How are drinking problems in single, male clients receiving social assistance approached?

Several Swedish studies have suggested that within the group of clients contacting social welfare offices for social assistance, approximately one third are having problems with heavy drinking. The overall aim of the dissertation was to study how social workers approach these problems in single, male clients. That is; are the drinking problems of these clients approached and if they are, when and why does this happen? The subject has been investigated in four studies. In study I (n=66) and II (n=103) social workers were to respond, in a written questionnaire, on how they would act on a hypothetical client described in vignettes. The results from these studies suggest that there is no consensus among social workers of how to act towards the clients drinking problem and that social workers personal values seem to influence their choice of action taken. In study III, data was collected from case files on male single clients in nine municipalities. Case files in which alcohol related notes were present (n=297) were investigated. The results indicate that social workers are more active as regards demands on clients to moderate or stop their alcohol consumption if the clients are able to work, than if they are not. Study IV was based on focus-group interviews in eight municipalities. In each municipality, a work group of social workers dealing with social assistance were interviewed on one occasion. The social workers approach to the client’s problems was described as a mobile point within a two-dimensional system. The legislative dimension concerned the clients’ right to be equally treated versus the right to have their application judged individually with every circumstance considered. The other dimension was related to traditional social work with the client’s integrity versus the need for support and control. The results were contextualised mainly from three aspects, the influence from raised demands on a “knowledge-based” practice, the prerequisites consistent of the specific frames for social work and changes in the public discourse constituting the frame of socially acceptable drinking habits

ASI i retorik och praktik

Här diskuteras användningen av ASI i socialtjänstens arbete med missbruksvård och om instrumentet i sig kan ge kvalitetsförbättringar i arbetet, både i form av att möjliggöra gruppsammanställningar och som instrument i det direkta klientarbetet. Utgångspunkt för diskussionen är dels en studie där socialarbetare återger hur de värderar instrumentet och dels exempel på hur gruppsammanställnignar görs på kommunnivå. Slutsatsen dras att det är av stor vikt att ASI användare är utbildade i att använda verktyget och att de är professionella socialarbetare, att ökad transparens och rättsäkerhet med hjälp a ASIinstrumentet troligtvis är avhängigt en bred användning samt att sammanställnignar på gruppnivå riskerar att bli missvisande om ingen kontroll finns över vilka klienter som inte finns med i sammanställningen

How are drinking problems in single, male clients receiving social assistance approached?

Several Swedish studies have suggested that within the group of clients contacting social welfare offices for social assistance, approximately one third are having problems with heavy drinking. The overall aim of the dissertation was to study how social workers approach these problems in single, male clients. That is; are the drinking problems of these clients approached and if they are, when and why does this happen? The subject has been investigated in four studies. In study I (n=66) and II (n=103) social workers were to respond, in a written questionnaire, on how they would act on a hypothetical client described in vignettes. The results from these studies suggest that there is no consensus among social workers of how to act towards the clients drinking problem and that social workers personal values seem to influence their choice of action taken. In study III, data was collected from case files on male single clients in nine municipalities. Case files in which alcohol related notes were present (n=297) were investigated. The results indicate that social workers are more active as regards demands on clients to moderate or stop their alcohol consumption if the clients are able to work, than if they are not. Study IV was based on focus-group interviews in eight municipalities. In each municipality, a work group of social workers dealing with social assistance were interviewed on one occasion. The social workers approach to the client’s problems was described as a mobile point within a two-dimensional system. The legislative dimension concerned the clients’ right to be equally treated versus the right to have their application judged individually with every circumstance considered. The other dimension was related to traditional social work with the client’s integrity versus the need for support and control. The results were contextualised mainly from three aspects, the influence from raised demands on a “knowledge-based” practice, the prerequisites consistent of the specific frames for social work and changes in the public discourse constituting the frame of socially acceptable drinking habits

Därmed inte sagt att det var bättre förr : En studie av olika organisationsformers betydelse för familjerådgivningsarbete

De senaste 20 åren har det svenska välfärdsmonopolet genomgått ett systemskifte genom att flera aktörer har tillåtits komma in på den offentliga marknaden. Nära en femtedel av alla anställda inom välfärdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter på verksamheters innehåll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerådgivningens perspektiv. Mitt syfte var att belysa vilken betydelse några familjerådgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerådgivningsarbetet. Studien baseras på intervjuer med sex familjerådgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerådgivningsarbete både som direkt kommunalt anställda och som anställda i någon form av privat företag. I resultatet framträder skillnader mellan familjerådgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. Tillgängligheten i form av kortare väntetider är bättre i privat regi. Där är ett större fokus på inkomstbringande samtal men sämre möjligheter att bedriva förebyggande och utåtriktat arbete än i kommunal regi. Respondenterna anser att de har ett större utrymme för en professionell bedömning i kommunal regi och mer långsiktighet i arbetet. Det finns en större otrygghet och oro för att inte orka med arbetet på längre sikt i privat regi. Offentlig insyn och meddelarfrihet i kommunal regi är en annan skillnad, enligt respondenterna. Slutsatsen av studien är att de intervjuade familjerådgivarna ger organisationsformen en betydelse i familjerådgivningsarbetet och att det går att urskilja skillnader mellan familjeråd­givningsarbetet i de olika organisationsformerna. En stark bidragande bakomliggande faktor tycks dock vara hur upphandling av kommunal familjerådgivning utformas och att villkoren inte varit likvärdiga i de olika organisationsformerna för att resultatet skall kunna knytas enbart till organisationsformen

Allt för en bättre värld : En strukturerad litteraturstudie om undervisning om hållbar utveckling i grundskolan med inriktning årskurs F-3

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera forskning om undervisning om och för hållbar utveckling i skolan med inriktning årskurs F-3. För att uppnå syftet ställs följande fyra frågor; Vad väljer lärare att undervisa om inom hållbar utveckling? Hur undervisar lärare om hållbar utveckling? Varför använder sig lärare av den valda undervisningsmetoden och undervisningsinnehållet? Vilka utmaningar upplever lärare finns vid undervisning om hållbar utveckling? Metoden som använts för att hitta relevant forskning är manuella sökningar och databassökningar. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre dimensioner; miljö, social och ekonomisk hållbarhet. Forskningen som analyserats visar på att miljödimensionen får störst utrymme i undervisningen. De sociala och ekonomiska dimensionerna är mer framträdande i undervisningen i grundskolans senare år. Den analyserade forskningen visar även att lärarna upplever utmaningar i form av exempelvis läroplanens utformning, ämnets komplexitet och elevernas ålder. Utifrån den komplexitet som både vi lärarstudenter och redan yrkesverksamma lärare upplever finns kring begreppet hållbar utveckling ser vi att det finns ett behov av fortsatt forskning inom området

Understanding the concept of the therapeutic alliance in group treatment for alcohol and drug problems

This article investigates how treatment factors are described by different client groups and by treatment staff. The material consists of interviews with clients (n = 81) and treatment staff (n = 18). The analysis focuses on two central themes – the importance of the treatment group and of the treatment staff, along with how these descriptions relate to the concept of the therapeutic alliance. The descriptions differ in parts between the client groups and between clients and staff. Clients as well as staff highlight structural and qualitative aspects of cohesion, but general patterns of how these are expressed in the groups are hard to grasp. However, some exceptions appear; while the clients often relate recognition to own experience of substance abuse, the staff often refer to external aspects of recognition, such as gender and/or experience of parenting. The results indicate that the social preconditions of the group members can influence group cohesion. In the treatment, focus is initially on cohesion and later on making change possible. This might create a dilemma; the homogeneity that initially creates cohesion can also act as a restraint on change. This is described in the results in relation to gender homogeneous client groups in treatment.Terapeutisk allians i gruppbehandling för alkohol- och drogproblem I den studie som presenteras har 81 intervjuer gjorts med klienter som beskrivit vad de själva ser som verksamt för sin egen positiva förändringsprocess i samband med att de varit i behandling för missbruksproblem. 18 intervjuer har gjorts med behandlingspersonal som beskrivit vad de bedömer vara de verksamma faktorerna inom behandling. Artikeln fokuserar på två centrala teman som framkommit i intervjuerna; dels behandlingsgruppens betydelse och dels behandlingspersonalens betydelse för en positiv förändringsprocess. Dessa teman relateras till begreppet terapeutisk allians. Både klienter och personal uppmärksammar betydelsen av gemenskap under behandlingen och lyfter fram såväl strukturella som kvalitativa aspekter på hur gemenskap skapas. Det är svårt att se generella mönster men en skillnad som framkommer i materialet är att när klienterna beskriver igenkänning som en central faktor för upplevelsen av gemenskap så betonar de ofta igenkänning relaterat till missbruket. Personalen relaterar igenkänning till att dela mer generella företeelser som till exempel att vara kvinna eller att vara förälder. Studiens resultat tyder på att en viss homogenitet i social situation bland behandlingsgruppens deltagare underlättar skapandet av en gemenskap inom behandlingsgruppen. Behandlingstidens tidigare faser fokuserar ofta på att skapa denna gemenskap och att skapa en trygg situation, senare i behandlingen övergår fokus till förändring. Genom att använda exemplet könshomogenitet belyser studiens resultat ett dilemma som är relaterat till detta; den homogenitet som tidigt under behandlingen underlättar trygghet och gemenskap kan senare under behandlingen verka begränsande för förändring.The mechanisms of treatment - on female clients' and staff's perspective on change related to treatment for alcohol problems