"I julklapp önskar vi oss att Hilda alltid mår bra" : barnlitteratur med temat sjukdom eller döden som medel att uppnå de centrala målsättningarna för socialt arbete

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Avhandlingens syfte var att granska hur barnlitteratur kunde bidra till att förverkliga de centrala målsättningar som socialt arbetet har: utsatta gruppers ökade livskontroll, delaktighet och självständighet. Hypotesen var att läsning av barnlitteratur som handlar om sjukdom eller döden kan verka bemäktigande på barn med sjukdom. Jag studerade i avhandlingen om barn kan ha nytta av att läsa eller få dylik barnlitteratur läst för sig. Samtidigt granskade jag om läsning av sådan barnlitteratur, med en tanke på hur sjuka barns verklighet framställs i den, kan leda till reflektion och ökat medvetande hos socialarbetare. Forskningens teoridel byggde på valda teoretiska utgångspunkter om barns förståelse av sjukdom och döden, emotionella aspekter som träder fram vid insjuknande, sjukhusmiljön samt vuxna kring det sjuka barnet. Den valda forskningsmetoden var en textanalys med innehållsanalys som inriktning. De sex barnböckerna valdes ut med kriterierna att de skulle vara lätt tillgängliga för föräldrar till sjuka barn eller barn själva antingen på ett sjukhus för barn eller på stadens bibliotek. Dessutom skulle de förutom att innehålla konkreta yttre skildringar även beröra barnets inre värld i samband med sjukdoms- eller dödsproblematiken. Den empiriska delen bestod av en analys av sex utvalda barnböcker eller berättelser. Ur materialet steg fram att sjukdom eller döden närmades genom att bekantliggöra sjukdomen och med den tillhörande aspekter såsom smärta, känslor av orättvisa och konsekvenserna av sjukdomen. Det andra temat som framträdde var sjukhusmiljön. Böckerna försökte avdramatisera sjukhuset och framställde sjukhuspersonalen och -procedurer på ett positivt sätt. Det tredje temat var det sociala runt barnet. Föräldrarna i barnböckerna framställdes ofta som frånvarande, fysiskt eller emotionellt. Ur materialet steg starkt fram hur barnen bildade sina egna sociala nätverk med syskon, rumskompisar på sjukhuset eller i form av vänskap med djur, kramdjur eller fantasifigurer. Det fjärde temat var tankar om det andliga som i barnböckerna beskrevs parallellt med fantasin på ett delvis hoppingivande men samtidigt sorgligt vis. Både barn och socialarbetare som läser dylik barnlitteratur kan bearbeta sina känslor genom den samt få nya insikter om sjukdom eller döden

Pedagogers tankar kring genusarbete med hjälp av barnboken

Bakgrund: Genom att använda barnlitteratur ur ett genusperspektiv kan man arbeta mot jämställdhetsmålen i förskolan. Synliggörandet av pedagogers tankar kring deras eget genusarbete och användningen av barnlitteratur bidrar till ökad förståelse för vikten av barnlitteratur i genusarbetet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att synliggöra pedagogers tankar kring barnböcker som redskap för att i förskolan arbeta med jämställdhetsfrågor. Fokus ligger på pedagogernas förhållningssätt och attityd gentemot genus. Vi vill ta reda på om barnboken överhuvudtaget används och i så fall hur och på vilket sätt. Kan barnlitteratur fungera som ett bra redskap i arbetet med genusfrågor för att på så sätt uppnå jämställdhetsmålen? Jämförelsen sker mellan pedagoger verksamma på förskolor med olika inriktning och huvudmän. Vi vill även se om bokmiljön på förskolorna inverkar på användandet av barnlitteratur och har något samband med pedagogernas attityder kring barnbokens användbarhet Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer gjorda på tre olika förskolor som alla har olika huvudmän. Respondenterna har varit både pedagoger och barnskötare utvalda på grund av deras intresse och kunskap kring arbetet med jämställdhetsfrågor. Intervjuerna har sedan analyserats för att tydliggöra och förstå respondenternas tankar kring möjligheten att arbeta med barnboken som redskap i jämställdhetsfrågor. Vi har utifrån det jämfört respondenternas svar och knutit dem till tidigare forskning och teorier. Vi har även genomfört observationer för att få en bild av barnlitteraturens plats och funktion i förskolan. Resultat: I resultatet av vår undersökning kan man se att barnboken kan tjäna som artefakt i arbetet med jämställdhetsmålen utifrån ett genusperspektiv. Där pedagogens kunskap och medvetenhet av sin egen roll som förmedlare av könsmönster är av stor vikt. Den enskilda pedagogens fantasi är det enda som sätter gränserna för var arbetet ska sluta

Diversity in finno-swedish children’s literature

The aim of this study was to research how diversity of representation and inclusivity was shown in finno-swedish children’s literature. The study researched the frequency of how diversity was presented in children’s literature aimed at the age group of 9–12-year-olds. The aspects of diversity which were highlighted in the analysis are: disabilities, ethnic, religious, and socio-economic diversity. The goal is to raise the awareness and competency among primary school teachers, so that they can choose literature to be read aloud in class which supports norm-critical thinking. The survey is about analyzing and finding descriptions that best fit the aforementioned aspects of diversity. Prior studies that have been done outside of Finland, such as Bruijn, Emmen and Mesman (2021) and Adam and Barratt-Pugh (2020), show that diversity is poorly represented in children’s literature. Even the media, look to for example Svenska Yle (2020), advertises the positive effects of diversity in children’s literature and what the lack of diversity can affect individuals and Finnish society. The study answers the question of how representative the finno¬¬-swedish children’s literature is. The study analyzed nine works of finno¬¬-swedish children’s literature, all published between 2017-2021. The data consisted of a complete sample when the all the publications met the study’s criteria and were included in the analysis. The study had a qualitative approach, and a content analysis was used when the results were produced. The study shows that the analyzed literature frequently included perspectives of diversity, but that varied representation is lacking. The children’s literature more often included only a modicum of cases of diversity that were presented in a multitude of ways rather than having varied representations of diversity shown throughout the publications. Study results show that the finno¬¬-swedish children’s literature had the largest amount of representation within the aspect of socio-economic diversity. The religious diversity was the by far most underrepresented in comparison to the other aspects of diversity. The results enrich the knowledge of the finno-swedish children’s literature and provides the facilities for continued research within this area.Syftet med studien var att utreda hur representativ och inkluderande den finlandssvenska barnlitteraturen är. Studien undersökte hur frekvent mångfald presenteras i barnlitteraturen som riktar sig till 9–12 åringar. I analysen uppmärksammades mångfaldsperspektiven; funktionsvariation, etnisk, religiös och socioekonomisk mångfald. Målet är att väcka uppmärksamhet och kompetens bland klasslärare, så att de kan välja högläsningslitteratur som stöder ett normkritiskt tänkande. Undersökningen går ut på att analysera och hitta beskrivningar som passar in på de nämnda mångfaldsperspektiven. Tidigare studier utanför Finland, så som Bruijn, Emmen och Mesman (2021) och Adam och Barratt-Pugh (2020), visar att mångfald finns svagt representerat i barnlitteraturen. Även medier, se bland annat Svenska Yle (2020), lyfter fram mångfalden i barnlitteraturens positiva aspekter och vad avsaknaden av mångfald kan innebära för enskilda individer och det finländska samhället. Studien besvarar frågeställningen hur representativ den finlandssvenska barnlitteraturen är. I studien analyserades nio finlandssvenska barnböcker, alla utgivna under åren 2017–2021. Datat bestod av ett helt sampel då samtliga böcker som uppfyllde studiens kriterier inkluderades i analysen. Studien hade en kvalitativ ansats och innehållsanalys användes då resultatet framtogs. Studien visar att litteraturen inkluderar frekvent mångfaldsperspektiven men att den mångsidiga representationen är svag. Barnlitteraturen inkluderar oftare ett fåtal perspektiv och beskriver dessa från olika vinklar och flertalet gånger framom att inkludera olika aspekter inom perspektiven. Studiens resultat visar att den finlandssvenska barnlitteraturen hade störst representation inom perspektivet socioekonomisk mångfald. Den religiösa mångfalden var klart underrepresenterad i jämförelse med de andra perspektiven. Resultatet berikar kunskapen om den finlandssvenska barnlitteraturen och ger möjligheter till vidare forskning inom tematiken

Motsvarigheter till finskans inre lokalkasus i de svenska översättningarna av tre Tatu ja Patu-barnböcker

Tässä tutkielmassa tavoitteeni on selvittää, millaisia merkityksiä ja rakenteita suomen kielen sisäpaikallissijat, inessiivi, elatiivi ja illatiivi, ilmaisevat Aino Havukaisen ja Sami Toivosen Tatu ja Patu -kirjasarjassa. Toisena tavoitteenani on selvittää, miten nämä sisäpaikallissijarakenteet on käännetty ruotsiksi. Tutkimukseni on määrällinen. Tutkielmassani tarkastelen kolmea Tatu ja Patu -kirjaa ja niiden ruotsinkielisiä käännöksiä. Valitsemani kirjat ovat Tatu ja Patu päiväkodissa – Sixten och Blixten på dagis, Tatu ja Patu työn touhussa – Sixten och Blixten går till jobbet ja Tatun ja Patun Suomi – Det här är Finland. Aineistossani esiintyy yhteensä 454 sisäpaikallissijarakennetta, joista 178 (39 %) on inessiivejä, 121 (27 %) elatiiveja ja 155 (34 %) illatiiveja. Olen kategorisoinut sisäpaikallissijat niiden merkitysten ja rakenteen mukaan. Aineistossani esiintyvät inessiivirakenteet olen jakanut neljään kategoriaan: paikka tai tila, rektiosuhde, olotila tai toiminta ja muut merkitykset. Elatiivirakenteet olen jakanut seitsemään kategoriaan: rektiosuhde, paikka tai tila, materiaali, kokonaisuus tai kokonaisuuden osa, syy tai aihe, tuloslauseen lähtökohta ja muut merkitykset. Illatiivirakenteet olen jakanut neljään kategoriaan: rektiosuhde, paikka tai tila, toiminnan kohde ja muut merkitykset. Ruotsin kielessä esiintyvät käännösvastineet olen jakanut kolmeen eri kategoriaan, jotka ovat prepositio, vastaava ilmaus ja poisjättö. Tutkimukseni tulokset osoittavat, että inessiivi ilmaisee yleisimmin paikkaa tai tilaa ja elatiivi sekä illatiivi rektiosuhteita. Yleisin käännösvastine inessiiville on kaikissa kategorioissa prepositio. Myös elatiivi käännetään useimmiten preposition avulla, joka on yleisin käännösvastine kaikissa muissa kategorioissa paitsi tuloslauseen lähtökohta -kategoriassa, jossa yleisin käännösvastine on vastaava ilmaus. Prepositioilmauksella käännetään aineistossani yleisimmin myös illatiivi, mutta kategoriassa muut merkitykset prepositio ja vastaava ilmaus ovat yhtä yleisiä käännösvastineita. Vastaava ilmaus esiintyy käännösvastineena lähes jokaisessa kategoriassa, mutta on selkeästi prepositiota harvinaisempi. Poisjättö on sisäpaikallissijojen kohdalla harvinainen käännösratkaisu kaikissa kategorioissa. Poisjättöjä esiintyy käännösvastineena lähinnä silloin, kun suomenkielisessä sisäpaikallissijarakenteessa on kyse esimerkiksi idiomista tai runosta.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format

Vad kan barnböcker berätta om funktionsnedsättningar? : Text- och bildanalys av representation av funktionsnedsättning i tre barnböcker

I min pro gradu avhandling studerar jag hur funktionsnedsättning presenteras i tre barnböcker, Lilleving, Bodil Basset möter Tilda Tax och Tove Va-va. I min studie betyder funktionsnedsättning en fysisk eller psykisk nedsättning i någon av kroppens funktioner. Jag använder både text- och bildanalys för att ta reda på hur funktionsnedsättning beskrivs i böckernas text och bilder och om olika delar i handlingsuppbyggnaden förändrar beskrivningen. I textanalysen ingår vem beskriver funktionsnedsättningen, beskrivningens ton och om det handlar om fysisk eller psykisk form av funktionsnedsättning. I analys av funktionsnedsättning i text använder jag textexempel som jag excerperat från böckerna. I bildanalysen ingår semiotisk bildanalys av valda bilderna med funktionsnedsättning i fokus. Jag jämför också de tre böckerna med varandra på basen av de svar som jag får i min analys. Funktionsnedsättning kommer fram i alla tre böckerna både via text och bilder. Beroende av funktionsnedsättning beskriver bilder personernas avvikande utseende och hur deras hjälpmedel ser ut. I Tove Va-va syns inte hörselskadan så klart i bilderna. Bilderna stöder också beskrivningen av hur funktionsnedsättningen kan påverka på en persons liv. Också känslor kring funktionsnedsättningen kan tolkas via bilderna. Alla böckerna har en traditionell handling och beskrivningarnas ton är i början mer negativ än i slutet. I två av böckerna utvecklas huvudpersonen under handlingen. I Lilleving är det mest bipersoner som beskriver funktionsnedsättningen. Negativa beskrivningar dominerar. I Tove Va-va och Bodil Basset möter Tilda Tax är det berättaren som beskriver funktionsnedsättning mest och beskrivningarna är mest neutrala. Alla tre böckerna tar upp både det fysiska och psykiska i funktionsnedsättningen, men det är det fysiska som dominerar. Man kan konstatera att barn med funktionsnedsättningar kan identifiera sig med bokens personer och barn som inte har funktionsnedsättningar kan lära sig något om funktionsnedsättningen. I jämförelse av böckerna kan man se att böckerna har olika avsikter och därför avviker också resultat från varandra

Reproduktion av föråldrade värderingar – En identifiering och analys av faktorer som bör spela in vid återutgivning av barnlitteratur

In the past few years, there has been an ongoing debate concerning republished children’s literature which reproduce obsolete values. What are the difficulties for the publishing business in this issue; how should it act? Based on interviews, a recorded discussion and articles, this study makes an effort to answer those questions. Argumentation is supported and questioned in a qualitative analysis by theories on classics in literature, children’s literature and cognition in relation to literature. The study shows that because literature is a part of giving children life experiences, it’s important to be critical towards obsolete values as racism. If we see classics as a result of internal and external circumstances, they can be questioned, and not published on routine. The market of elderly children’s books is held by nostalgic parents: they read it and buy it – it’s an important income to publishing houses. Despite this, we can see how new media and a contemporary diverse population is giving the publishing business more voices to relate to. Obsolete literature can cling on to out-of-date-language, or offensive opinions. Slight changes can be made only if the copyright approves. Publishing houses must ask themselves: is this a heritage worth passing forward to the children of today

Recension: Elina Druker & Bettina Kümmerling-Neubauer, Children's Literature & the Avant-Garde

Peer reviewe

Skägg, skjorta och portfölj: En studie av hur pappor gestaltas i 30 stycken bilderböcker från 2000-talet.

I min uppsats har jag valt att undersöka hur pappan gestaltas i några utvalda bilderböcker från 2000-talet. Jag ville även undersöka vad fadern gör tillsammans med barnet och vilka uppgifter han utför i hemmet samt vilka attribut hos fadern som var särskilt återkommande. Ett noggrant urval utmynnade i 30 stycken böcker som sedan undersöktes och sammanställdes både kvalitativt och kvantitativt. I den tidigare forskningen har jag valt att ha med några artiklar och uppsatser som varit relevanta för ämnet och även påmint om mitt eget uppsatsämne. Den teoretiska ramen har varit böckerna Fatherhood av Ross D. Parke samt Men and masculinites: theory, research and social practice av Haywood & Chaill. Dessa resulterade i några kategorier vilket i stort fokuserade på pappors lek, att yngre pappor är mer närvarande än äldre samt att fäder tenderar att agera olika mot barnet beroende på vilket kön det har. Den kvantitativa undersökningen resulterade i fyra stycken diagram. Dessa är attribut och utseende, vad papporna gör, aktion och känslor samt leken. Sen går jag djupare kvalitativt in i fem bilderböcker. Dessa böcker var Händiga Hanna lagar bilen, Ingrid och pappa, Kenta och Barbisarna, Kjell och jag har ont i halsen, samt Lejon under sängen. Något som gjorde mig lite förvånad var att undersökningen resulterade i att ett så stort antal av papporna hade ansiktsbehåring. Jag anser att en stereotyp bild av pappan fortfarande lever kvar. Där han har skjorta, skägg, portfölj och ibland glasögon. Och i de flesta fall jobbar på kontor. Det finns flera andra ”pappatyper” som borde gestaltas i barnlitteraturen. Undersökningen visade leken var den aktivitet som pappan mest utförde tillsammans med barnet. Denna lek yttrade sig på lite olika sätt. Den kunde vara både aktiv och passiv. Utövande av sport var den vanligaste formen av lek som papporna utförde

"Blod! Inget tvivel om den saken!" Värdegrunden i åtta populära barndeckare

BakgrundUnder den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen har vi insett att intresset för att läsa barndeckare stadigt ökar bland elever i skolans tidigare år. Människors lika värde är ett cenralt begrepp inom skolan och intresserar oss mycket. Vi blev därför nyfikna på hur människor skildras inom genren barndeckare. Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka värderingar som förmedlas i populära barndeckare och om dessa är förenliga med skolans värdegrund. Metod Vi har valt att läsa och analysera åtta flitigt utlånade barndeckare, som vi fick hjälp att välja ut av bibliotekspersonal på två olika bibliotek i Göteborg och Kungsbacka. För att kunna genomföra analysen har vi dessutom använt oss av aktuell forskning om barnlitteratur. ResultatI samtliga åtta barndeckare har vi noterat stereotypa skildringar, främst av sidokaraktärer, medan många av huvudkaraktärerna framställs på ett sätt som bryter mot stereotypa skildringar av kön, nationalitet, kulturell bakgrund och klass. Som lärare kommer vi ha stort inflytande över elevers val av litteratur. Vi kommer också ha möjlighet att ta upp barndeckare till diskussion i klassen om vi vet vilka värderingar som förmedlas i de aktuella böckerna

Motsvarigheterna till modala uttryck i Koirien Kalevala och Seitsemän koiraveljestä i de svenska översättningarna

Tämän tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, millaisia modaalisia ilmauksia esiintyy Mauri Kunnaksen teoksissa Koirien Kalevala ja Seitsemän koiraveljestä. Toiseksi halutaan selvittää, millaisia vastineita suomen modaaliset ilmaukset saavat ruotsinnoksissa Hundarnas Kalevala ja De sju hundbröderna. Suomenkieliset modaaliset ilmaukset on jaettu episteemisiin, deonttisiin ja dynaamisiin ilmauksiin. Kategorisointi perustuu Isoon Suomen Kielioppiin. Ruotsinkieliset vastineet on jaettu muun muassa modaalisiin verbeihin ja partikkeleihin. Luokittelussa on käytetty apuna lähinnä teoksia Svenska Akademiens Grammatik ja Grammatik med betydelse. Koirien Kalevala ja Seitsemän koiraveljestä sisältävät yhteensä 361 modaalista ilmausta. Tutkimuksessa on huomioitu modaaliset verbit, muut intensionaaliset verbit, modukset (konditionaali, potentiaali ja imperatiivi), modaaliset verbirakenteet, modaaliset partikkelit sekä modaaliset adjektiivipredikatiivit. Deonttisia ilmauksia on selvästi eniten, 182 kappaletta. Episteemisiä ilmauksia on 116 ja dynaamisia 63 kappaletta. Ilmauksista reilusti yli puolet, 207 kappaletta, on ilmaistu moduksin. Näistä imperatiiveja on eniten, 158 kappaletta. Toiseksi eniten on käytetty modaalisia verbejä, joita esiintyy 69 ilmauksessa. Ruotsinkielisissä käännösvastineissa suosituin ilmaisutapa ovat modaaliset verbit, joita on 144 kappaletta. Modaaliset verbit on määritelty teoksen Svenska Akademiens Grammatik avulla. Toiseksi suosituin käännösvastine ovat muut ilmaisut, joihin kuuluu esimerkiksi suomenkieliseen ilmaukseen verrattavia ilmauksia ja ilmauksia ilman modaalisuutta. Muiden ilmauksien lukumäärä on 103.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format