Social values on the environment’s terms : a study of the nature reserve’s active contributions to sustainable development

Naturen ha en lång rad positiva effekter på hälsa och välmående och kan även bidra till människors miljöengagemang och en hållbar livsstil. Att hitta former för att erbjuda människor naturkontakt kan därför vara väsentligt för att hantera dagens folkhälso- och miljöproblem. Utgångspunkten för denna studie var att utifrån ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv undersöka hur människors möjligheter till naturkontakt i ett naturreservat kan utvecklas. För att uppnå detta valdes ett naturreservat i Skåne som fallstudie, där områdets sociala värden, miljökvaliteter, hinder och utvecklingspotential undersöktes genom platsbesök, intervjuer, studier av litteratur och kartor, samt bild- och textobservation. Resultatet visade att naturreservatet idag används i relativt liten utsträckning av allmänheten, vilket kan bero på att området är otillgängligt, inte möter människors behov eller att människor inte känner till platsen. De mer använda delarna av naturreservatet är en väg som leder in i området, tre stenbrott och en del av en bokskog som finns nära en större väg och det är framförallt för jakt, ridning, promenader med hund, terrängkörning, fester, olika arrangerade gruppaktiviteter samt för utflykter, som det används. I naturreservatet finns ett antal miljökvaliteter, såsom biologisk mångfald, vatten, estetiskt tilltalande natur, vild natur, utblickar, allmänningar och kulturhistoriska lämningar. En slutsats från materialet är att området stödjer aktiviteter och miljökvaliteter i naturreservatet som kan bidra till hälsa, välmående och ett miljöengagemang genom främjandet av lek, samvaro och sociala relationer, pedagogik och kunskap om skog och miljö, fysisk aktivitet, andlig inspiration, återhämtning från stress och genom att skapa meningsfullhet. För att ytterligare främja människors möjligheter till positiv kontakt i naturreservatet föreslås en ökad framkomlighet genom stigar som leder fram till olika naturupplevelser, tydliga parkeringsplatser, sociala samlingspunkter och informationsskyltar om områdets miljökvaliteter. Emellertid behöver ett antal ekologiska, geologiska och kulturhistoriska bevarandevärden på platsen tas i beaktande vid ett genomförande av förslagen.Nature has a long list of positive effects on health and well-being and can also contribute to people’s commitment to the environment and a sustainable lifestyle. Finding different outlets that offer people contact with nature can therefore be essential to counteract problems related to public health and the environment. The starting point of this study was to examine, from a social and ecological sustainability perspective, how people’s possibility of experiencing contact with nature in a nature reserve can be developed. To achieve this goal, a nature reserve in Scania was chosen for a case-study, where the reserve’s social values, environmental qualities, obstacles and potential for development were examined through place visits, interviews, studying of literature and maps, as well as picture and text observations. The results showed that the nature reserve is used in a relatively small extent by the public today, which could be because the area is inaccessible, that it does not meet people’s needs or that people do not know about the place. The parts of the nature reserve that are more widely used is a road that leads into the area, three quarries and one part of a beech forest that is located near a larger road. The reserve is used mostly for hunting, riding, taking walks with dogs, terrain driving, parties, different organized group activities and for excursions. A number of environmental qualities exist in the nature reserve, such as biological diversity, water, esthetically appealing nature, wild nature, vantage points, common lands and culture-historical remains. One conclusion from the material is that the area supports activities and environmental qualities that can contribute to health, well-being and an environmental commitment through the promotion of play, socialization and social relations, pedagogy and knowledge of forest and the environment, physical activity, spiritual inspiration, stressrecovery and by generating a sense of meaning. To further promote people’s possibilities for positive contact with nature in the nature reserve, accessibility through trails that lead to different nature experiences, clear and distinct parking spots, social places for gathering and information signs that describe the areas environmental qualities are suggested. However, a number of ecological, geological and cultural preservation values in the area needs to be taken into consideration in the realization of the suggestions

Nature and digitalisation challenging the traditional playground

Playing outdoors in nature with peers has been attributed most importance for children’s healthy development but is increasingly marginalized because of the attractiveness of screen-based play. Careful merging of digital technology into outdoor play environments rich on nature elements could potentially help bridge digital play with more traditional play activities outdoors. A systematic comparison was made of outdoor play in more or less green settings, with and without digital installations or traditional play equipment. The separate and combined role of digital artefacts, play equipment and natural elements, were investigated, with particular focus on the effects of merging digital materials into nature. A group of children aged 6–8 were involved in a field study in a three-week period playing in a traditional playground, a forest and in a forest with digitally enhanced play artefacts. Children´s play behavior was evaluated using a behavioral tracking method, a questionnaire and a contextual interview with the children, and a physical activity measure, in combination with inventories including maps to document the design, and the ecological and physical status of the settings. The study documents differences in children’s play behavior across the three settings. It differs most between the digital forest setting and the forest setting regarding the play categories imaginative play, physical play and rule play and the digital forest setting stands out when it comes to expressive play. It is discussed how particular attributes in the physical environment influence the overall play flow and the interactive effects of natural material and digital material. Ecologically, the forest and the forest with digitally enhanced artefacts were more diverse than the traditional playground, but the natural material present was important for play in all settings

Utveckling av lekotoper för barns naturmöten

I projekt efter projekt där lekmiljöer för barn skall iordningställas så ser vi hur leken undermineras genom att ytor med naturmark decimeras, vegetationen hålls tillbaka och konstgjorda material ersätter natur. Mot denna utveckling behövs nya strategier för att bevaka naturvärden, underlätta naturmarksetablering och säkra barns och ungas tillgång till en god utemiljö i enlighet med Plan och Bygglagen. Då naturbaserade lekmiljöer är dynamiska platser med levande material behöver man samtidigt göra sig medveten om olika möjliga skötselstrategier redan från start. Det kräver nya typer av dialoger mellan experter för att undersöka villkoren på platser där naturen skall samsas med barns aktivitet. Är det möjligt att tänka sig ett perspektiv där barnen genom sin användning bidrar till platsens skötsel och utveckling? Med stöd från SLU:s miljöanalysprogram Bebyggd miljö har i detta projekt ett antal forskare och praktiker ingått i dialog kring den problematik och de utmaningar som finns när man skall identifiera och anlägga naturmark som passar barns behov och intressen. Projektet under beteckningen Utveckling av "lekotoper" för barns naturmöten (SLU.ltv.2020.4.1-255) har handlat om att utveckla en förståelse för problematiken, hitta gemensamma perspektiv och en fungerande terminologi för att diskutera frågorna vidare på tvärs av olika fack och praktiker. Viktiga personer för projektets genomförande som vi särskilt vill tacka är personal vid parkenheten i Örebro med Mimmi Beckman i spetsen samt Emma Simonsson vid Urbio, som generöst har bjudit på kunskap och konkreta exempel. Det är denna duo som tillsammans med oss forskare vid SLU, Björn Wiström och Åsa Ode Sang vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp, Marcus Hedblom vid institutionen för stad och land i Uppsala samt Fredrika Mårtensson och Anna Litsmark vid institutionen för människa och samhälle i Alnarp, som har riggat de olika workshopparna som har varit grunden för dialogen. Idén till workshopparna uppstod inom ramen för en dialog mellan ett arbetspaket inom EU-projektet REGREEN med forskare från SLU samt Vinnovaprojektet Hållbara lekmiljöer i Staden där KTH, SLU, Örebro kommun och Urbio ingår. De två projekten har utbyten emellan sig och under ett möte om möjliga synergieffekter väcktes behovet av att behandla frågor kring anläggning av naturmark. I det praktiska arbetet kring lekotoputvecklingen som sker i Örebro efterfrågades kunskap och input på frågor kring design och anläggning av gröna leklandskap med fokus på topografi och växtbäddar. Till de frågor som lyftes fram hörde växtval, etableringsfrågor och frågor om plantors kvalitet, tid för plantering, jordbäddar, skydd, täckodling mm. Forskargruppen har stått för dokumentation och efterföljande reflektioner i rapporten. Vi vill också passa på att tacka alla deltagare i workshopparna som bidragit med sin tid, kunskap och engagemang! Från universitet deltog flera forskare med specialexpertis på området i processen och även antal studenter med examensarbete i ämnet. Det pågår också en 3 mängd olika initiativ runt om i Sverige för att göra barns utomhusliv rikare som vi på detta sätt fått ta del av. Deltagarna finns listade i bilaga 5. Forskarnas insatser i projektet har också stöttats ekonomiskt genom samordning med EU-projektet REGREEN ( https://www.regreen-project.eu/). Projektgruppen från SLU har stått för inramningen till workshoppar, föreliggande dokumentation och avslutande analys i rapporten. Då projektet ägde rum under den globala pandemin har inplanerade fysiska möten behövt ställas in. De behov som ändå finns av att inventera, undersöka och föra dialog på plats hoppas vi få tillgodose i ett kommande partnerskaps-Moviumprojekt som startar under 2021: I projektet Naturbaserade leklandskap med barn och unga får vi chansen att gå vidare och pröva nyvunna insikter på en kommande testbädd i Örebro. Avnämare för arbetet är samhällsplaneringen i stort med fokus på forskares, myndigheters och kommuners arbete med god bebyggd miljö till gagn för friluftsliv och folkhälsa. Fokus ligger på kunskapsstöd till personer från olika sektorer som arbetar med att kartera och tillgängliggöra närnatur för barn - på deras och naturens villkor. Vår förhoppning är att det framöver skall bli lika vanligt att tänka i lekotoper som det är idag att tänka och planera med lekredskap vid anläggning av lekmiljö. Genom processen med workshops och efterföljande dokumentation hoppas vi ha visat prov på hur ett professionellt stöd kan se ut i det viktiga arbetet med att identifiera och utveckla naturbaserade lekmiljöer

Evidence-based design strategies to produce health promoting landscapes

Outdoor Environments for Health and Well-being is an international master’s program offered at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) at Alnarp¸ leading to a Master of Science degree with a specialization in Environmental Psychology. The course Nature-Based Interventions LK0306 focuses on how different types of natural outdoor settings can be used for interventions as part of treatment, rehabilitation and programs for the prevention and promotion of healthy everyday habits in different user groups. This factsheet is the final product of the students’ work within the course during the autumn term of 2019. This year, Associate Professor John Rayner, contributed to this factsheet with his thoughts on the findings from the different groups’ work

Children’s independent mobility after dark

The freedom for children to autonomously move and play in their neighborhood, i.e. their independent mobility, has implications for their health, wellbeing and development. How children and parents experience the outdoor environment is vital to children’s independent mobility. Well-lit outdoor environments are, among adults, associated with perceived visual accessibility, safety, and walking. However, few studies focus on children’s needs and experiences. This literature review aims to examine the peer-reviewed scientific literature, which has, until now, analysed the associations between children’s independent mobility and light and darkness. By formulating a Boolean search string, including terms related to children, independent mobility, lighting, and outdoor environment, scientific databases were searched. The search resulted in 61 eligible studies that can be divided into two main themes: 1) natural light and darkness and 2) the quality or presence of artificial lighting. Results show that lighting conditions can support or hinder children’s independent mobility by impacting perceived security and safety, route choices, physical activity, and place connectivity. By highlighting the child perspective, valuable knowledge is obtained to implement the Agenda 2030 of ensuring healthy lives and promoting wellbeing for all at all ages (Goal 3), and making cities inclusive, safe, resilient and sustainable (Goal 11)

Gräsmattans "vara eller icke vara" : En undersökning av den traditionella gräsmattans moderna dilemma

The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape’s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn’s dilemma of “to be or not to be”, is examined from these two different perspectives. The following questions were formulated to answer this: 1) How did the lawn come into existence and what values has it had for people throughout the years? 2) What esthetical and functional values do public and private lawns have for people today? 3) Is it possible to identify a tendency that the lawn is on its way out?   A survey was used as the primary method to answer these questions, in addition to literature-studies. The survey was published between October 24 and 28, 2014, in the Facebook-group “KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager – The Kitchen Garden”. 158 respondents completed the entire survey.   This study shows that the lawn’s historical values have foremost been to function as expressions of power, as areas for sports, playing and recreation and as an esthetical factor. These values remain important today but additionally a tendency of people valuing a well-kept and environmentally-friendly lawn can be identified. It was not possible to identify tendencies that the lawn is on its way out. It was, however, possible to conclude that a redefinition of the lawn is possibly about to begin.Den traditionella gräsmattan anses stå inför ett dilemma där den å ena sidan kan ses som värdefull för människan genom sin funktion och sina estetiska värden men å andra sidan kan ses som en monokultur utan biologisk mångfald som förskjuter det inhemska landskapets flora och fauna. I detta examensarbete undersöks den privata och den offentliga gräsmattans ”vara eller icke vara” utifrån dessa olika perspektiv. Följande frågeställningar är formulerade för att besvara detta: 1) Hur uppkom gräsmattan och vilka värden har den haft för människan genom åren? 2) Vilka estetiska och funktionella värden har offentliga och privata gräsmattor för människan idag? 3) Går det att identifiera en tendens att gräsmattan är på väg bort?   För att söka svar på detta användes främst en enkätundersökning som metod, men även studier av litteratur genomfördes. Enkätundersökningen utfördes den 24 oktober 2014 fram till den 28 oktober 2014 i facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN - Le Potager - The Kitchen Garden”. 158 respondenter genomförde hela enkäten.    Denna studie visar att gräsmattans värden genom historien framförallt har varit att fungera som maktuttryck, som sport- och lekyta, som rekreation och som estetisk faktor. Än idag finns dessa värden kvar och är viktiga, men det syns även en tendens att det är viktigt med en välskött men miljövänlig gräsmatta. Det är inte möjligt att identifiera tendenser på att gräsmattan är på väg bort, däremot går det att se att en ny definition av gräsmattan är möjlig att växa fram.  

Gräsmattans "vara eller icke vara" : En undersökning av den traditionella gräsmattans moderna dilemma

The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape’s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn’s dilemma of “to be or not to be”, is examined from these two different perspectives. The following questions were formulated to answer this: 1) How did the lawn come into existence and what values has it had for people throughout the years? 2) What esthetical and functional values do public and private lawns have for people today? 3) Is it possible to identify a tendency that the lawn is on its way out?   A survey was used as the primary method to answer these questions, in addition to literature-studies. The survey was published between October 24 and 28, 2014, in the Facebook-group “KÖKSTRÄDGÅRDEN – Le Potager – The Kitchen Garden”. 158 respondents completed the entire survey.   This study shows that the lawn’s historical values have foremost been to function as expressions of power, as areas for sports, playing and recreation and as an esthetical factor. These values remain important today but additionally a tendency of people valuing a well-kept and environmentally-friendly lawn can be identified. It was not possible to identify tendencies that the lawn is on its way out. It was, however, possible to conclude that a redefinition of the lawn is possibly about to begin.Den traditionella gräsmattan anses stå inför ett dilemma där den å ena sidan kan ses som värdefull för människan genom sin funktion och sina estetiska värden men å andra sidan kan ses som en monokultur utan biologisk mångfald som förskjuter det inhemska landskapets flora och fauna. I detta examensarbete undersöks den privata och den offentliga gräsmattans ”vara eller icke vara” utifrån dessa olika perspektiv. Följande frågeställningar är formulerade för att besvara detta: 1) Hur uppkom gräsmattan och vilka värden har den haft för människan genom åren? 2) Vilka estetiska och funktionella värden har offentliga och privata gräsmattor för människan idag? 3) Går det att identifiera en tendens att gräsmattan är på väg bort?   För att söka svar på detta användes främst en enkätundersökning som metod, men även studier av litteratur genomfördes. Enkätundersökningen utfördes den 24 oktober 2014 fram till den 28 oktober 2014 i facebookgruppen ”KÖKSTRÄDGÅRDEN - Le Potager - The Kitchen Garden”. 158 respondenter genomförde hela enkäten.    Denna studie visar att gräsmattans värden genom historien framförallt har varit att fungera som maktuttryck, som sport- och lekyta, som rekreation och som estetisk faktor. Än idag finns dessa värden kvar och är viktiga, men det syns även en tendens att det är viktigt med en välskött men miljövänlig gräsmatta. Det är inte möjligt att identifiera tendenser på att gräsmattan är på väg bort, däremot går det att se att en ny definition av gräsmattan är möjlig att växa fram.  

Odling på barns villkor i en hållbar stadsutveckling

Stadsodling kan fungera som ett inslag i en stadsbyggnadskonst där vi förvaltar odlingsbar mark och människors relationer till platser på ett hållbart sätt. I föreliggande studie undersöktes möjligheten för odlingsverksamheter med barn att bidra till deras naturkontakt, lek och lärande. Odlingarnas bidrag till invånarnas omförhandling av sin relation till platsen mot mer hållbara vardagsvanor och möjligheter att delta i lokalsamhället diskuteras också. Med fältarbetet som ram följdes två odlingsverksamheter under våren 2019 genom deltagande observation i barngrupperna och samtalsintervjuer med vuxna engagerade i verksamheten. Resultaten visar hur stadsodling kan erbjuda specifika former för naturkontakt med positiva implikationer för barns lek, lärande och utveckling. Författarna argumenterar för att medvetna steg tas för att tillvarata barns spontana intresse för trädgårdsrummets möjligheter som kan balansera trädgårdspraktikens beroende av vuxnas expertis. Studiens konklusion är att en stadsodling på barns villkor som tar tillvara deras nyfikenhet, lekfullhet och självstyrda aktivitet kan bidra till utvecklingen av nya format för odlande som tydligare bidrar till olika ekosystemtjänster i en hållbar utveckling av stadsdelar

Bygglekplatsen : en möjlighet idag

Bygglekplatser kan erbjuda unika lekmöjligheter och samtidigt skapa en rad mervärden för såväl barn och vuxna som samhället i stort. De har flera kvaliteter som är viktiga att tillgodose för att uppfylla barnkonventionen, som slår fast barns rätt till inflytande, lek och fritid

Lekotoper - Platser där både barn och natur trivs

Går det att kombinera barns behov av naturkontakt med behovet hos olika arter i djur- och växtriket så att resultatet både blir en hållbar lekplats och en hållbar livsmiljö med hög biologisk mångfald