Teknik i förskolan : En studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt med teknik i förskolan

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.  

COVID-19 patients experiences in hospital isolation : a non-systematic literature review

Bakgrund COVID-19 har de senaste fyra åren spridits över världen och varit förödande för samhälle, sjukvård och individ. Viruset har för många orsakat svåra symtom och det finns idag över sex miljoner COVID-19-relaterade dödsfall. Rekommendationerna under pandemin var att distansera sig och de som blev smittade isolerades, hemma eller på sjukhus. Forskning har visat att isolerade på sjukhus upplevt en negativ påverkan på sitt psykiska välbefinnande och därför fanns ett intresse i att undersöka vilka upplevelser patienter med COVID-19 har upplevt i isolering.  Syfte  Syftet var att undersöka upplevelser hos patienter med COVID-19 i isolering på sjukhus.  Metod  En icke-systematiskt litteraturöversikt som baseras på totalt 15 vetenskapliga originalartiklar, varav 12 kvalitativa och tre kvantitativa studier. Artiklarna identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analysmetod.  Resultat  Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; Upplevelser av psykisk ohälsa, upplevelser av socialt stöd, upplevelser av sjukhusmiljön och upplevelser av hanteringsstrategier. Resultatet visade att patienter i isolering upplevde en negativ påverkan på sin psykiska hälsa och att socialt stöd var en viktig hanteringsstrategi för detta. Patienter upplevde att kommunikationen med vårdpersonal hade brister men upplevdes samtidigt som en viktig del i deras isoleringsvård.  Slutsats  Denna litteraturöversikt klarlägger många olika typer av upplevelser relaterade till isolering på sjukhus på grund av COVID-19. Resultatet belyser upplevelser av psykisk ohälsa, kommunikationsproblem, vårdupplevelser och hanteringsstrategier, alla viktiga för att öka förståelsen för patienter i isoleringsvård. Med en större förståelse för de utmaningar patienter möter under sådana förhållanden kan vårdpersonal vidta de åtgärder som krävs för att underlätta för dessa patienter. Background  For the past four years, COVID-19 has spread across the world and been devastating for society, healthcare, and the individual. The virus has caused severe symptoms for many and there are currently over six million COVID-19-related deaths. The recommendations during the pandemic were to distance yourself and those who became infected were isolated, at home or in hospital. Research has shown that those isolated in hospital experienced a negative impact on their psychological well-being and therefore there was an interest in investigating what experiences patients with COVID-19 have experienced during isolation.  Aim  The aim was to examine the experiences of patients with COVID-19 in hospital isolation.  Method  A non-systematic literature review based on a total of 15 original scientific articles, of which 12 are quantitative and 3 are qualitative studies. The articles have been retrieved after searches in databases CINAHL and PubMed and have been quality-checked according to Sophiahemmet's assessment document for scientific classification and quality. The results were compiled through an integrated analysis method.  Results  The results are presented in four main categories: experiences of mental illness, experiences of social support, experiences of the hospital environment, and experiences of coping strategies. The results showed that patients in isolation experienced a negative impact on their mental health and that social support was an important coping strategy for this. Patients felt that communication with healthcare staff had shortcomings, but it was at the same time perceived as an important part of their isolation care.  Conclusions  This literature review clarifies many different types of experiences related to hospital isolation due to COVID-19. The results highlight experiences of mental illness, communication problems, care experiences and coping strategies, all important for increasing the understanding of patients in isolation care. With a greater understanding of the challenges patients face in such conditions, healthcare professionals can take the necessary steps to facilitate these patients.

Varje mynt har två sidor : en undersökning om hur den kommande generationsväxlingen påverkar turismföretag

A central discussion within society and businesses today, is the change of generations in the business market which occurs within the upcoming years. A change of generations is unavoidable and a natural step in business. The challenge of the forthcoming reform is the large number of people leaving the labour market and the grand entrance of new labour; Generation Y. The characteristics of Generation Y differ from the older generation which enhances the challenges for the businesses to attract a new workforce. It may also be necessary for the organisations to adapt to the younger generation. Each generation is affected by their values, how society is reformed and also by the spirit of time. The purpose of this thesis is to examine what kind of development the change of generations provides the tourism business in the municipality of Kalmar and the region of Öland. A business might be inherited by family members or sold/bought by strangers. If neither happens the business must eventually close down. There will be an issue when the change of generation occurs, since the people leaving the labour market take their experiences and competences with them. The intellectual and human capital becomes more valuable to organisations when it refers to the tourism industry since service is a central part of the business. Part of the knowledge and competence of the labour is difficult to write down and transfer to the organisation when leaving the business. How to maintain the competence within the organisation when the experienced labour leaves the market is a challenge for the organisations. The thesis discusses if it is important to maintain the human capital in the change of a generation. <!--EndFragment--

Teknik i förskolan : En studie om pedagogers uppfattningar och arbetssätt med teknik i förskolan

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.  

COVID-19 patients experiences in hospital isolation : a non-systematic literature review

Bakgrund COVID-19 har de senaste fyra åren spridits över världen och varit förödande för samhälle, sjukvård och individ. Viruset har för många orsakat svåra symtom och det finns idag över sex miljoner COVID-19-relaterade dödsfall. Rekommendationerna under pandemin var att distansera sig och de som blev smittade isolerades, hemma eller på sjukhus. Forskning har visat att isolerade på sjukhus upplevt en negativ påverkan på sitt psykiska välbefinnande och därför fanns ett intresse i att undersöka vilka upplevelser patienter med COVID-19 har upplevt i isolering.  Syfte  Syftet var att undersöka upplevelser hos patienter med COVID-19 i isolering på sjukhus.  Metod  En icke-systematiskt litteraturöversikt som baseras på totalt 15 vetenskapliga originalartiklar, varav 12 kvalitativa och tre kvantitativa studier. Artiklarna identifierades genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analysmetod.  Resultat  Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; Upplevelser av psykisk ohälsa, upplevelser av socialt stöd, upplevelser av sjukhusmiljön och upplevelser av hanteringsstrategier. Resultatet visade att patienter i isolering upplevde en negativ påverkan på sin psykiska hälsa och att socialt stöd var en viktig hanteringsstrategi för detta. Patienter upplevde att kommunikationen med vårdpersonal hade brister men upplevdes samtidigt som en viktig del i deras isoleringsvård.  Slutsats  Denna litteraturöversikt klarlägger många olika typer av upplevelser relaterade till isolering på sjukhus på grund av COVID-19. Resultatet belyser upplevelser av psykisk ohälsa, kommunikationsproblem, vårdupplevelser och hanteringsstrategier, alla viktiga för att öka förståelsen för patienter i isoleringsvård. Med en större förståelse för de utmaningar patienter möter under sådana förhållanden kan vårdpersonal vidta de åtgärder som krävs för att underlätta för dessa patienter. Background  For the past four years, COVID-19 has spread across the world and been devastating for society, healthcare, and the individual. The virus has caused severe symptoms for many and there are currently over six million COVID-19-related deaths. The recommendations during the pandemic were to distance yourself and those who became infected were isolated, at home or in hospital. Research has shown that those isolated in hospital experienced a negative impact on their psychological well-being and therefore there was an interest in investigating what experiences patients with COVID-19 have experienced during isolation.  Aim  The aim was to examine the experiences of patients with COVID-19 in hospital isolation.  Method  A non-systematic literature review based on a total of 15 original scientific articles, of which 12 are quantitative and 3 are qualitative studies. The articles have been retrieved after searches in databases CINAHL and PubMed and have been quality-checked according to Sophiahemmet's assessment document for scientific classification and quality. The results were compiled through an integrated analysis method.  Results  The results are presented in four main categories: experiences of mental illness, experiences of social support, experiences of the hospital environment, and experiences of coping strategies. The results showed that patients in isolation experienced a negative impact on their mental health and that social support was an important coping strategy for this. Patients felt that communication with healthcare staff had shortcomings, but it was at the same time perceived as an important part of their isolation care.  Conclusions  This literature review clarifies many different types of experiences related to hospital isolation due to COVID-19. The results highlight experiences of mental illness, communication problems, care experiences and coping strategies, all important for increasing the understanding of patients in isolation care. With a greater understanding of the challenges patients face in such conditions, healthcare professionals can take the necessary steps to facilitate these patients.