Förmildrande omständigheter vid straffvärdebedömningen, en studie av 29 kap. 3 § BrB

Denna uppsats har behandlat 29 kap. 3 § BrB. Paragrafen innehåller en exemplifierande uppräkning av förmildrande omständigheter som, vid sidan av vad som är föreskrivet för vissa fall, ska beaktas vid straffvärdebedömningen. Den första juli 2010 genomfördes en reform av 29 kap. 1-3 §§ BrB, vars ändamål var att höja straffvärdet för vissa brott och samtidigt skapa en mer differentierad straffvärdebedömning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur 29 kap. 3 § BrB tillämpats innan lagändringen och jämföra detta med hur paragrafen kommer att tillämpas efter lagändringen. Reformen innebar att vissa kvalificerande rekvisit togs bort eller byttes ut mot andra rekvisit med en vidare betydelse. I den första punkten har uttrycket ”grovt kränkande beteende” ersatts med ”uppenbart kränkande beteende”. Vad gäller förändringen som gjorts i den första punkten, är det möjligt att ifrågasätta om det verkligen kommer att bli en saklig skillnad. Den andra punkten kräver att den tilltalade haft en ”nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd” eller att denne hade haft en ”nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande”. Tidigare krävdes en ”starkt nedsatt förmåga att inse gärningens innebörd” och en ”starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande”. Den tredje punkten reglerar fall där den tilltalades handlande stått i samband med dennes bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga. Här togs kravet på en ”uppenbart bristande utveckling” bort. Förändringarna i andra och tredje punkterna, vilka innebär att kvalificerande rekvisit har tagits bort, möjliggör en större förändring av paragrafens tillämpning. Praxis får utvisa hur stor förändringen kommer att bli. De två sista punkterna i 29 kap. 3 § första stycket BrB har inte ändrats i och med den reform som skedde den första juli 2010. Den fjärde punkten i paragrafen behandlar brott som har föranletts av stark mänsklig medkänsla. Punkten är främst utformad med barmhärtighetsmord i åtanke. Slutligen handlar den femte punkten om gärningar, som utan att vara fria från ansvar, är sådana som avses i 24 kap. BrB. Lydelsen av andra stycket i paragrafen har inte ändrats, men dess tillämpning kommer förmodligen att öka något, eftersom möjligheten att tillämpa första stycket har utvidgats

Skolsjukgymnasters arbete och upplevelse av sin roll inom skolhälsovården : en kvalitativ studie

Validerat; 20101217 (root

Physical Activity in Adolescents and Young Adults with Cerebral Palsy

The aim of this study was to examine the level of physical activity in adults with cerebral palsy (CP) and to analyse its relationship with physical activity as adolescents, pain, and gross motor function. A prospective cohort study was performed using data from the Swedish National CP Registry (CPUP) for all 129 individuals born in 1991–1993 living in Skåne and Blekinge who reported to CPUP at 14–16 years of age. Physical activity as adult was analysed relative to physical activity as adolescents, pain, and the Gross Motor Function Classification System (GMFCS). Seventy-one individuals at GMFCS I–V were followed up as adults and included in the analyses. Of these, 65% were physically active, but only 56% performed physical activity at least once a week. Their physical activity as adults differed relative to their physical activity as adolescents (p=0.011) but not to pain or GMFCS. Being physically active as an adolescent doubled the probability of being active as an adult (OR 2.1; p=0.054), indicating that physical activity in adults with CP is related to their physical activity as adolescents. Therefore, interventions to increase physical activity among adolescents with CP are likely also to improve physical activity in adulthood