of the masterplan for Malmö had the highest number of occurence compared to the other documents and the indicator Motionsvanor (excercise-habits) is the only indicator to occur in all of the documents that were studied. It is however possible to show that every indicator that occured was described in a context that is associated with physical planning and in a lot of cases the context was also associated to factors that a working landscape-architect or planner has the ability to influence. The difficulty to show how separate indicators affect social sustainability as a whole lies perhaps in both the lack of a recognized defintion of the term and its dependence on complex relations

Befolkningsfrågan i press och politik, 1994-2004.

In this study population development is examined as the issue has been approached by printed media and to some extent politics during the period 1994–2004 in Sweden. Using bibliographic databases and particular word search the major Swedish newspapers were examined together with political documents. A bibliographic study together with a study of the actual articles written show that population development has been discussed from two points of views. In the beginning of the period issues on regional population development dominated the debate. Focus was on areas that lost or gained population and the consequences thereof. A large part of Sweden lost in population numbers and only a few regions gained population, mainly the growth areas in and around the large cities. The future of these areas as regard population and economic development was discussed as well as regional politics. Towards the end of the 1990s focus shifted to the issue of the ageing population and low birth rates in Sweden as well as in other western countries. Questions were asked about the effects on society of the retirement of the large baby-boom cohort of the 1940s. Labour market issues, such as the need for labour market immigration, were raised as a shortage of labour is predicted as this group retires. The costs of an increased amount of future pensions and the expected change to the demands on welfare that the 1940s cohort may have were other subjects discussed. In summary an increased interest in population issues could be noticed towards the end of the 1990s and into the new millennium as another aspect of population development was introduced.Befolkningsfrågan; i; press; o; politik

Påbörja och avsluta högre studier- En analys av individekonomisa och samhällsekonomiska aspekter

Abstrakt Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser utifrån humankapitalteorin, som en senarelagd högskolestart och en förlängd tid i studierna som kan uppstå utifrån ett individekonomiskt och ett samhällsekonomiskt aspekt. För att teorin ska förankras i verkligheten har jag valt att utgå i från en empirisk studie som undersöker studieuppehållens inverkan på löner och inkomster. Uppsatsen undersöker också vilka andra incitament som kan finnas utifrån livslöner och studiemedelssystemet för att individen ska göra en direktövergång mellan gymnasieskolan och högskolan. Utifrån teorin och den empiriska studien så är det ekonomiskt mer lönsamt, både för individen och samhället att utbilda sig i tidig ålder. För samhället är det mer lönsamt eftersom individen får en högre produktivitet och kan jobba i ett fler antal år, samhället förbättras genom den höga produktiviteten och genom skatteintäkterna. Individens incitament att göra en direktövergång, baserat på livslöner, stärks för vissa utbildningar där livslönen är låg, en direktövergång inom dessa utbildningar gör så att individen kan arbeta flera år på arbetsmarknaden fram till pension än om individen hade gjort studieuppehåll. Dock är inte incitamenten lika starka för en direktövergång om man utgår ifrån studiemedelssystemet

När är det dags för dagis?

This study analyses children’s entry into childcare and parental assessments of when they ideally would like their children to enter childcare. This is important not least to understand parental attitudes to their own work and the kind of investments in work-life that they are willing to undertake. This information also qualifies the picture of how well the combination of work and children functions. The study uses a survey from 2003 including a random sample of children born in 1993 and 1999. On average children start childcare when they are 1,5 years and we find that parents often wish for a later entry than is the case. Early start seems to increase as children start earlier in 1999 than in 1993, a young mother leads to an early start, and children with older siblings start earlier. It is the children from families with low income that start later and these parents also wish for a later start than other parents. An unequal gender division of economic resources in the family shows the same pattern. On the contrary gender equality measured by father’s parental leave length also leads to a later start.childcare; parental attitudes

Long-run evolution of income inequality in the Nordic countries

This paper surveys Nordic historic studies on the distribution of income to highlight similarities and differences between Denmark, Finland, Norway, and Sweden in the evolution of income concentration and income inequality over more than 140 years. Our descriptive analysis allows for a decomposition where we identify the contribution of the income share of the richest 1 per cent and the distribution of income among the other 99 per cent to overall inequality as measured by the Gini coefficient. The results show that the evolution of income concentration and inequality can be characterised by episodes rather than by secular cycles, which means that the evolution can neither be summarised by Kuznets’ inverse U nor by a U. The evidence on the role played by the share of the top 1 per cent for overall income inequality shows to be mixed and to vary across time and countries.publishedVersio

Skattekilar på hushållsnära tjänster

Denna artikel analyserar hur valet av skattesystem påverkas av synen på hushållens roll. Min utgångspunkt är att om hushållens produktiva roll uppmärksammats och erkänts hade skattesystemet varit annorlunda utformat än vad som är fallet idag. Men den insats som görs i hemmet - hemarbetet - syns inte i statistiken. Därför värderas det mycket lågt. Men hemarbetet är inte bara omfattande i tid räknat, det utgör också en bindande restriktion på mångas tidsanvändning. Därtill har det ett betydande värde för samhället i stort. I moderna marknadsekonomier i allmänhet och i Sverige i synnerhet har hushållens produktiva roll systematiskt underskattats. Viktiga uppgifter som vård och omvårdnad, som i övriga västvärlden mestadels utförs i hemmet har endera monopoliserats av den offentliga sektorn eller förvisats till obetald övertid i hemmen. Att det ser ut på det viset är en följd av skattesystemets utformning parad med en icke obetydlig ideologisk överbyggnad. Konsekvensen av detta blir alltmera tydligt. Sjukskrivningarna ökar, utbrändheten ökar. Stressen ökar samtidigt som förtidspensionerna, arbetslösheten och utanförskapet ökar. Priset i ekonomiska termer av detta oerhörda slöseri med det mänskliga kapitalet är mycket högt.hushållsproduktion; specialisering; marginalskatter; arbetskraftsutbud

Truth and Lies About Megaprojects

In what follows I will: (1) Argue that a major problem in megaproject policy and planning is the high level of misinformation about costs and benefits that decision makers face in deciding whether to build, and the high risks such misinformation generates; (2) Explore the causes of misinformation and risk, mainly in the guise of optimism bias and strategic misrepresentation; (3) Present measures aimed at better policy and planning, including changed governance structures and better planning methods; and (4) Identify the most promising areas for further research, especially as they pertain to the Dutch situation and the Chair in Infrastructure Policy and Planning at Delft University of Technology