"Invandrarfilm" som ideologisk och kulturell praktik

The main objective of this article is to summarise three theoretical perspectives in order to explain the most common way ‘immigrants’ are represented in Swedish films during the last 30 years - 1970-2000. On the one hand ‘the immigrant’ is represented as sympathetic, which I interpret as an anti-racist counter discourse. On the otherhand most of the films also, in accordance with the dominant discourse, represent ‘the immigrant’ as fundamentally different. ‘The immigrant’ is used as a tool in different internal and historically specific political debates to embody the solution to the conflicts experienced in society at large. One main conclusion is that the films reproduce and challenge dominant discourses at the same time; they can be seen as both reproductive and subversive practices. When modern urban society is criticized, ‘the immigrant’s’ role is to represent values belonging to the traditional society. ‘The immigrant’ can thereby be said to represent an utopian desire, insofar as s/he and his/her culture are constructed as the positive opposite of what is seen as negative in Swedish society during a specific historical period.Sociologisk Forsknings digitala arkiv</p

Film representations of the sympathetic ‘immigrant’

The main objective of this thesis is to study representations of ‘the immigrant’ in Swedish films during the last 30 years – 1970-2000. The main question is whether the films are to be seen as reproducing the dominant order in society or as subversive practices. Another question is why the representations of ‘immigrants’ in some aspects differ between different historical periods. The films selected are films with ‘immigrants’ in central roles, which are analysed using a discourse analysis. My theoretical framework includes theories about discourse, ideology, myth, gender and ethnicity, in a feminist and postcolonial perspective. The main conclusion is that the films analysed here, reproduce and challenge dominant discourses at the same time; they can be seen as both reproductive and subversive practices. On the one hand ‘the immigrant’ is represented as sympathetic, which I interpret as an anti-racist counter discourse. On the other hand most of the films also, in accordance with the dominant discourse, represent ‘the immigrant’ as fundamentally different. ‘The immigrant’ is used as a tool in different internal and historically specific political debates to embody the solution to the conflicts experienced in society at large. When modern urban society is criticized, ‘the immigrant’s’ role is to represent values belonging to the traditional society. ‘The immigrant’ can thereby be said to represent an utopian desire, insofar as s/he and his/her culture are constructed as the positive opposite of what is seen as negative in Swedish society during a specific historical period

Hjältar, skurkar och vanligt folk i berättelsen om det förlorade landet Sverige

This article aims to contribute to the knowledge about the success which nationalist parties have experienced during the latest decades in western societies. By a qualitative text analysis, using a case study method, a Facebook-group anonymously named Sverigesidan (The Swedish page), has been studied in order to discover patterns which can explain how nationalism can attract groups who obviously are disadvantaged by the right-wing politics offered. The result show that the discussion on Sverigesidan mobilize a master narrative created in the twentieths century by nationalist strategists, which can be summarized in four theses:1) Immigrants presence alters Sweden negatively; 2) the Swedes are displaced; 3) left wing politiciansare responsible; 4) media produces only “fake news”. Using narrative theory for an in-depth analysis, I focused on the construction of the dichotomies Us and Them. A main finding was that the image of Us on Sverigesidan is split between an established nationalist Us, which legitimizes influence over Swedish territory, culture and political power and an outsider populist Us, which legitimizes the struggle against supremacy. Finally I argue that the hateful, shameless and aggressive expressions, present in a virtual space like Sverigesidan, can be explained by the excessive construction of Us and Them, which tend to take place in contextswhere people experience distance to The Other

Adoption with complications: Conversations with adoptees and adoptive parents on everyday racism and ethnic identity

This study is based on qualitative interviews with 20 adult international adoptees of colour and eight adoptive parents with internationally adopted children in Sweden regarding their experiences of racialization, ethnic identifications and coping strategies. The findings suggest that the non-white bodies of the adoptees are constantly made significant in their everyday lives in interactions with the white Swedish majority population, whether expressed as 'curious questions' concerning the ethnic origin of the adoptees or as outright aggressive racialization. The study argues that race has to be taken into consideration by Swedish adoption research and the Swedish adoption community, to be able to fully grasp the high preponderance of psychic ill health among adult adoptees as found by quantitative adoption research

Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor : Multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige

Med sitt breda spektrum av perspektiv på diskrimineringens strukturella dimensioner avser denna antologi att bidra till en ökad förståelse av problemets karaktär och ett mer nyanserat samtal om orsaker och möjliga åtgärder emot etnisk ojämlikhet. En analys av så komplexa fenomen som etnisk diskriminering och social exkludering fordrar en mångfald teorier och metoder. I den här antologin finner vi prov på ett flertal olika samhällsvetenskapliga metoder. Ett strukturellt och maktorienterat perspektiv har väglett valet av artiklar om “invandrarproblematiken” och de samhälleliga maktförhållandena och demokratin i Sverige. Särskilda mekanismer som verkar inom samhällets institutioner och kulturella formationer som diskriminerar, exkluderar och omyndigförklarar invandrare har identifierats. Boken består av tre delar. Del I presenterar diskrimineringens kognitiva och diskursiva former, och syftar till att ge en mer generell bild av hur uppfattningar om människors olikheter skapas, normaliseras och legitimeras. Del II visar hur diskrimineringen verkar på en institutionell nivå, och hur maktutövning, beslut och praktiker i olika institutionella kontexter drabbar utsatta invandrade grupper i det svenska samhället. Del III fokuserar på diskriminerande krafter och motkrafter i civilsamhället och på den politiska arenan. Vidare diskuteras vad för slags antidiskriminerande och ”antirasifierande” krafter som finns i samhället och hur de fungerar. Några av antologins centrala slutsatser är: (1) Det är en ganska dyster bild av det mångkulturella Sverige som framträder i de olika artiklarna. Etnisk diskriminering och exkludering är robusta eftersom de består av många ömsesidigt förstärkande mekanismer. (2) Det svenska samhällets respons till invandrarna framstår som en komplex blandning av välvilja, solidariska åsikter och ideal, samt inskränkta, protektionistiska eller till och med xenofobiska ståndpunkter. (3) Det Sverige som träder fram genom antologins analyser är inte genomgående ett samhälle som präglas av exkludering – det finns många positiva krafter och utvecklingar i motstånd till rasism och diskriminering. (4) Däremot finns det en viss tendens för en rasifierad politik att breda ut sig. Goda intentioner räcker inte. Det behövs en systematisk kamp grundad på mänskliga värderingar och kunskap om strukturella mekanismer för att åstadkomma jämlikhet och allas välstånd i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle

Makt, kultur och kontroll över invandrares livsvillkor : Multidimensionella perspektiv på strukturell diskriminering i Sverige

Med sitt breda spektrum av perspektiv på diskrimineringens strukturella dimensioner avser denna antologi att bidra till en ökad förståelse av problemets karaktär och ett mer nyanserat samtal om orsaker och möjliga åtgärder emot etnisk ojämlikhet. En analys av så komplexa fenomen som etnisk diskriminering och social exkludering fordrar en mångfald teorier och metoder. I den här antologin finner vi prov på ett flertal olika samhällsvetenskapliga metoder. Ett strukturellt och maktorienterat perspektiv har väglett valet av artiklar om “invandrarproblematiken” och de samhälleliga maktförhållandena och demokratin i Sverige. Särskilda mekanismer som verkar inom samhällets institutioner och kulturella formationer som diskriminerar, exkluderar och omyndigförklarar invandrare har identifierats. Boken består av tre delar. Del I presenterar diskrimineringens kognitiva och diskursiva former, och syftar till att ge en mer generell bild av hur uppfattningar om människors olikheter skapas, normaliseras och legitimeras. Del II visar hur diskrimineringen verkar på en institutionell nivå, och hur maktutövning, beslut och praktiker i olika institutionella kontexter drabbar utsatta invandrade grupper i det svenska samhället. Del III fokuserar på diskriminerande krafter och motkrafter i civilsamhället och på den politiska arenan. Vidare diskuteras vad för slags antidiskriminerande och ”antirasifierande” krafter som finns i samhället och hur de fungerar. Några av antologins centrala slutsatser är: (1) Det är en ganska dyster bild av det mångkulturella Sverige som framträder i de olika artiklarna. Etnisk diskriminering och exkludering är robusta eftersom de består av många ömsesidigt förstärkande mekanismer. (2) Det svenska samhällets respons till invandrarna framstår som en komplex blandning av välvilja, solidariska åsikter och ideal, samt inskränkta, protektionistiska eller till och med xenofobiska ståndpunkter. (3) Det Sverige som träder fram genom antologins analyser är inte genomgående ett samhälle som präglas av exkludering – det finns många positiva krafter och utvecklingar i motstånd till rasism och diskriminering. (4) Däremot finns det en viss tendens för en rasifierad politik att breda ut sig. Goda intentioner räcker inte. Det behövs en systematisk kamp grundad på mänskliga värderingar och kunskap om strukturella mekanismer för att åstadkomma jämlikhet och allas välstånd i ett demokratiskt mångkulturellt samhälle