Nature-Based Stress Management Course for Individuals at Risk of Adverse Health Effects from Work-Related Stress

Sick leave due to stress-related disorders is increasing in Sweden after a period of decrease. To avoid that individuals living under heavy stress develop more severe stress-related disorders, different stress management interventions are offered. Self-assessed health, burnout-scores and well-being are commonly used as outcome measures. Few studies have used sick-leave to compare effects of stress interventions. A new approach is to use nature and garden in a multimodal stress management context. This study aimed to explore effects on burnout, work ability, stress-related health symptoms, and sick leave for 33 women participating in a 12-weeks nature based stress management course and to investigate how the nature/garden activities were experienced. A mixed method approach was used. Measures were taken at course start and three follow-ups. Results showed decreased burnout-scores and long-term sick leaves, and increased work ability; furthermore less stress-related symptoms were reported. Tools and strategies to better handle stress were achieved and were widely at use at all follow-ups. The garden and nature content played an important role for stress relief and for tools and strategies to develop. The results from this study points to beneficial effects of using garden activities and natural environments in a stress management intervention

C4R D 5.5.5 Report from virtual demonstrations

This delivery demonstrates the impact of new technologies to perform in virtual-reality environments. This approach will visualize the capabilities of innovative technologies and methodologies that have initial-low TRLs but have the potential to enable step-changes and have a significant impact on the railway system.Capacity4Rai

Airdrome Aviation Safety Climate Questionnaire (ADASCQ). Utveckling av enkätinstrument för att mäta organisationsklimat för hög flygsäkerhet vid flygplatsarbete.

Att de flygplan som används i flygtrafiken är oskadade är självklart en viktig förutsättning för flygsäkerheten. När flygplanen befinner sig på mark sker en mängd olika operativa moment i och omkring planen, ofta under tidspress, och som involverar ett stort antal individer, organisationer, och olika typer av teknisk apparatur. För att flygplanen inte ska komma till skada i dessa operationer måste de utföras enligt tydliga procedurer, med kunskap och noggrannhet och med hög grad av koordinering av olika moment och aktörer. Detta ställer höga krav på de formella säkerhetssystemen. Men flygsäkerheten påverkas även av individuella och sociala fenomen. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Här blir fenomen som säkerhetskultur och säkerhetsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla flygsäkerhetsklimatet så att det än bättre stöder en hög flygsäkerhet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om kvaliteten på säkerhetsklimatet. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver åtgärdas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimatet är genom enkät. Denna delrapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver sedan utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta flygsäkerhetsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Aviation Safety Climate Questionnaire, ADASCQ.Högskolan Väst, Swedavia Swedish Airport

Organisationsklimat för högt luftfartsskydd vid flygplatsarbete : Utveckling av Airdrome Security Climate Questionnaire (ADSECQ)

En viktig förutsättning för att flygtrafiken ska kunna bedrivas säkert är att personer och farliga, förbjudna föremål som kan hota luftfartsskyddet inte ges tillträde till flygplatsens behörighetsområden eller till flygplanen eller utrustning eller funktioner som är betydelsefulla för flygplanens säkerhet. För att säkerställa detta finns säkerhetsledningssystem på flygplatserna. Dessa system omfattar såväl tekniska delsystem för säkerhetskontroll, som rutiner och procedurer för upprätthållande och utveckling av hög nivå på luftfartsskyddet. De anställda på flygplatsen har därmed en avgörande betydelse för luftfartsskyddet, och alltså blir inte bara tekniska och strukturella utan även individuella och sociala fenomen viktiga att beakta. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer med betydelse för luftfartsskyddet ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Sådana normer utvecklas på basis av vad de anställda uppfattar som viktiga värden i organisationen och gruppen, och dessa bedömningar baseras i hög grad på perceptioner (det man kan uppfatta med sina sinnen) och erfarenheter från det dagliga arbetet. Här blir fenomen som organisationskultur och organisationsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla organisationsklimatet så att det än bättre stöder en hög nivå på luftfartsskyddet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om karaktären på säkerhetsklimatet för luftfartsskydd. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver utvecklas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimat är genom enkät. Denna rapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta luftfartsskyddsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Security Climate Questionnaire, ADSECQ

The Swedish pandemic landscape on twitter : An exploratory study using statistical methods

During the Covid-19 pandemic social media have become an important tool for spreading information from government agencies regarding restrictions. Government accounts and public health care organizations have used different social media platforms such as Twitter to communicate with the Swedish public. The Swedish public have interacted with the information, arguing for a stricter or a more relaxed approach to Covid-19 recommendations. This social network analysis aims at exploring statistical methods to investigate patterns made by twitter accounts commenting the Swedish Armed Forces field hospital activities and the national Covid-19 strategy during the Covid-19 pandemic. Data was collected using the twitter platform and the Ncapture add-on with Google Chrome. The interactions stored in the tweets and replies section (TRS) from 227 twitter accounts were collected and coded with the NVivo auto code function. Twitter usernames that occurred in less than 35 % of the 227 TRS were deleted. The 227 extracted TRS were treated as scale items and occurring twitter-names which interacted with the TRS as respondents n=761. Analysis of the factor structure with PCA and CFA indicated four factors: 1) Military policy, 2) Right wing politics, 3) Law enforcement, 4) Politics and strategy. Structural Equation Modelling revealed interrelationships between the factors. Thus, Military policy, Law enforcement and Politics and strategy had a direct effect on Right wing politics. Politics and strategy had a direct effect on Military policy and Law enforcement. This study revealed that PCA, CFA and SEM have the potential to discover the core of a thought collective. Despite the obvious dangers with misinformation and political extremism on social media, policymakers need to tackle misinformation and disinformation, protecting electoral processes and facilitating public discussion, built on the three fundamental democratic principles of equality, representation and participation.ISBN 9780999724616</p

Organisationsklimat för högt luftfartsskydd vid flygplatsarbete : Utveckling av Airdrome Security Climate Questionnaire (ADSECQ)

En viktig förutsättning för att flygtrafiken ska kunna bedrivas säkert är att personer och farliga, förbjudna föremål som kan hota luftfartsskyddet inte ges tillträde till flygplatsens behörighetsområden eller till flygplanen eller utrustning eller funktioner som är betydelsefulla för flygplanens säkerhet. För att säkerställa detta finns säkerhetsledningssystem på flygplatserna. Dessa system omfattar såväl tekniska delsystem för säkerhetskontroll, som rutiner och procedurer för upprätthållande och utveckling av hög nivå på luftfartsskyddet. De anställda på flygplatsen har därmed en avgörande betydelse för luftfartsskyddet, och alltså blir inte bara tekniska och strukturella utan även individuella och sociala fenomen viktiga att beakta. De sociala förutsättningarna handlar om hur sociala normer med betydelse för luftfartsskyddet ser ut och utvecklas på arbetsplatsen. Sådana normer utvecklas på basis av vad de anställda uppfattar som viktiga värden i organisationen och gruppen, och dessa bedömningar baseras i hög grad på perceptioner (det man kan uppfatta med sina sinnen) och erfarenheter från det dagliga arbetet. Här blir fenomen som organisationskultur och organisationsklimat betydelsefulla. En förutsättning för att kunna arbeta med att utveckla organisationsklimatet så att det än bättre stöder en hög nivå på luftfartsskyddet vid flygplatsarbetet är att man kan skaffa sig en uppfattning om karaktären på säkerhetsklimatet för luftfartsskydd. Är det högt eller lågt? Vilka är de svaga punkterna, som behöver utvecklas? Och vilka är de starka sidorna, som man bör gynna ytterligare? Ett sätt att mäta säkerhetsklimat är genom enkät. Denna rapport ger en teoretisk bakgrund till begreppet säkerhetsklimat och beskriver utvecklingen av ett enkätinstrument för att mäta luftfartsskyddsklimat vid flygplatsarbete; Airdrome Security Climate Questionnaire, ADSECQ